Bakgrund
Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden har bemyndigande av regeringen att anlita s.k. förtroendeläkare för granskning och bedömning av läkarintyg som åberopas i ärenden om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Invandrarverket har som argument för införande av institutet anfört att det ofta åberopas läkarintyg i asylärenden, att dessa intyg är av skiftande kvalitet och att verkets handläggare saknar medicinsk skolning och behöver hjälp av expertis för att bedöma dem.
Uppdraget som förtroendeläkare i utlänningsärenden har väckt uppmärksamhet inte bara i media utan även i läkarkåren. Många som arbetar med rehabilitering och vård av krigs- och tortyrskadade flyktingar menar att förtroendeläkarskapet inte utövas så att det är förenligt med medicinsk etik.
Förtroendeläkaruppdraget
Numera är det huvudsakligen Utlänningsnämnden som anlitar förtroendeläkarna. År 1998 användes 2,97 % av Utlänningsnämndens anslag för förtroendeläkarna (1 939 tkr av 65 355 tkr). Arvodena varierar efter insatsens svårighetsgrad och omfattning, den högsta taxan är 42 000 kr.
Kritiken
Den kritik som framförts mot förtroendeläkarinstitutet har bl.a. gällt:
- En läkares lojalitet måste alltid ligga hos patienten
- De nuvarande förtroendeläkarna har inte tillräcklig kunskap om krigs- och tortyrskador
- Förtroendeläkarnas opartiskhet och objektivitet kan ifrågasättas på grund av deras ekonomiska relation till Invandrarverket och Utlänningsnämnden
- Beteckningen förtroendeläkare är missvisande, de borde hellre kallas medicinska experter eller konsulter
- Förtroendeläkarna bidrar till att legitimera de svenska myndigheternas brott mot utlänningslagen och internationella konventioner om mänskliga rättigheter
Statskontorets utredning
Statskontoret har 1997, på uppdrag av regeringen, utrett huvudmannaskap och organisationsstruktur för förtroendeläkarna.
Statskontoret föreslog att Utlänningsnämnden utses till statlig huvudman för anlitande av förtroendeläkare i utlänningsärenden. Utlänningsnämnden skulle härvid få i uppgift bl.a. att ingå avtal med vissa landsting om att de skall ställa läkare till förfogande i utlänningsärenden, att förhandla om ersättning till de berörda landstingen, ansvara för kompetensutveckling för förtroendeläkarna och för en samlad kvalitetskontroll och resultatbedömning.
Vänsterpartiets förslag
Förtroendeläkarinstitutet i utlänningsärenden är i grunden komprometterat, organisatoriska förändringar som de som föreslås av Statskontoret kommer inte att lösa de grundläggande problemen. Systemet med förtroendeläkare i utlänningsärenden bör avskaffas. Länsrätten och kammarrätten, som av utredningen om ny instans- och processordning i utlänningsärenden (SOU 1999:16) föreslås ingå i instanskedjan i utlänningsärenden, har möjlighet att kalla intygsskrivande läkare till den muntliga förhandlingen om oklarheter vidlåder utfärdade intyg. I något enstaka principiellt fall kan yttrande begäras från Socialstyrelsen genom dess rättsliga råd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtroendeläkarinstitutets avskaffande.
Stockholm den 24 september 1999
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Ulla Hoffmann (v)
Kalle Larsson (v)