För barnets utveckling är det viktigt att stimulera pappan att ta ut så
mycket föräldraledigt som möjligt. Det är också positivt ur
jämställdhetsperspektiv att mamman och pappan själva kan besluta om
vem som ska vara barnledig och under vilken period. En viss ekonomisk
styrning finns i systemet genom pappamånaden.
Tyvärr visar det sig alltför ofta att det inte bara är svårigheten för pappan
att ta ledigt från sitt arbete som är orsaken till att han inte tar ut mer av
föräldraledigheten. Det beror också på ekonomiska incitament. Idag grundar
sig föräldrapenningen på maximalt 7,5 basbelopp. Detta leder ofta till att den
samlade familjeinkomsten upplevs för låg, om pappan tar ut föräldraledig-
heten.
Om sjukpenningen i föräldraförsäkringen skulle grunda sig på hela in-
komsten och inte som idag på maximalt 7,5 basbelopp, beräknas utgifterna
för föräldraförsäkringen öka med ca 1 240 miljoner kronor. Föräldraför-
säkringen är beskattningsbar och den finansiella effekten för hushållen
beräknas öka med cirka 630 miljoner kronor. Statens utgifter genererar i
detta fall inkomster till kommunerna genom skatteuttaget samt till
ålderspensionssystemet. En höjning av ersättningsnivån vid föräldraledighet
skulle med all säkerhet leda till att fler pappor utnyttjade försäkringen.
Ett föräldraförsäkringssystem som bäst tillgodoser familjens önskemål om
tid hemma med barnet tar tid att ändra. Det är dock rimligt att en uppföljning
görs om hur föräldraförsäkringens konstruktion styr vem som väljer att
arbeta hemma hos barnet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en uppföljning av hur föräldraförsäkringens
konstruktion styr vem som väljer att arbeta hemma hos barnet.