I lag om bostadstillägg till pensionärer (BPT) framgår av
paragraf 5 att "avkastning av förmögenhet skall anses utgöra
fem procent av förmögenhetsvärdet för år räknat. Vid
beräkning av förmögenhets avkastning skall dock denna
höjas med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten
överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för
annan sjuttiofemtusen kronor". I denna beräkning för att
bestämma fiktiv avkastning ingår inte värdet av egen
privatbostadsfastighet om den är permanentbostad åt
sökanden själv eller maka/make om permanentbostaden för
den ene är i särskild boendeform.
Den fiktiva avkastningen påverkar BTP på så sätt att den läggs till övriga
inkomster och reducerar BTP med 40 eller 45 procent av inkomsten.
Det som den fiktiva avkastningen grundar sig på är bl.a. värdepapper,
banksparande m.m. som ofta lämnar en verklig årlig avkastning. Men även
eventuell förekomst av fritidshus påverkar den fiktiva avkastningen.
Fritidshus ger högst sällan en verklig årlig avkastning.
Det kan inte vara rimligt att i lag ange en exakt procentsats för den fiktiva
avkastningen som gäller år efter år utan att på något sätt ta hänsyn till den
vid
varje tidpunkt normala reella avkastningen på kapital. Skall procentsatsen
ändras fordras riksdagsbeslut.
Vårt förslag är i stället att knyta den fiktiva avkastningen till någon ränta
som årligen avspeglar det allmänna avkastningsläget i Sverige. Det finns
säkert flera alternativ till detta. Ett kan vara att använda samma teknik som
vid fastställande av bilförmånsvärde. Vårt förslag skulle medföra att
medborgarna skulle finna systemet med att beräkna fiktiv avkastning mer
rättvist eftersom det tar hänsyn till skillnader mellan åren. Det skulle också
minska beslutsbyråkratin genom att med automatik fastställas årligen.
Vid beräkning av bostadsbidrag måste försäkringskassan fastställa bostads-
kostnaden. För detta ändamål har enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Socialdepartementet rätt att utfärda föreskrifter. Detta görs i Bostads-
bidragsförordningen (1993:739) vilken i sin tur ger Riksförsäkringsverket
rätt att meddela ytterligare föreskrifter bl.a. i fråga om beräkning av bostads-
kostnadens storlek.
En gammal grundregel i Sverige är att människor skall behandlas lika. Så
är tyvärr inte fallet när det gäller beräkning av bostadskostnaden vid
beräkning av BTP. Boende i olika boendeformer likställs inte i kostnads-
hänseende vilket är allvarligt för den enskildes tilltro till BTP-systemet.
I försäkringskassans information över vilka kostnader som skall ingå för
olika boendeformer kan man bl.a. läsa att "om du bor i hyrd bostad är
bostadskostnaden lika med hyran inklusive värme och obligatoriska avgifter
(t.ex. garage/bilplats). Ingår hushållsel i hyran dras denna kostnad av (enligt
schablon)".
I hyran ingår som regel alla kostnader hyresvärden har för upplåtelse. De
utgörs huvudsakligen av kapitalkostnader, men även uppvärmning, yttre
underhåll, tomtskötsel m.m. har sina delar i hyran. Dessutom ingår kostnaden
för lägenhetens inre underhåll - målning/tapetsering, golv, VVS och utbyte
av utrustning såsom spis, kyl/frys, diskmaskin, tvättmaskin och sanitets-
porslin. I ett av Sveriges större allmänna bostadsföretag uppskattas
kostnaden för det inre underhållet till i genomsnitt ca 45 kronor per m2 och
år. I en lägenhet på 80 m2 blir det en årlig kostnad på 3.600 kronor eller 300
kronor per månad.
Vid beräkning av bostadskostnaden för småhus ingår bl.a. underhåll i en
schablonkostnad om 114 kronor per m2 och år.
Vid beräkning av bostadskostnad för "lägenhet med bostadsrätt är
bostadskostnaden lika med årsavgiften inklusive värme och obligatoriska
avgifter (till exempel garage/bilplats). Ingår hushållsel i hyran dras denna
kostnad av (enligt schablon). Tog du lån när du köpte bostadsrätten räknas 70
procent av räntekostnaden med i bostadskostnaden om bostadsrätten
lämnades som säkerhet för lånet." För kooperativ hyresrätt är formuleringen
likartad.
Som bostadsrättsinnehavare är den boende skyldig att svara för lägenhetens
inre underhåll, såsom målning/tapetsering, golv, del av VVS och utbyte/
underhåll av utrustning såsom spis, kyl/frys, diskmaskin, tvättmaskin och
sanitetsporslin. Någon kostnad för detta får dock inte tas med när
bostadskostnaden beräknas för erhållande av BTP. I vissa (sällsynt numera)
bostadsrättsföreningar sker via avgiften en viss (mindre) avsättning till
reparationsfond för lägenhetens underhåll men den täcker inte den verkliga
kostnaden. Någon rimlig förklaring till varför inte underhållskostnad får tas
med i bostadskostnaden kan vi inte finna. Troligen beror det bara på ett rent
förbiseende av Riksförsäkringsverket och kan lätt rättas till så att bostadsrätt
blir lika behandlad som hyresrätt.
Vårt förslag är att innehavare av bostadsrätt m.fl. bostadsformer som har
likartade villkor vid beräkning av BTP får ta med en schablonkostnad för
inre underhåll, t.ex. 45 kronor per m2 och år, minus eventuell avsättning till
lägenhets reparationsfond. Detta skulle verksamt öka tilltron till att
människor behandlas lika i Sverige.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att människor oavsett boendeform
behandlas lika vid beräkning av bostadskostnaderna för beräkning av
BPT.