Inledning
I en värld där avstånd spelar allt mindre roll blir det vanligare att flytta över nationsgränserna. Invandring är i grunden något positivt. Liksom det är bra att människor inom Sverige flyttar från orter där det råder arbetslöshet till orter där det råder brist på arbetskraft, är det naturligt att människor flyttar från länder där de tvingas leva i fattigdom till länder där de kan få det bättre. Att flytta dit där ens personliga förutsättningar kan komma till användning är konstruktivt.
Att människor flyttar på sig är krävande men berikande. Det är bra att olika erfarenheter och kunskaper blandas. Mänskligheten skulle inte ha kommit långt i utvecklingen om alla hade stannat i det land där de var födda.
Invandrare har under olika epoker sökt sig till Sverige för att skapa sig en ny framtid. Det har bidragit till att göra vårt land materiellt och kulturellt rikare. Många invandrare har också efter år i Sverige återvänt till sina hemländer med kunskaper som kommit till nytta i hemlandet.
Nästan var femte invånare i Sverige har sina rötter helt eller delvis i ett annat land än vårt. Det innebär inte att dessa personer automatiskt skulle ha andra värderingar än de sedan generationer här boende svenskarna.
Invandring är ingen smärtfri process. Att bryta upp och flytta till ett annat land är inte lätt. Kulturkrockar sker regelmässigt. Invånarna i det nya landet uppfattar ofta de nyanlända som ett hot. I det nya landet är man till en början naturligtvis annorlunda. Att vara annorlunda är emellertid inte någon personlig egenskap. Flertalet invandrare i Sverige blir så småningom svenskar som alla andra, på samma sätt som 1800-talets amerikautvandrare med tiden blev amerikaner.
Utformningen av invandringspolitiken - reglerna för att få flytta in i ett land - är alltid en balansakt. Inget samhälle mår bra av att isolera sig från omvärlden. Men samtidigt måste man ta hänsyn till vad människor i landet faktiskt tycker och hur de reagerar. Öppna gränser kan lätt leda till bakslag i form av sociala problem och motsättningar. Stängda gränser leder i stället till att vi låser ute dynamik och förbättringar.
Öppenhet måste vara huvudregeln. EU är det första stora projekt där öppenhet omsätts i praktisk handling. Den fria rörligheten i Europa ställer stora krav på medlemsländerna. En gemensam hållning till invandring och migration måste skapas. Den svenska invandringspolitiken måste bli en del av Europas invandringspolitik. Det är viktigt att Sverige aktivt är med och påverkar i denna process med våra kunskaper och värderingar.
Invandringspolitiken bör utgå från att Sverige är ett framtidsland, inte ett bidragsland. Det bör finnas olika vägar för människor med utländsk härkomst att få uppehållstillstånd. I dag finns möjlighet att komma till Sverige som flykting, invandrare eller som nära anhörig till en i Sverige bosatt person.
Flyktingpolitiken
Den första och viktigaste vägen är enbart till för flyktingar. Moderata samlingspartiet anser att flyktingars rätt att i vårt land finna en fristad från förföljelse och annat förtryck är alldeles självklar. Vi har internationella åtaganden att följa och respektera. Utöver de skyldigheter som vi har gentemot FN, UNHCR och genom andra bindande konventioner, bör det vara möjligt att få skydd i vårt land även av de ytterligare skäl som i dag är fastlagda i den svenska utlänningslagen. Människor som flyr skall alltid veta att Sverige följer de åligganden och skyldigheter som vi har förbundit oss att följa.
Invandringspolitiken
Den andra vägen för att få uppehållstillstånd i Sverige är som vanlig invandrare. Möjligheten för utländska medborgare som inte är flyktingar att få flytta till vårt land bör utökas. Det skulle vara till stor nytta för alla om det blev lättare att invandra till Sverige utan att behöva bevisa att man är flykting.
Genom vårt medlemskap i Europeiska unionen har det blivit lättare för unionsmedborgare att få arbeta och bosätta sig i Sverige. Sveriges samarbete inom ramen för Schengenavtalet spelar stor roll och kommer att bli allt viktigare. Moderata samlingspartiets inställning är att Sverige i EU skall verka för att motsvarande frihet i framtiden även ska gälla för människor utanför unionen. Det finns utöver detta skäl att pröva en ökad generositet gentemot medborgare i tredje land vad gäller arbetskraftsinvandring. Sådana möjligheter måste givetvis bygga på att de människor som kommer till Sverige kan försörja sig själva.
En visad långsiktig försörjningsförmåga och kontinuerlig vistelse i landet bör kunna ge rätt till stadigvarande uppehållstillstånd. Det kan gälla människor som vistats här på tillfälliga arbets- och uppehållstillstånd.
Även människor som söker arbetstillstånd från sitt hemland bör i större utsträckning än i dag ha möjlighet att erhålla ett sådant. I nuläget är det bara ett par hundra personer som beviljas arbets- och uppehållstillstånd varje år.
Självklart skall en noggrann och seriös prövning av försörjnings- möjligheterna och arbetserbjudanden ske när en utländsk medborgare som vill flytta till Sverige utan att vara flykting, ansöker om uppehållstillstånd.
Mot denna bakgrund anser vi därför att regeringen skall återkomma med förslag till riksdagen i syfte att öka möjligheterna för andra än unionsmedborgare eller nordiska medborgare att flytta till Sverige för arbete och bosättning.
