Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med frågor
rörande flyktingpolitik, invandringen till Sverige,
mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att vistas i
Sverige samt internationellt arbete inom det migrations-
politiska området. Utgiftsområdet omfattar också
integrationspolitik med frågor om invandrares introduktion i
Sverige, ersättning till kommunerna för mottagande av
flyktingar, åtgärder mot etnisk diskriminering, främlings-
fientlighet och rasism samt insatser för att främja
utvecklingen i utsatta storstadsområden.
Vårt land har av tradition haft en generös inställning till flyktingar. Denna
grundläggande attityd har under tider av ekonomiska påfrestningar satts på
prov. Därför är det viktigt att regering, riksdag, partier och organisationer
bidrar till att upprätthålla viljan till insatser för människor på flykt.
Det svenska kulturarvet med rötter i västerländsk humanism och kristen
etik har bidragit till skapandet av en lagstiftning och en rättstradition som
kan utgöra en stabil grund för ett mångkulturellt samhälle. Mångfalden i vårt
samhälle hålls samman av en gemensam grund samt av de starka
kultursammanhållande element som i århundraden visat sig bidra till fred och
samförstånd. Ett mångkulturellt samhälle fungerar inte utan en gemensam
etisk grund som respekteras av både majoritetsbefolkning och minoritets-
grupper. En del av denna etiska och historiska grund är just respekten för
andra individers och folkgruppers värde och särdrag.
De historiska rötterna till vårt samhälles grundvärderingar är viktiga att
vårda. Därför bör de utgöra en viktig grund för den mångfald och kreativitet
ett mångkulturellt samhälle kan uppvisa.
Den som har stark egen identitet och kunskap om sin egen historia har
bättre förutsättningar att vilja och våga möta det annorlunda och främmande.
Detta måste, enligt vår uppfattning, också gälla företrädarna för den svenska
majoritetskulturen. Stolthet över den svenska historiska bakgrunden till vårt
nutida samhälle är en del av den grund som skapar en stark egen identitet
också hos de infödda svenskarna. Detta är enligt vår mening en förutsättning
för ett framgångsrikt arbete mot främlingsfientlighet.
Migration
En human flyktingpolitik i Europa
Kristdemokraterna anser att Sverige bäst kan verka för en
generös flyktingpolitik genom att samarbeta med andra
stater. I och med Schengensamarbetet öppnas våra gränser
inom EU. Det innebär samtidigt att det är nödvändigt att
förstärka gränskontrollen mot tredje land. Vi vill dock
understryka att de villkor som gäller för inresa till länder
inom Schengenområdet inte får utnyttjas som verktyg för att
stänga asylsökande ute.
Asyl-, viserings-, invandringspolitik och gränskontroller är viktiga gräns-
överskridande politikområden. Därför anser vi att EU:s medlemsländer borde
ha en gemensam politik inom dessa områden. Amsterdramfördraget är ett
steg i rätt riktning eftersom det bl a innebär att dessa områden placeras under
Europaparlamentets och EG-domstolens kontroll.
Kristdemokraterna anser att Sverige bör gå i spetsen för arbetet att skapa
minimikriterier för asylprövning. Dessa regler måste tillåta mer generösa
nationella regler samtidigt som de begränsar möjligheten till alltför
restriktiva asylregler som inte ger en asylsökande en viss grundläggande
rättssäkerhet. Idag innebär de varierande reglerna att vissa länder belastas
hårdare än andra. En eventuell framtida gemensam flyktingpolitik får dock
aldrig accepteras av Sverige om den hindrar oss från en generös nationell
hållning till flyktingmottagande.
Vi anser att en gemensam strategi och fördelningsprincip bör utarbetas för
stora och plötsliga flyktingströmmar, så att alla medlemsländer solidariskt
delar på ansvaret och den ekonomiska bördan.
