I en värld där avstånd spelar allt mindre roll blir det
vanligare att flytta över nationsgränserna. Invandring är i
grunden något positivt. Liksom det är bra att människor
inom Sverige flyttar från orter där det råder arbetslöshet till
orter där det råder brist på arbetskraft, är det naturligt att
människor flyttar från länder där de tvingas leva i fattigdom
till länder där de kan få det bättre. Att flytta dit där ens
personliga förutsättningar kan komma till användning är
konstruktivt.
Att människor flyttar på sig är krävande men berikande. Det är bra att
olika erfarenheter och kunskaper blandas. Mänskligheten skulle inte ha
kommit långt i utvecklingen om alla hade stannat i det land där de var födda.
Invandrare har under olika epoker sökt sig till Sverige för att skapa sig en
ny framtid. Det har bidragit till att göra vårt land materiellt och kulturellt
rikare. Många invandrare har också efter år i Sverige återvänt till sina
hemländer med kunskaper som kommit till nytta i hemlandet.
Nästan var femte invånare i Sverige har sina rötter helt eller delvis i ett
annat land än vårt. Det innebär inte att dessa personer automatiskt skulle ha
andra värderingar än de sedan generationer här boende svenskarna.
Invandring är ingen smärtfri process. Att bryta upp och flytta till ett annat
land är inte lätt. Kulturkrockar sker regelmässigt. Invånarna i det nya landet
uppfattar ofta de nyanlända som ett hot. I det nya landet är man till en början
naturligtvis annorlunda. Att vara annorlunda är emellertid inte någon
personlig egenskap. Flertalet invandrare i Sverige blir så småningom
svenskar som alla andra, på samma sätt som 1800-talets amerikautvandrare
med tiden blev amerikaner.
Utformningen av invandringspolitiken - reglerna för att få flytta in i ett
land - är alltid en balansakt. Inget samhälle mår bra av att isolera sig från
omvärlden. Men samtidigt måste man ta hänsyn till vad människor i landet
faktiskt tycker och hur de reagerar. Öppna gränser kan lätt leda till bakslag i
form av sociala problem och motsättningar. Stängda gränser leder i stället till
att vi låser ute dynamik och förbättringar.
Öppenhet måste vara huvudregeln. EU är det första stora projekt där
öppenhet omsätts i praktisk handling. Den fria rörligheten i Europa ställer
stora krav på medlemsländerna. En gemensam hållning till invandring och
migration måste skapas. Den svenska invandringspolitiken måste bli en del
av Europas invandringspolitik. Det är viktigt att Sverige aktivt är med och
påverkar i denna process med våra kunskaper och värderingar.
Invandringspolitiken bör utgå från att Sverige är ett framtidsland, inte ett
bidragsland. Det bör finnas olika vägar för människor med utländsk
härkomst att få uppehållstillstånd. I dag finns möjlighet att komma till
Sverige som flykting, invandrare eller som nära anhörig till en i Sverige
bosatt person.
Flyktingpolitiken
Den första och viktigaste vägen är enbart till för flyktingar.
Moderata samlingspartiet anser att flyktingars rätt att i vårt
land finna en fristad från förföljelse och annat förtryck är
alldeles självklar. Vi har internationella åtaganden att följa
och respektera. Utöver de skyldigheter som vi har gentemot
FN, UNHCR och genom andra bindande konventioner, bör
det vara möjligt att få skydd i vårt land även av de ytterligare
skäl som i dag är fastlagda i den svenska utlänningslagen.
Människor som flyr skall alltid veta att Sverige följer de
åligganden och skyldigheter som vi har förbundit oss att
följa.
Invandringspolitiken
Den andra vägen för att få uppehållstillstånd i Sverige är som
vanlig invandrare. Möjligheten för utländska medborgare
som inte är flyktingar att få flytta till vårt land bör utökas.
Det skulle vara till stor nytta för alla om det blev lättare att
invandra till Sverige utan att behöva bevisa att man är
flykting.
Genom vårt medlemskap i Europeiska unionen har det blivit lättare för
unionsmedborgare att få arbeta och bosätta sig i Sverige. Sveriges samarbete
inom ramen för Schengenavtalet spelar stor roll och kommer att bli allt
viktigare. Moderata samlingspartiets inställning är att Sverige i EU skall
verka för att motsvarande frihet i framtiden även ska gälla för människor
utanför unionen. Det finns utöver detta skäl att pröva en ökad generositet
gentemot medborgare i tredje land vad gäller arbetskraftsinvandring. Sådana
möjligheter måste givetvis bygga på att de människor som kommer till
Sverige kan försörja sig själva.
En visad långsiktig försörjningsförmåga och kontinuerlig vistelse i landet
bör kunna ge rätt till stadigvarande uppehållstillstånd. Det kan gälla
människor som vistats här på tillfälliga arbets- och uppehållstillstånd.
Även människor som söker arbetstillstånd från sitt hemland bör i större
utsträckning än i dag ha möjlighet att erhålla ett sådant. I nuläget är det bara
ett par hundra personer som beviljas arbets- och uppehållstillstånd varje år.
Självklart skall en noggrann och seriös prövning av försörjnings-
möjligheterna och arbetserbjudanden ske när en utländsk medborgare som
vill flytta till Sverige utan att vara flykting, ansöker om uppehållstillstånd.
Mot denna bakgrund anser vi därför att regeringen skall återkomma med
förslag till riksdagen i syfte att öka möjligheterna för andra än
unionsmedborgare eller nordiska medborgare att flytta till Sverige för arbete
och bosättning.
Krav på försörjning
I Flyktingpolitiska kommitténs betänkande diskuterades en
eventuell försörjningsplikt för huvudman gentemot anhöriga.
