1993 ändrades tillämpningen av arbetsskadebegreppet.
Trygghetsförsäkringen vid arbetsskador (TFA) införde då en
"vållandeparagraf" (22 §) i sina villkor. Det innebär att den
som fått en arbetsskada, som är godkänd av TFA, har att
bevisa att arbetsgivaren eller någon annan vållat olyckan
eller arbetsskadan.
Före 1993 samverkade två olika försäkringssystem så att full kostnads-
kompensation åstadkoms för den skadade i enlighet med skadeståndslagen.
Det gällde för såväl arbetsolycksfall som arbetssjukdomar. Det var lagen om
arbetsskadeförsäkringen (LAF) och trygghetsförsäkring vid arbetsskada
(TFA) som samverkade så att man fick full kostnadskompensation. I lagen
om arbetsskadeförsäkringen (LAF) finns dock ingen vållandeparagraf.
När den nya, strängare tillämpningen av arbetsskadebegreppet trädde i
kraft (-93) blev det inte längre självklart att de som skadade sig fick full
kostnadskompensation för inkomstförlust. Det blev nödvändigt att som
arbetstagare kunde bevisa att arbetsgivaren eller någon annan varit vållande
till att skadan uppstått. För att få en arbetsskada godkänd krävs en hög grad
av sannolikhet för att faktorer i arbetsmiljön kan ge upphov till den skada
som den försäkrade har, samt att övervägande skäl talar för att skadan också
har orsakats av dessa faktorer. Kan man inte bevisa detta innebär det, enligt
nuvarande regler, att man själv varit försumlig och förorsakat skadan och
därmed får man inte full kompensation. Hur man tolkar vad det är som är
orsak till skada är upp till varje försäkringskassa. Tydliga siffror visar dock
att efter denna nya skärpta lagstiftning har antalet godkända arbetsskador
minskat drastiskt.
Det finns branscher där denna utformning av försäkringssystem blir
mycket svår för den drabbade parten. Det är för dem som arbetar med djur,
exempelvis djurskötsel inom lantbruk, ridhus, trav- och galoppbanor, stallar
och djursjukhus.
Enligt försäkringssystemet kan inte ett djur vara vållande till en
arbetsskada och det finns heller inget som säger att arbetsgivaren automatiskt
bär ansvaret för vållande till olycksfall i arbete med djur. Det är av största
vikt att de som arbetar i yrken där det uppenbart råder en större risk för
ohälsa och olycksfall inte skall behöva bevisa att det är arbetsgivarens eller
någon annans fel att arbetsskadan inträffat för att få full kompensation för
inkomstförlust. Detta gäller i synnerhet när man arbetar med djur.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av arbetsskadelagen så att
det försäkringssystem som råder gäller alla arbetsgrupper, även dem
som arbetar med djur.