Anhöriginvandring
Kristdemokraterna motsätter sig en migrationspolitik som
leder till att familjemedlemmar avlägsnas från varandra och
förordar därför att utvisnings- och avvisningsbeslut som
leder till familjesplittring skall inhiberas, såvida inte
synnerliga skäl föreligger.
Den förändring av anhörigbegreppet som gjordes 1996 innebär en
inskränkning i jämförelse med tidigare bestämmelser. Den så kallade "sista
länken"-bestämmelsen togs bort, vilket vi kristdemokrater motsatte oss. Den
gav t ex gamla föräldrar med barn i Sverige möjlighet att återförenas. Vi
anser att "sista länken"-bestämmelsen bör återinföras.
Idag kan man endast få uppehållstillstånd på grund av anknytning om man
ingått i samma hushållsgemenskap och bott tillsammans till dess att
barnet/barnen lämnade hemlandet. Det får inte gå mer än två år från det att
barnet fick uppehållstillstånd, och det bör ha funnits ett beroendeförhållande
mellan barn och föräldrar under den tiden.
Det ligger i sakens natur att om barn har flyttat eller flytt till Sverige är
det
ingen självklarhet att föräldrarna har anledning eller möjlighet att göra
detsamma. Med stigande ålder och tilltagande oförmåga eller sjukdom ökar
behovet av närhet till anhöriga. Att uppfylla alla de nämnda kraven är i de
flesta fall omöjligt, alltså är det i dag praktiskt taget omöjligt för nya
svenskar att få ett närmare umgänge med eller ta hand om gamla, sjuka
föräldrar. Den utredning som tillsattes av regeringen för att se på frågor om
uppehållstillstånd på grund av anknytning har inte berört detta problem. Med
anledning av de problem som idag finns avseende anhöriginvandring,
speciellt att få en möjlighet att ta hand om och vara med sina far- och
morföräldrar, bör en utredning tillsättas för översyn av anhöriginvandringen.
I utredningens direktiv bör ingå att ta fram klara och tydliga kriterier för när
anhöriginvandring kan komma ifråga. Man bör i samband med detta beakta
att familjen i många kulturer inte är begränsad till kärnfamiljen och att det är
brukligt att man tar ansvar för sina föräldrar på äldre dagar. Tydliga kriterier
som tar detta i beaktande är en viktig fråga både för den ansökande och
beslutande myndigheter.
Utredning och beslut om
uppehållstillstånd
Myndigheternas behandling av ansökan om
uppehållstillstånd drar ofta ut på tiden.
Idag läggs stora pengar på långa förläggningstider och sjukvård. Inte minst
gäller det vård för att ta hand om depressioner och annan psykisk ohälsa
som drabbar de asylsökande bland annat på grund av långa väntetider. Från
psykiatrin hörs ofta protester över ett myndighetsförfarande som drabbar
människor som redan haft svåra upplevelser. Om resurserna istället sattes in i
ett tidigt skede av processen skulle handläggningstiderna bli kortare. Det
skulle förkorta en psykiskt pressande väntan, vilket i sin tur kan leda till
färre
självmordsförsök och lätta på trycket för den psykiatriska vården.
Flyktingars/asylsökandes hälsoproblem, fysiska såväl som psykiska måste
uppmärksammas mer och i ett tidigare skede än vad som idag är fallet.
Det är viktigt att resurserna sätts in tidigt i en asylprocess för att
myndigheterna skall kunna komma fram till korrekta beslut. Snabbare
handläggning innebär även att resurser som idag till stor del läggs på
sjukvård och boende skulle kunna frigöras och i sin tur kunna läggas på en
snabbare handläggning. I regeringens budgetförslag görs en välkommen
satsning för att förkorta asylprocessen i inledningsskedet, men också för att
utreda äldre fall som lagts på hög. Vi välkomnar satsningen på 24 miljoner
för år 2000 men vill påpeka att nettotillskottet för Invandrarverket inte blir
så
påfallande. Den besparing på 34 miljoner som sker året därpå kan dock
innebära att samma anhopning av ärenden återigen uppstår. Stor
uppmärksamhet bör därför ägnas åt konsekvenserna av denna oregelbundna
medelstilldelning.
