Avregleringen av arbetsförmedlingarna har inneburit att det blivit fritt fram att starta rekryterings- och bemanningsföretag. Fortfarande utgör bemanningsföretagen en begränsad del av arbetsmarknaden - runt 0,5 procent men branschen växer snabbt.
Bemanningsföretagens affärsidé att hyra ut personal till företag som istället för att anställa egen personal anlitar ett bemanningsföretag kan innebära att arbetsgivaransvaret blir otydligt. Personalen är anställd av uthyrnings- företaget men arbetar på annan arbetsplats jämsides med det beställande företagets egen personal.
Ofta har personalen på bemanningsföretaget bara 75 procent eller mindre av lönen garanterad. I många fall får de anställda lön bara under den period de är uthyrda.
En viktig fråga blir då ansvaret för sjuklön. Bemanningsföretagen bekostar ofta sjuklön bara om arbetstagaren skulle varit uthyrd, men inte annars. I det senare fallet täcker inte försäkringskassan sjuklönen och den anställde blir utan ersättning de första 14 dagarna av en sjukperiod.
Men självklart måste arbetsgivarens skyldighet att betala sina anställda sjuklön gälla också under perioder då personalen inte är uthyrd. Även under dessa perioder är personalen anställd och står inte till arbetsmarknadens förfogande och har därför ingen rätt att uppbära a-kassa för att täcka upp den del av lönen som inte garanteras av bemanningsföretaget. Konkurrensen snedvrids.
Skyldigheten för arbetsgivaren att betala sjuklön måste därför preciseras i lagstiftningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garanterad sjuklön till anställda i bemannings- företag.
Stockholm den 27 september 1999
Lena Sandlin (s)
Ingemar Josefsson (s)