En förälder har rätt till vårdbidrag för vård i hemmet av barn
under 16 år, som är sjukt eller funktionshindrat och behöver
särskild tillsyn och vård eller om det finns merkostnader på
grund av barnets funktionshinder. Barnet ska under minst
sex månader vara i behov av särskild tillsyn och vård på
grund av sjukdom eller funktionshinder. Den del av
vårdbidraget som betalas till följd av barnets vårdbehov är
skattepliktigt och utgör pensionsgrundande inkomst för den
förälder som vårdar barnet. Ersättningen för merkostnader är
skattefri om merkostnaderna uppgår till minst 18 procent av
basbeloppet. Merkostnadsersättningen är inte
pensionsgrundande.
Orimlig
återbetalningsskyldighet
efter lång handläggningstid
För att få vårdbidrag gör man en ansökan till
försäkringskassan där man bor. Många föräldrar får idag
vänta alldeles för länge på att få ett besked om man ska
erhålla vårdbidrag eller inte. Det finns föräldrar som fått
vänta i 19 månader på beslut. Detta är naturligtvis inte en
rimlig handläggningstid. När föräldern senare får pengar
retroaktivt påverkar det t.ex. studiemedel och bostadsbidrag
och personen blir återbetalningsskyldig. Föräldern kan ju
inte avstå från studiemedel och ev bostadsbidrag under den
långa väntetiden. Det behövs för försörjningen. Att sedan bli
återbetalningsskyldig för studiemedel och bostadsbidrag utan
att ha haft möjlighet att påverka situationen är inte
acceptabelt, framförallt om det gäller merkostnader som man
de facto haft för det handikappade barnet. Vi anser att
möjligheterna att skynda på handläggningstiderna snarast
måste ses över.
Olika bedömning av
vårdbidragets storlek
Vårdbidrag kan ges med helt, tre fjärdedels, halvt eller en
fjärdedels belopp beroende på vård- och tillsynsbehovets
omfattning och hur stora merkostnaderna är. Många upplever
idag att det vore bra om man även kunde ta ut 20 procent och
på så sätt gå ner en arbetsdag i veckan. Systemet sätter idag
stopp för detta eftersom lägsta nivå är 25 procent.
Regelverket borde inte behöva vara så stelbent.
Försäkringskassans bedömning av hur stort vårdbidraget ska
vara upplevs dessutom rättsosäkert. Beroende på var man
bor i landet ger försäkringskassorna olika vårdbidrag trots att
två barn har samma vårdbehov. Det borde vara möjligt att
utfärda rekommendationer på området som kan ge bättre
vägledning och mer jämlik behandling, även om total
rättvisa aldrig går att uppnå.
Föräldrapenning för besök i
dagvården
En annan fråga är om föräldrar som uppbär vårdbidrag ska
kunna få ut tillfällig föräldrapenning när de besöker
dagvården med sina barn. Detta är idag omöjligt. Bidraget
utgår endast om barnet övernattar på sjukhus. Vi anser att
föräldrar med läkarintyg bör kunna få den möjligheten.
Möjlighet att anställa
anhöriga som assistenter i
skolan
När det gäller assistent till handikappade får man inom LSS
ram själv bestämma vem som ska hjälpa till. Vistas barnet
inom skola eller barnomsorg, innefattas man av skollagen
och har då ingen möjlighet att välja den som ska vara
assistent i skolan. Föräldrar bör ges ökat inflytande över vem
som ska stödja deras barn. Det bör vara möjligt att även
anställa anhöriga till barnet, om den personen i övrigt
motsvarar skolans allmänna krav på en assistent.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av skyndsam handläggning av vård-
bidragsansökningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om orimligheten i återbetalningskrav för studie-
medel och bostadsbidrag på grund av lång handläggningstid,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flera nivåer i vårdbidraget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om likvärdig bedömning av vårdbidragets storlek
mellan olika försäkringskassor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att anställa anhöriga till handi-
kappade barn som assistenter inom skolans ram.1