Enligt vår mening bör ett sådant övervägas för anhöriga och
vid anknytning, dock inte vad gäller anhöriga inom
kärnfamiljen till en person som beviljats asyl i Sverige.
Frågan om försörjningsansvar bör bli föremål för en
utredning. En sådan bör dels studera anhöriginvandringen
som sådan, dels möjligheterna att införa ett
försörjningsansvar. Den av oss föreslagna utredningen bör
också studera frågan om sponsring av flyktingar, dvs.
möjligheten för enskilda personer att mot löfte att stå för den
enskilde flyktingens uppehälle ta emot dessa i sina hem.
Utredningsdirektiven bör vara utformade så att olika alternativ kan belysas
i grunden och vara parlamentariskt sammansatta. Moderata samlingspartiet
anser det dock som självklart att statens ansvar för asylprövning och för
prövning av arbets- och uppehållstillstånd är oomtvistat.
Internationellt samarbete
En invandring av den omfattning som Sverige hade i slutet
av 1980-talet och början av 1990-talet skulle ha medfört
påfrestningar för alla samhällen. Vi har anledning att vara
stolta över den insats som Sverige gjorde för flyktingarna
från Bosnien. Men de påfrestningar som insatsen medförde
visar på behovet av internationellt samarbete för att hantera
stora flyktingströmmar.
Sverige samarbetar sedan lång tid med en rad internationella organ om
migrationspolitiska frågor, vilket bland annat beskrivs i regeringens
skrivelse 1999/00:3. Flykting- och migrationssamarbetet är väsentligt och
bör fortsätta och utökas. Stegvis bör enighet på en rad olika områden uppnås.
Det handlar bland annat om gemensamma åtgärder vid stora flykting-
strömmar, asyllagstiftningen och frågan om tredjelandsmedborgarnas
ställning inom unionen. Dessa måste på sikt få samma möjligheter till
rörlighet över gränserna och rätt till arbete inom unionen som övriga
medborgare.
Inom Europeiska unionens ram har Sverige upptagits som medlem i
Schengensamarbetet, vilket är ett viktigt framsteg. Under hösten 2000 skall
Sverige bli en fullt operativ medlem, vilket kommer att betyda att
personkontrollerna vid den inre gränsen avskaffas. I Amsterdamfördraget
finns beslut om överföring av delar av asyl- och flyktingpolitiken till
gemenskapsrätten. Detta kommer att ske under den kommande
femårsperioden och kommer att få stor betydelse för medlemsstaterna. Redan
finns en agenda för hur detta skall gå till och ett intensivt arbete kring dessa
frågor förväntas ske de närmaste åren. Moderata samlingspartiet anser att
Sverige, med den samlade kunskap som vi besitter, aktivt skall delta i arbetet
med att utveckla en sammanhållen flykting- och invandringspolitik inom
gemenskapen.
I dag finns stora problem när flyktingströmmar, som ibland uppkommer
vid krig och andra katastrofer, belastar vissa länder mer än andra. Moderata
samlingspartiet anser att det är av största vikt att EU-länderna solidariskt
utvecklar metoder för att dels förebygga flyktingkatastrofer, dels, när sådana
ändå inträffar, hanterar flyktingströmmarna så att de enskilda flyktingarna får
det skydd och mottagande som behövs och också att återvändande kan ske
under effektiva och värdiga former.
Möjligheterna för flyktingar att återvända till sina hemländer när
situationen förbättrats måste utvecklas. Internationella organisationer som
FN och EU spelar här en stor roll men även Sverige och andra enskilda
länder har ett stort ansvar. Sverige och andra EU-länder skall ha som
utgångspunkt att flyktingar vill återvända till sina hemländer så fort tillfälle
ges. Rätten att i trygghet bo och arbeta i sitt hemland måste vara
utgångspunkten i varje lands flyktingpolitik. Sverige måste i samverkan med
andra EU-länder verka för att flyktingar så snart som möjligt under värdiga
former skall kunna återvända till sina hemländer. Återvändandeprogram för
frivillig repatriering måste utvecklas och de som erhållit skydd under en
begränsad tid måste också kunna känna att Sverige ändå stöttar deras
återvändande på ett aktivt sätt.
Återvandring är förenat med många problem men kommer sannolikt att
spela större roll när det gäller att ta hand om framtida flyktingströmmar. Det
gäller därför att utarbeta en modell för hur återvandring kan ske och att ett
internationellt samarbete etableras.
Schengensamarbetet
När Sverige hösten 2000 inträder som full operativ medlem
kommer kontrollen vid gränserna mot andra Schengenländer
att upphöra. Idén med Schengenkonventionen som nu ingår
som en del i Amsterdamfördraget är att hantera den fria
rörligheten för människor inom åtminstone de flesta länder
inom EU. Detta är ett stort steg på vägen till de öppna
gränser som är ett bärande inslag för Europaunionen.
Moderata samlingspartiet anser att det är av stor vikt att tydliga och
tillräckliga resurser ges till s.k. kompensatoriska åtgärder så att illegal
invandring ändå kan stävjas. Inre utlänningskontroll, gemensamma regelverk
och nära samarbete med övriga Schengen-länder måste utvecklas för att
kunna kompensera för den gate- och gränskontroll som inte längre kan
utföras som tidigare. En sådan måste dock självfallet ändå finnas vid dessa
platser då människor reser in från andra länder än Schengenländer.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utgångspunkten för flyktingpolitiken,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad möjlighet
för uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning om försörjningsansvaret och spons-
ring,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om delat flyktingansvar,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till effektivare gräns-
kontroller i enlighet med vad som anförts i motionen.1