Varje år upptäcks 10-12 nya diabetesfall hos barn enbart
inom Blekinge landsting. Föräldrar till sådana barn kan söka
vårdbidrag som stöd för den vård av barnet som man
bedriver hemma. Vårdbidraget är ett ekonomiskt stöd som
underlättar för föräldrar med funktionshindrade eller sjuka
barn att i hemmet ge barnet den tillsyn, den vård och det stöd
i olika former som krävs för att barnet skall kunna utvecklas
på bästa sätt. Vårdbidrag kan ges till förälder med
hemmavarande barn under 16 år som är i behov av särskild
tillsyn eller vård. Vid bedömning av rätt till vårdbidrag
beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom
eller funktionshinder. Vårdbidrag kan ges i form av hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Vårdbidraget
relateras till basbeloppet och ett helt vårdbidrag motsvarar
250 % av basbeloppet, eller 91 000 kr för år 1999.
För att ansöka om vårdbidrag krävs det en detaljerad beskrivning av hur
mycket extra tid som måste läggas ned på barnet, på grund av sjukdomen.
Sedan prövar försäkringskassan individuellt varje fall med hänsyn till
läkarutlåtandet och föräldrarnas beskrivning. Om barnet sköts väl av
föräldrarna, och värdena således är goda, så kanske de inte får något
vårdbidrag. Dessutom kan utgången av ansökan påverkas av om man är mer
eller mindre verbal. Det kan ta upp till ett år att få vårdbidraget godkänt om
man överklagar ett negativt beslut. Ofta måste sjukvårdspersonal lägga
mycket tid på att bistå föräldrar i denna process. Erfarenheterna från
Blekinge pekar på att de flesta föräldrar som överklagar ändå erhåller
vårdbidrag till slut.
Läkare, annan sjukvårdspersonal samt föräldrar jag talat med undrar nu
varför man lägger ned en sådan kraft, som både kostar tid och pengar, på att
pröva detta bidrag. Det är byråkratiskt för de redan tyngda föräldrarna, men
även för försäkringskassan och sjukvården. En snabb handläggning leder
även till bättre hemvård och friskare barn i vuxenåldern.
I en skriftlig fråga 1998/99:447 till statsrådet Maj-Inger Klingvall har jag
frågat om regeringens syn på ett schablonbidrag till föräldrar med
diabetesbarn. I sitt svar avvisar statsrådet synsättet att schablonisera
vårdbidraget. Tyvärr resonerar statsrådet enbart generellt kring hur
svårbedömt behovet av vårdbidrag är hos varje barn och att det därför måste
vara behovsprövat. Min fråga gällde enbart diabetesbarnen och deras
situation.
Förutsättningarna för att vårdbidrag för diabetesbarn skall utgå i form av
schablonbidrag bör undersökas ordentligt. Jag föreslår alltså en schablon
med ett basbidrag som alla diabetesbarn får. Bidraget reduceras sedan i takt
med att barnet blir äldre. Detta underlättar för familjen i den många gånger
svåra process som uppstår när sjukdomen konstateras. Det ger också
möjlighet för föräldrarna att inledningsvis, när behovet är som störst, ta
ledigt från arbetet för att stötta och vårda barnet. Det skulle också innebära
en avlastning för sjukvårdspersonal samt försäkringskassan.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att undersöka förutsättningarna för att vårdbidrag
för diabetesbarn skall utgå i form av schablonbidrag