I början av 1990-talet hade man tidsregler för asylsökande
och andra skyddsbehövande. Principen gick ut på att om man
fått vänta avsevärd tid på grund av lång väntetid hos
beslutande myndigheter skulle man få uppehållstillstånd.
Så sent som i april 1994 kom den så kallade barnamnestin med innebörden
att barnfamiljer med barn födda före den 1 januari 1993 fick stanna i Sverige
om ej särskilda skäl såsom brottslighet förelåg. Detta innebar alltså att man
redan efter 15 månader i landet fick uppehållstillstånd. Det fanns också en så
kallad treterminsregel som gav uppehållstillstånd om barn gått i svensk skola
under 3 terminer.
Efter 1994 har man inte haft några "tidsamnestier" om man bortser från en
förordning våren 1998 som gav ensamstående kosovoalbaner uppehålls-
tillstånd om deras ärende skulle preskriberas under året.
I praxis har dock såväl Utlänningsnämnden (UN) som regeringen beslutat
om uppehållstillstånd för barnfamiljer som varit i landet under minst 3 års tid
och det har då särskilt gällt personer från forna Jugoslavien.
Handläggningstiden hos Statens invandrarverk (SIV) och Utlännings-
nämnden har växlat under 1990-talet. Under vissa perioder har SIV kunnat
fatta beslut på cirka 3 månader och UN har som bäst varit nere i
handläggningstider på cirka 6 månader, men ligger nu på cirka 12 månader
och inte sällan tar det längre tid.
SIV har numera en rutin som innebär att man tar ärenden som inkommit
sista halvåret med förtur medan de andra ärendena får ligga. Detta förfarande
innebär att många får vänta mer än 12 månader innan de över huvud taget
kommer på sin första djupintervju. Situationen är helt otillfredsställande och
klart stridande mot humanitetens krav. Detta leder till nya långärenden med
personliga tragedier som följd.
Det borde ligga i statsmakternas intresse att förhindra en sådan utveckling.
Jag föreslår därför att man i utlänningslagen eller i förordningsform slår fast
att handläggning hos SIV inte får ta mer än 3 månader från dag för ansökan
till dess beslut föreligger samt 6 månader för UN såvitt det ej föreligger
särskilda/synnerliga skäl för en något längre handläggningstid. Om
handläggningstiden överstiger 12 månader bör permanent uppehållstillstånd
erhållas i normalfallet.
Vidare borde en regel införas som innebär att man ska erhålla permanent
uppehållstillstånd efter 24 månader om det är barnfamiljer eller
ensamstående. Detta för de flyktingar som finns tillgängliga för myndig-
heterna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förkortade handläggningstider i utlännings-
ärenden.