Jourbiträde redan vid passkontrollen
Det projekt med jouradvokater som Invandrarverket
genomfört på Arlanda har gett gott resultat. Asylsökande har
fått offentligt biträde redan i processens inledning. Det har
inneburit snabba initiala åtgärder för dem som gått vidare i
processen och en större rättssäkerhet vid avvisningar. Mot
bakgrund av de erfarenheter som där har gjorts bör
regeringen återkomma med förslag om en permanent
verksamhet med jourbiträden.
Medborgarvittnen
Medlemmar i frivilligorganisationer som verkar inom
flyktingområdet men även andra med aktuella kunskaper
skall kunna medverka i asylutredningar som
medborgarvittnen. Direktavvisning skall inte kunna ske om
myndighetsrepresentant och medborgarvittne har skilda
åsikter. Då skall ärendet gå vidare till utredning.
Tolk
Tillgången på auktoriserade tolkar är varierande beroende på
vilket språk tolkningen gäller och var i Sverige man bor.
Men ett krav måste vara att myndigheter och institutioner i
första hand efterfrågar auktoriserade tolkar. Rättssäkerheten
hotas och känslig information kan komma i fel händer och
skada den asylsökande. Den asylsökande måste kunna lita på
tolkens kunnighet och integritet. Barn bör inte fungera som
tolkar. Till asylsökande kvinnor som varit utsatta för
sexuella övergrepp eller som på grund av det våld de utsatts
för är rädda för män, bör utses kvinnliga offentliga biträden
och tolkar.
Barnens rättighet och säkerhet
FN:s barnkonvention och barns rättigheter lyftes fram i
lagändringen av utlänningslagen som trädde ikraft den 1
januari 1997. Bland annat infördes en portalparagraf som
innebar att man i fall som rör ett barn särskilt skall beakta
vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets
bästa i övrigt kräver. Detta gäller även i
verkställighetsfrågor, då beslutade av- och utvisningar
genomförs. Barnombudsmannen har trots detta påpekat att
denna portalparagraf många gånger är verkningslös.
Barnperspektivet saknas vid många utvisningar och
avvisningar. Man tänker inte på hur barnen far illa och
skadas. För barn som kommer till Sverige som
flyktingar/asylsökande måste speciella hänsyn tas. I all
synnerhet de som kommer till Sverige utan sällskap av sina
föräldrar eller som hålls gömda löper stor risk att ta skada.
Även om det många gånger finns svårbedömda situationer
måste grundförutsättningen alltid vara att barn i olika
situationer behandlas med respekt för sina behov och
rättigheter. Barnombudsmannen har föreslagit att de
bestämmelser som finns i föräldrabalken rörande hämtning
vid vårdnads- och umgängestvister bör införas i
utlänningslagen. Denna förändring kan vara värd att
genomföra för att vid avvisning i större mån leva upp till
barnkonventionens intentioner.
Återvandring
Det är viktigt att seriös, generös och tidig information ges
om möjligheterna till stöd vid frivillig återvandring. I dag
finns i Sverige ett stort antal flyktingar från Kosovo med
tillfälliga uppehållstillstånd För dessa och många andra
flyktingar kommer återvandring att bli aktuell. Det är då av
stor vikt att tiden i Sverige görs meningsfull, även med
avseende på ett återvändande. Studier och praktik som
underlättar återkomsten till hemlandet bör uppmuntras.
Kvotflyktingar
Varje år beslutar regeringen om en flyktingkvot. Kvoten är
till för personer som befinner sig i en särskilt svår situation
och vars situation bäst kan lösas genom överföring till tredje
land. Dessa flyktingar har ett permanent skyddsbehov.
