Motion till riksdagen
1999/2000:Sf609
av Schyman, Gudrun (v)

Förtroendeläkarna i utlänningsärenden


Bakgrund
Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden har
bemyndigande av regeringen att anlita s.k. förtroendeläkare
för granskning och bedömning av läkarintyg som åberopas i
ärenden om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen.
Invandrarverket har som argument för införande av institutet
anfört att det ofta åberopas läkarintyg i asylärenden, att dessa
intyg är av skiftande kvalitet och att verkets handläggare
saknar medicinsk skolning och behöver hjälp av expertis för
att bedöma dem.
Uppdraget som förtroendeläkare i utlänningsärenden har väckt
uppmärksamhet inte bara i media utan även i läkarkåren. Många som arbetar
med rehabilitering och vård av krigs- och tortyrskadade flyktingar menar att
förtroendeläkarskapet inte utövas så att det är förenligt med medicinsk etik.
Förtroendeläkaruppdraget
Numera är det huvudsakligen Utlänningsnämnden som
anlitar förtroendeläkarna. År 1998 användes 2,97 % av
Utlänningsnämndens anslag för förtroendeläkarna (1 939 tkr
av 65 355 tkr). Arvodena varierar efter insatsens
svårighetsgrad och omfattning, den högsta taxan är
42 000 kr.
Kritiken
Den kritik som framförts mot förtroendeläkarinstitutet har
bl.a. gällt:
- En läkares lojalitet måste alltid ligga hos patienten
- De nuvarande förtroendeläkarna har inte tillräcklig kunskap om krigs-
och tortyrskador
- Förtroendeläkarnas opartiskhet och objektivitet kan ifrågasättas på grund
av deras ekonomiska relation till Invandrarverket och
Utlänningsnämnden
- Beteckningen förtroendeläkare är missvisande, de borde hellre kallas
medicinska experter eller konsulter
- Förtroendeläkarna bidrar till att legitimera de svenska myndigheternas
brott mot utlänningslagen och internationella konventioner om mänskliga
rättigheter
Statskontorets utredning
Statskontoret har 1997, på uppdrag av regeringen, utrett
huvudmannaskap och organisationsstruktur för
förtroendeläkarna.
Statskontoret föreslog att Utlänningsnämnden utses till statlig huvudman
för anlitande av förtroendeläkare i utlänningsärenden. Utlänningsnämnden
skulle härvid få i uppgift bl.a. att ingå avtal med vissa landsting om att de
skall ställa läkare till förfogande i utlänningsärenden, att förhandla om
ersättning till de berörda landstingen, ansvara för kompetensutveckling för
förtroendeläkarna och för en samlad kvalitetskontroll och resultatbedömning.
Vänsterpartiets förslag
Förtroendeläkarinstitutet i utlänningsärenden är i grunden
komprometterat, organisatoriska förändringar som de som
föreslås av Statskontoret kommer inte att lösa de
grundläggande problemen. Systemet med förtroendeläkare i
utlänningsärenden bör avskaffas. Länsrätten och
kammarrätten, som av utredningen om ny instans- och
processordning i utlänningsärenden (SOU 1999:16) föreslås
ingå i instanskedjan i utlänningsärenden, har möjlighet att
kalla intygsskrivande läkare till den muntliga förhandlingen
om oklarheter vidlåder utfärdade intyg. I något enstaka
principiellt fall kan yttrande begäras från Socialstyrelsen
genom dess rättsliga råd.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förtroendeläkarinstitutets avskaffande.

Stockholm den 24 september 1999
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Ulla Hoffmann (v)
Kalle Larsson (v)