Sedan arbetsskadeförsäkringen infördes 1977 har den genomgått radikala
förändringar. Under 1980-talet ökade antalet arbetsskadeanmälningar
kraftigt. Antalet livräntor steg brant liksom kostnaderna i stort och
medförde kraftiga underskott i arbetsskadefonden.
Den senaste ändringen gjordes 1993 när bevisregeln skärptes. Resultatet av
förändringen innebar att antalet anmälningar om arbetsskada och arbets-
sjukdomar minskade kraftigt.
Under år 2000 beräknas arbetsskadeförsäkringen börja ge ett överskott på
ca fem miljarder per år med nuvarande tillämpning av lagen.
Det finns olika vägar att gå, den ena är att sänka avgiften och den andra är
att förbättra försäkringens innehåll. Den senaste utredningen om arbets-
skadeförsäkringen visar att nuvarande försäkring inte ger ett fullgott skydd.
Det finns flera olika sätt på vilket arbetsskadeförsäkringen skulle kunna
förbättras, bl.a. följer man inte fullt ut ILO:s konvention när det gäller
arbetsskadeersättning. Det finns också anledning att se över reglerna
beträffande karensdagar, vilket utredaren Lars Grönvall föreslagit. Därutöver
bör tillämpningen ändras vad gäller förslitningsskador, idag missgynnas
kvinnor i stor utsträckning.
Vårt förslag är att man förutsättningslöst ser de olika möjligheterna, och att
försäkringen förbättras inom ramen för de nuvarande avgifterna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsskadeförsäkringen.