Arbetsskadeförsäkringen har varit föremål för stora förändringar under
1990-talet. 1993 slopades den särskilda arbetsskadesjukpenningen
samtidigt som beviskraven skärptes. För att få en arbetsskada godkänd
krävs efter denna lagändring att det föreligger "hög grad av sannolikhet"
för att faktorer i arbetsmiljön kan ge upphov till den skada som den
försäkrade har, samt att övervägande skäl talar för att skadan har orsakats
av dessa faktorer. Arbetsskadebegreppet har således ändrats, liksom
bedömningsgrunderna för att få en skada godkänd. Därutöver har även
ersättningsreglerna försämrats. Den sammantagna effekten är att färre
skador anmäls och att det blivit svårare att få en skada godkänd.
Eftersom arbetsgivarnas avgift dock är oförändrad har detta lett till att
arbetsskadeförsäkringen går med stort överskott.
1997 tillsatte regeringen en utredning för att analysera hur arbetsskade-
försäkringen fungerar efter förändringarna. 1998 kom utredningen med
betänkandet "Den framtida arbetslöshetsförsäkringen" (SOU 1998:37).
Utredningen konstaterar att försäkringen inte ger tillfredsställande trygghet
vid arbetsskada men föreslår ändå ingen förändring av bevisregeln eller
ersättningsnivån. Regeringen har skjutit fram en aviserad proposition vid ett
flertal tillfällen.
Dagens utformning och tillämpning av arbetsskadeförsäkringen har som
ovan nämnts flera påtagliga brister. Försäkringskassornas långa hand-
läggningstider skapar ett onödigt mänskligt lidande i ett land som borde
värna den lilla människan.
Det är också stora skillnader mellan landets försäkringskassor när det
gäller att bedöma arbetsskador. I Blekinge blir fyra av tio fall klassade som
arbetsskador medan försäkringskassan i Jämtland godkänner sju ärenden av
tio. Under åren 1995 till 1998 avgjordes knappt 74 000 ärenden om
arbetsskador av landets försäkringskassor. Av dem godkändes nära 60 %
som arbetsskador, visar statistik från Riksförsäkringsverket. Men de
regionala skillnaderna mellan kassorna är stora. Mycket talar för att
förtroendeläkarnas bedömning spelar en alltför stor roll vid försäkrings-
kassornas beslut.
I Riksrevisionsverkets rapport till regeringen under våren 1999 redovisas
att det finns väsentliga brister i delar av verkets och försäkringskassornas
handläggning och tillämpning av arbetsskadeförsäkringen. Riksdagens
revisorer har nyligen granskat verksamheten och bedömt situationen som
allvarlig såväl vad avser handläggnings-tiderna som antalet fel under
handläggningen.
Det är uppenbart att Riksförsäkringsverket misslyckats med att driva
igenom en homogen tillämpning av lagen om arbetsskadeförsäkring.
Förbundsjurist Lill Dahlberg vid LO-TCO menar också att länsrätterna
bedömer de försäkringskassebeslut som överklagas mycket olika. Detta är
mycket alarmerande från rättssäkerhetssynpunkt.
Under senare tid har det i fyra domar i Regeringsrätten slagits fast att
nuvarande regler ska tolkas så att det finns möjligheter för en försäkrad att få
livränta under sjukbidragstiden. Livräntan ska kompensera skillnaden mellan
sjukbidrag och den förlorade arbetsinkomsten. Det är viktigt att detta
tydliggörs i den framtida lagstiftningen för att utesluta feltolkningar av
reglerna.
I ovan nämnda Arbetsskadeutredning redovisas också som ett alternativ till
nuvarande försäkring, en lösning som innebär att arbetsskadeförsäkringen
överförs på arbetsmarknadens parter i form av en obligatorisk tilläggs-
försäkring vid arbetsskada.
Då risken för arbetsskador varierar mellan branscher och företag är det
rimligt att anta att premierna blir differentierade. Det innebär i sin tur att
den
förebyggande verksamheten för företagen blir mer lönsam. Även satsningen
på rehabilitering skulle öka. Lars Söderström m fl uppskattar i rapporten
"Om förutsättningarna för en privat arbetsskadeförsäkring" att mängden
skador skulle minska med 30-50 %.
Arbetsskadeförsäkringen är i Norge numera privatiserad. Detta har gett
ekonomiska incitament för företagen att satsa mer på förebyggande åtgärder,
t ex utbildning för att göra arbetsplatserna säkrare och mindre belastande för
arbetstagaren. Ju säkrare arbetsplats desto lägre premie. Företagen får då
bära mer av sina egna kostnader jämfört med tidigare, då det inte fanns andra
incitament än personalens trivsel och fackliga krav. Man kan se att
arbetsskadorna har minskat när företagen får ta större ekonomiskt ansvar. En
utredning bör tillsättas med uppdrag att utreda konsekvenserna av att
privatisera arbetsskadeförsäkringen i Sverige.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
förkorta de långa handläggningstiderna vid arbetsskadeförsäkringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bristen på homogen tillämpning av arbetsskade-
försäkringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om livränta under sjukbidragstiden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda konsekvenserna av att privatisera
arbetsskadeförsäkringen.