Efter riksdagsbeslut 1993 skärptes reglerna vad gäller möjligheterna att få en skada godkänd som arbetsskada. Samma år togs också den särskilda arbetsskadesjukpenningen bort. Det nya regelsystemet har inneburit att det näst intill är omöjligt för den skadade att få ersättning ur systemet för förslitningsskador som av den försäkrade upplevs vara och ofta är arbetsrelaterade.
Av SOU 1998:37 framgår att försäkringskassorna år 1992 godkände 67 000 fall varav 48 000 var sjukdom. Fem år senare var motsvarande siffror 7 300 varav 2 700 var sjukdomar. Den drastiska förändringen kan inte ses som en förändring av situationen inom arbetslivet, utan kopplat till den förändrade bevisregeln.
En ytterligare effekt har blivit att kvinnors situation, inom ramen för försäkringen, har försämrats. Detta till följd av att kvinnors arbete oftare än männens innebär arbets-relaterade sjukdomar. Lagstiftningen kan härigenom sägas ha fått en negativ utveckling i ett genderperspektiv.
Arbetsskadeförsäkringen kan sägas ha två övergripande mål. Ett syfte har varit att arbetstagare som skadas i arbetet skall ges ett fullgott försäkringsskydd innebärande bland annat ekonomisk trygghet vid arbetsskada. Ett andra syfte har varit att arbetsskadeförsäkringen skall ha en preventiv verkan för att skapa tryggare arbetsmiljöer.
Genom förändringen 1993 kan sägas att båda dessa övergripande mål kan ifrågasättas. I SOU 1998:37 ifrågasätts om arbetsskadeförsäkringen kan anses ge en tillfredsställande trygghet för den som drabbas av arbetsskada. I utredningen konstateras också att en av flera följder av utvecklingen blir att försäkringen riskerar att alltmer förlora sin betydelse för det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Trots att 1993 års lagstiftning endast varit i kraft en relativt kort period, kan det konstateras en rad negativa effekter jämfört med tidigare regelsystem.
Regeringen bör därför se över arbetsskadeförsäkringen i syfte att få en humanare syn på förslitningsskador och arbetsrelaterade sjukdomar, samt att härigenom också få en försäkring som tar hänsyn till könsneutralitet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsskadeförsäkringen.
Stockholm den 28 september 1999
Margareta Sandgren (s)