Uttagningen och resan till Sverige organiseras av Statens
invandrarverk i samarbete med UNHCR. Under 1999 har
Sverige åtagit sig att ta emot 1 800 kvotflyktingar.
På grund av omständigheterna i Kosovo med omnejd bestämde sig Sverige
för att ta emot skyddsbehövande från Kosovo och ge dem tillfälligt skydd.
Vid beslutet att ta emot flyktingar från Kosovo förde man över hälften av de
pengar som tidigare anslagits för s k kvotflyktingar till att avse de
kosovoalbanska flyktingarna. Den största delen av flyktingkvoten om 1 800
personer överfördes således till mottagandet av de kosovoalbanska
flyktingarna. Detta förfarande kritiserades starkt av såväl UNHCR som
Invandrarverket. Planer på att ge 426 kurdiska kvotflyktingar en permanent
fristad genomfördes aldrig. Hittills har endast 500 personer av 1 800 tagits
emot inom ramen för den ursprungliga flyktingkvoten.
Vi anser att det i framtiden bör finnas resurser inom ramen för budgeten
som medger mottagande av akuta flyktingströmmar utan att flyktingkvoten
blir lidande.
Integration
Invandrare bör åtnjuta samma frihet som övriga medborgare,
ha rätt att bosätta sig var de vill, rätt att utöva sin egen
religion, lära sina barn sitt modersmål och för övrigt få utöva
sina mänskliga rättigheter. Integration behöver inte betyda
assimilation.
Integrationsverket är avsett att verka för lika rättigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Behov och förutsättningar och
invandrarens egna önskemål skall ligga till grund för bedömningen av vilka
insatser som krävs. Folkrörelserna kan spela en betydande roll när det gäller
introduktion av nyanlända invandrare. De kan stödja den nyanlände i
introduktionsskedet.
Vi kristdemokrater hävdar att avtalen med enskilda kommuner om
flyktingmottagning bör tas bort. Introduktionsersättning skall följa den
nyanlände som flyktingpeng. Invandrarpolitiska åtgärder skall begränsas till
att gälla under de fem första åren av vistelsen i Sverige. Därefter bör den
generella politiken gälla och försäkringskassorna bör betala ut ersättningen i
likhet med andra ersättningar. Den absolut viktigaste integrationsfaktorn är
en politik som ser till att arbetslösa invandrare får jobb. Vi är övertygade om
att förbättringar i arbetsmarknadspolitiken ger jobb även bland invandrare.
Det kan gälla skattelättnader för hushållstjänster, förenkling för den som vill
starta företag och förändringar i arbetsrätten. Även utplaceringar av myndig-
heter och institutioner till invandrartäta områden genererar arbetstillfällen.
Språkets betydelse
För att förstå hur vårt samhälle fungerar, för att kunna ta till
sig vårt lands kultur men också för att kunna dela social
gemenskap är det nödvändigt att ha grundläggande
kunskaper i det svenska språket. "Svenska för invandrare" är
en mycket viktig insats för integrationen i vårt samhälle. Väl
ute i bosättningskommunerna bör svenskundervisning
erbjudas så snart som möjligt. Eftersom efterfrågan på sådan
utbildning kan variera kraftigt över tiden anser vi det inte
nödvändigt att kommunen alltid själv skall kunna
tillhandahålla alla dessa undervisningsplatser. Undervisning i
svenska kan köpas in från studieförbund och organisationer.
Oavsett vem som tillhandahåller undervisningen så måste
alltid en hög kvalitet upprätthållas.
Men undervisningen i svenska får inte bli det ekorrhjul som invandrare
fastnar i. För den som, trots åratal av sfi-kurser (svenska för invandrare) inte
klarar deras tester blir situationen omöjlig. Utan tillräckliga sfi-poäng får
den
arbetssökande inte ens registreras som arbetssökande på arbetsförmedlingen.
