Sedan arbetsskadeförsäkringen infördes 1977 har den genomgått radikala förändringar. Under 1980-talet ökade antalet arbetsskadeanmälningar kraftigt. Antalet livräntor steg brant liksom kostnaderna i stort och medförde kraftiga underskott i arbetsskadefonden.
Den senaste ändringen gjordes 1993 när bevisregeln skärptes. Resultatet av förändringen innebar att antalet anmälningar om arbetsskada och arbets- sjukdomar minskade kraftigt.
Under år 2000 beräknas arbetsskadeförsäkringen börja ge ett överskott på ca fem miljarder per år med nuvarande tillämpning av lagen.
Det finns olika vägar att gå, den ena är att sänka avgiften och den andra är att förbättra försäkringens innehåll. Den senaste utredningen om arbets- skadeförsäkringen visar att nuvarande försäkring inte ger ett fullgott skydd.
Det finns flera olika sätt på vilket arbetsskadeförsäkringen skulle kunna förbättras, bl.a. följer man inte fullt ut ILO:s konvention när det gäller arbetsskadeersättning. Det finns också anledning att se över reglerna beträffande karensdagar, vilket utredaren Lars Grönvall föreslagit. Därutöver bör tillämpningen ändras vad gäller förslitningsskador, idag missgynnas kvinnor i stor utsträckning.
Vårt förslag är att man förutsättningslöst ser de olika möjligheterna, och att försäkringen förbättras inom ramen för de nuvarande avgifterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsskadeförsäkringen.
Stockholm den 3 oktober 1999
Kristina Zakrisson (s)
Monica Öhman (s)