Alltsedan den socialdemokratiska regeringen 1997 föreslog
riksdagen att införa inkomstprövning av änkepensionen, så
har protesterna varit många mot detta orättfärdiga
besparingsbeslut. Vid samma tidpunkt förkortades tiden för
omställningspension från tolv till sex månader. Regeringen
har valt att inte bry sig om änkornas protester och de
rapporter som visat på de socialt omoraliska konsekvenserna
av besparingen. Ej heller regeringens stödpartier synes ha
ambitionen att avskaffa inkomstprövningen av
änkepensionen. Inte heller i årets statsbudget föreligger
något förslag om att återställa änkepensionen så som den var
utformad innan regeringens besparing.
Effekterna för de änkor som drabbats av inkomstprövningen har ofta varit
dramatiska. Forskarna Joakim Palme och Irene Wennemo har i en skrift ut-
given av Socialdepartementet bedömt inkomstprövningen av änkepensionen
som den besparing som tydligast bröt mot den generella välfärdspolitiken:
"The introduction of income-testing of the widow´s pension, universal as
well as contributory, for persons below normal pension age, is likely to be
the clearest break with the Swedish model of organizing social insurance."
År 1990 förändrades efter en bred överenskommelse i riksdagen reglerna
för änkepensionen. Kvinnor vilkas makar avlidit före år 1990 fortsatte att få
änkepension enligt tidigare regler. En ny omställningspension på tolv
månader infördes för änkor och änklingar. Rätten till änkepension upphörde
liksom tidigare om kvinnan gifte om sig. Till änkor efter män som avlidit
1990 eller senare utbetalas änkepension enligt särskilda övergångsregler.
Denna lag antogs av en enig riksdag. Sju år senare valde socialdemokratin,
tillsammans med Centerpartiet, att svänga 180 grader och eroderade över en
natt människors privatekonomi på ett för dem fullständigt oförutsägbart sätt.
Slaget mot änkorna aktualiserar flera frågor kring socialförsäkrings-
systemet. De änkor som drabbats av besparingen och alla de som känner till
det kan givetvis inte lita på socialförsäkringssystemen - eftersom den
politiska majoriteten, socialdemokrater och centerpartister, beslutar sig från
en månad till en annan för att ändra förutsättningarna för tiotusentals
människors inkomster på ett dramatiskt sätt. Och hur stora får förändringarna
tillåtas vara för den enskilde individen?
En besparing som slår hårt
De som drabbas hårdast av regeringens änkebesparing är ofta
de som är mest ekonomiskt sårbara. Det är vanliga kvinnor,
ej höginkomsttagare, i 55-årsåldern och äldre, som har svårt
att ekonomiskt förbättra sin situation.
För många änkor ledde besparingen till en raserad privatekonomi. Vissa
förlorade nästan 4 500 kronor i månaden efter skatt i de fall maken inte hade
någon ATP.
Försöker änkorna sedan att kompensera sitt inkomstbortfall, orsakat av
besparingen, genom att skaffa sig en billigare bostad, så straffas de genom att
en betydande del av hyressänkningen äts upp av minskad pension. Sänker de
sin hyreskostnad från 4 000 till 3 000 kronor så ger det endast ett tillskott på
450 kronor, enligt en utredning från Föreningssparbanken om änke-
pensionen.
Vid inkomstprövningen räknades till en början alla tillgångar som inkomst.
De som har sparat under sitt liv (för att sätta av pengar till sina anhöriga)
eller för att leva lite bättre på ålderns höst får dessa sina drömmar spolierade
av riksdagsbeslutet. Den som exempelvis sparat pengar från sin mans
tjänstegrupplivförsäkring kan få sänkt folkpension med 630 kronor i
månaden, åter enligt Föreningssparbankens utredning.
Efter hård kritik från bl a Folkpartiet under 1997 gjorde regeringen en del
mindre förändringar av inkomstprövningen. Enligt beslut i riksdagen skall
det egna eller makens privata pensionssparande inte räknas som inkomst vid
inkomstprövningen. Riksförsäkringsverket, RFV, har gjort en utvärdering av
effekterna av besparingen. Av totalt 49 000 änkor ingick 37 449 stycken i
undersökningen. Utvärderingen visar på besparingens följder: Drygt hälften
av änkorna har förlorat hela folkpensionsdelen i änkepensionen, alltså upp
till 4 491 kronor i månaden. Endast 7 600 änkor fick se sin änkepension
förbli orörd.
Denna försämring kom som nämnts med några månaders varsel.
Genomsnittsinkomsten för de kvinnor som drabbats av besparingen är
13 900 kronor i månaden och genomsnittskostnaden för bostaden är 3 400
kronor i månaden. Det är med andra ord kvinnor med låg inkomst som
drabbats av besparingen.
Regeringen ämnar ej heller i årets statsbudget upphöra med inkomstpröv-
ningen och heller inte återställa tiden för omställningspensionen till
12 månader. Regeringens två stödpartier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet,
synes inte stödja kravet på att inkomstprövningen av änkepensionen rivs upp.
Vänsterpartister sviker således både ett vallöfte och kvinnor med knappa
resurser, människor de säger sig värna i retoriken. I praktiken orkar de inte.
Folkpartiet motsätter sig nuvarande regler och kräver att inkomst-
prövningen av änkepensionerna skall avskaffas och att tiden för omställ-
ningspensionen återställs till 12 månader.
Anslagsfrågor
Folkpartiet tillför UO11 A2 Efterlevandepensioner för vuxna
802 miljoner kronor mer än regeringen för att möjliggöra ett
återställande av änkepensionen och omställningspensionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att avskaffa inkomstprövningen av änke-
pensionen,
2. att riksdagen till utgiftsområde 11 A 2 Efterlevandepensioner
till vuxna för budgetåret 2000 anvisar 720 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit för avskaffande av inkomstprövningen av
änkepensioner,
3. att riksdagen beslutar återställa tiden för omställningspension
till 12 månader från nuvarande 6 månader,
4. att riksdagen till utgiftsområde 11 A 2 Efterlevandepensioner
till vuxna för budgetåret 2000 anvisar 82 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit för återställande av tiden för omställningspension
till 12 månader,
5. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 hos regeringen
begär att riksdagen föreläggs förslag om avskaffande av inkomstpröv-
ningen av änkepensionen,
6. att riksdagen vid avslag på yrkandena 3 och 4 hos regeringen
begär att riksdagen föreläggs förslag om återställande av tiden för
omställningspension till 12 månader.