Ibland måste kravet på kunskaper i svenska modereras. Det är ju fullt möjligt
för utbildaren att skriva ett intyg om elevens språkkunskaper eller att
arbetsförmedlingen själv gör ett test för att kunna erbjuda en lämplig
praktikplats. För många arbetskraftsinvandrade har vägen till språket gått via
arbetsplatsen.
I Malmö har försök gjorts där nyanlända flyktingar har påbörjat
språkundervisning och snabbt kopplats till en praktisk utbildning där
yrkestermer står i centrum. Framförallt för icke helt unga kan det vara en
bättre fungerande inlärningssituation. Metoden har varit framgångsrik och
bör praktiseras på fler platser.
Diskrimineringsombudsmannen - DO
Den kristdemokratiska grundsynen om att alla människor är
lika mycket värda innebär en skyldighet att ständigt och i
alla sammanhang ta avstånd från och motverka
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Vi
kristdemokrater anser att Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering bör ha ett speciellt ansvar och fungera som
motor i opinionsbildningen mot dessa företeelser. Vi anser
att DO bör vara en myndighet underställd riksdagen.
Minoritetspolitik
Sveriges nationella minoriteter är en levande del av det
svenska samhället och deras språk är en värdefull del av den
svenska kulturen. Genom att tillerkänna dem språkliga och
etniska rättigheter stärks deras självtillit och kulturella
identitet.
En rad åtgärder måste vidtas för att Sverige skall kunna ratificera
Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den
europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Regeringens
proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter är ett steg i rätt riktning. Det
främsta syftet med propositionen var att erkänna Sveriges nationella
minoriteter och deras språk. Vi stödjer dessa förslag på flera punkter. Vi vill
dock även att nationella minoriteter skall kunna använda sitt språk i
kontakten med centrala myndigheter. Därutöver föreslår vi att de vanligaste
lagarna i vårt land översätts till samiska, finska och mieänkieli.
Integrationsverket
Kristdemokraterna föreslår en besparingar på en rad
myndigheters adminstration; detta bör även gälla
Integrationsverket. Besparingen uppgår sammanlagt till 12
miljoner kronor år 2000, varav 7 miljoner kronor avser ökat
anslag och 5 miljoner kronor avser förväntad reservation.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av en gemensam etisk grund för ett
levande mångkulturellt samhälle,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de villkor som gäller för inresa till länder
inom Schengenområdet inte får utnyttjas som verktyg för att stänga
asylsökande ute,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en framtida gemensam flyktingpolitik inom
EU aldrig får hindra Sverige från att föra en generös nationell flyk-
tingpolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en gemensam strategi och fördelningsprincip
bör utarbetas inom EU för stora och plötsliga flyktingströmmar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att "sista-länken"-bestämmelsen bör återinföras,
6. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts som
utreder anhöriginvandringen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flyktingars psykiska och fysiska ohälsa,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den oregelbundna medelstillsdelningen till
Invandrarverket,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en permanent
verksamhet med jourbiträden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medborgarvittnen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om auktoriserade tolkar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillägg i utlänningslagen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mottagande av akuta flyktingströmmar utan att
det påverkar flyktingkvoten,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flyktingpeng,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att möjliggöra för invandrare att tillgodogöra sig
det svenska språket i arbetslivet,2
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om språkundervisning kopplad till praktisk
utbildning, 2
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Diskrimineringsombudsmannen skall vara en
myndighet underställd riksdagen, 1
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nationella minoriteter, 1
19. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen för budgetåret 2000 under ut-
giftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt följande uppställning:
20.
Tabell 1: (Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring )
Stockholm den 5 oktober 1999
Fanny Rizell (kd)
Inger Davidson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Lars Gustafsson (kd)
Maj-Britt Wallhorn (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Dan Kihlström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Yvonne Andersson (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)
1 Yrkandena 17 och 18 hänvisade till KU.
2 Yrkandena 15 och 16 hänvisade till UbU.