Krav på försörjning
I Flyktingpolitiska kommitténs betänkande diskuterades en eventuell försörjningsplikt för huvudman gentemot anhöriga. Enligt vår mening bör ett sådant övervägas för anhöriga och vid anknytning, dock inte vad gäller anhöriga inom kärnfamiljen till en person som beviljats asyl i Sverige. Frågan om försörjningsansvar bör bli föremål för en utredning. En sådan bör dels studera anhöriginvandringen som sådan, dels möjligheterna att införa ett försörjningsansvar. Den av oss föreslagna utredningen bör också studera frågan om sponsring av flyktingar, dvs. möjligheten för enskilda personer att mot löfte att stå för den enskilde flyktingens uppehälle ta emot dessa i sina hem.
Utredningsdirektiven bör vara utformade så att olika alternativ kan belysas i grunden och vara parlamentariskt sammansatta. Moderata samlingspartiet anser det dock som självklart att statens ansvar för asylprövning och för prövning av arbets- och uppehållstillstånd är oomtvistat.
Internationellt samarbete
En invandring av den omfattning som Sverige hade i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet skulle ha medfört påfrestningar för alla samhällen. Vi har anledning att vara stolta över den insats som Sverige gjorde för flyktingarna från Bosnien. Men de påfrestningar som insatsen medförde visar på behovet av internationellt samarbete för att hantera stora flyktingströmmar.
Sverige samarbetar sedan lång tid med en rad internationella organ om migrationspolitiska frågor, vilket bland annat beskrivs i regeringens skrivelse 1999/00:3. Flykting- och migrationssamarbetet är väsentligt och bör fortsätta och utökas. Stegvis bör enighet på en rad olika områden uppnås. Det handlar bland annat om gemensamma åtgärder vid stora flykting- strömmar, asyllagstiftningen och frågan om tredjelandsmedborgarnas ställning inom unionen. Dessa måste på sikt få samma möjligheter till rörlighet över gränserna och rätt till arbete inom unionen som övriga medborgare.
Inom Europeiska unionens ram har Sverige upptagits som medlem i Schengensamarbetet, vilket är ett viktigt framsteg. Under hösten 2000 skall Sverige bli en fullt operativ medlem, vilket kommer att betyda att personkontrollerna vid den inre gränsen avskaffas. I Amsterdamfördraget finns beslut om överföring av delar av asyl- och flyktingpolitiken till gemenskapsrätten. Detta kommer att ske under den kommande femårsperioden och kommer att få stor betydelse för medlemsstaterna. Redan finns en agenda för hur detta skall gå till och ett intensivt arbete kring dessa frågor förväntas ske de närmaste åren. Moderata samlingspartiet anser att Sverige, med den samlade kunskap som vi besitter, aktivt skall delta i arbetet med att utveckla en sammanhållen flykting- och invandringspolitik inom gemenskapen.
I dag finns stora problem när flyktingströmmar, som ibland uppkommer vid krig och andra katastrofer, belastar vissa länder mer än andra. Moderata samlingspartiet anser att det är av största vikt att EU-länderna solidariskt utvecklar metoder för att dels förebygga flyktingkatastrofer, dels, när sådana ändå inträffar, hanterar flyktingströmmarna så att de enskilda flyktingarna får det skydd och mottagande som behövs och också att återvändande kan ske under effektiva och värdiga former.
Möjligheterna för flyktingar att återvända till sina hemländer när situationen förbättrats måste utvecklas. Internationella organisationer som FN och EU spelar här en stor roll men även Sverige och andra enskilda länder har ett stort ansvar. Sverige och andra EU-länder skall ha som utgångspunkt att flyktingar vill återvända till sina hemländer så fort tillfälle ges. Rätten att i trygghet bo och arbeta i sitt hemland måste vara utgångspunkten i varje lands flyktingpolitik. Sverige måste i samverkan med andra EU-länder verka för att flyktingar så snart som möjligt under värdiga former skall kunna återvända till sina hemländer. Återvändandeprogram för frivillig repatriering måste utvecklas och de som erhållit skydd under en begränsad tid måste också kunna känna att Sverige ändå stöttar deras återvändande på ett aktivt sätt.
Återvandring är förenat med många problem men kommer sannolikt att spela större roll när det gäller att ta hand om framtida flyktingströmmar. Det gäller därför att utarbeta en modell för hur återvandring kan ske och att ett internationellt samarbete etableras.
Schengensamarbetet
När Sverige hösten 2000 inträder som full operativ medlem kommer kontrollen vid gränserna mot andra Schengenländer att upphöra. Idén med Schengenkonventionen som nu ingår som en del i Amsterdamfördraget är att hantera den fria rörligheten för människor inom åtminstone de flesta länder inom EU. Detta är ett stort steg på vägen till de öppna gränser som är ett bärande inslag för Europaunionen.
Moderata samlingspartiet anser att det är av stor vikt att tydliga och tillräckliga resurser ges till s.k. kompensatoriska åtgärder så att illegal invandring ändå kan stävjas. Inre utlänningskontroll, gemensamma regelverk och nära samarbete med övriga Schengen-länder måste utvecklas för att kunna kompensera för den gate- och gränskontroll som inte längre kan utföras som tidigare. En sådan måste dock självfallet ändå finnas vid dessa platser då människor reser in från andra länder än Schengenländer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkten för flyktingpolitiken,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad möjlighet för uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om försörjningsansvaret och spons- ring,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delat flyktingansvar,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till effektivare gräns- kontroller i enlighet med vad som anförts i motionen.1
Stockholm den 5 oktober 1999
Margit Gennser (m)
Ulf Kristersson (m)
Leif Carlson (m)
Gustaf von Essen (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Björn Leivik (m)
Göran Lindblad (m)
Cecilia Magnusson (m)
Carl G Nilsson (m)
1 Yrkande 5 hänvisat till JuU.