1 Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen slår i propositionen fast att en utlänning som gifter sig eller inleder ett samboförhållande med någon som bor i Sverige skall ha principiell rätt att bosätta sig här. Samtidigt vill regeringen förhindra att någon av parterna utsätts för våld eller allvarlig kränkning. Regeringen föreslår därför i propositionen att ansökan om uppehållstillstånd skall kunna avslås, trots att förhållandet i sig framstår som seriöst, om det finns en påtaglig risk för att sökanden kommer att utsättas för våld eller allvarlig kränkning i förhållandet. Om det finns särskilda skäl till det, skall utdrag ur polisens register om den partnern som är bosatt i Sverige kunna inhämtas.
Regeringen fastslår vidare att ordningen med uppskjuten invandringsprövning skall behållas. Regeringen anser att det är angeläget att liksom i dag motverka att uppehållstillstånd beviljas på grund av skenäktenskap och skenförhållanden. Uppskjuten invandringsprövning föreslås, till skillnad mot i dag, framgå direkt av utlänningslagen och i normalfallet tillämpas under två år. Fortsatt uppehållstillstånd skall dock kunna beviljas trots att förhållandet upphört inom tvåårstiden, om sökanden eller sökandens barn utsatts för våld eller allvarlig kränkning.
Vidare föreslår regeringen att uppehållstillstånd bör kunna beviljas när det är fråga om förhållanden som kan konstateras ha sin bakgrund i ett traditionellt kulturmönster avseende arrangerade äktenskap, trots att parterna träffats i begränsad omfattning och kanske saknar närmare kunskap om varandra.
Regeringen anser att principen om att uppehållstillstånd för andra än skyddsbehövande skall ha beviljats före inresan skall kunna frångås om en utlänning har stark anknytning till en i Sverige bosatt person och det skäligen inte kan krävas att utlänningen återvänder till ett annat land för att ge in ansökan där. Vidare föreslås i propositionen att Statens invandrarverk skall byta namn till Migrationsverket.
2 Vänsterpartiets ställningstaganden
Vänsterpartiet är starkt kritiskt till det förslag som regeringen lagt fram angående arrangerade äktenskap. I övrigt ställer sig Vänsterpartiet bakom regeringens förslag i stort. Vi har dock vissa förslag till förbättringar och andra synpunkter som vi med hänvisning till avsnitten i propositionen redovisar nedan. Vi följer propositionens indelning. Avslutningsvis för vi även fram ställningstagande för kvinnors rätt att fritt välja make.
2.1 Arrangerade äktenskap
I Sverige har vi tagit ställning mot vissa kulturmönster, som vi inte anser skall förekomma i Sverige. Detta gäller till exempel månggifte, äktenskap med eller mellan minderåriga och könsstympning. Det är Vänsterpartiets ståndpunkt att Sverige även bör ta avstånd från arrangerade äktenskap. Detta traditionella kulturmönster bottnar i ett patriarkaliskt system som innebär att framför allt kvinnor, men ibland även män, fråntas sin rätt att fritt välja make/maka.
Förslaget strider även mot FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, främst artikel 3 som garanterar kvinnorna grundläggande friheter och mänskliga rättigheter och artikel 16 som garanterar kvinnorna rätt att fritt välja make och ingå äktenskap endast med sitt eget fria och fulla medgivande.
Regeringen skriver i propositionen (sidan 34) att kvinnorna i många fall kommer
- - - från samhällen där kvinnans frihet är starkt begränsad. Vidare står det att såväl kulturella som praktiska skäl blir de ofta helt beroende av sina män i Sverige. Det är dessutom främst kvinnor som med hänsyn till de sociala och kulturella förhållandena i hemlandet kan få svårigheter att återvända dit om förhållandet upphört.
Utifrån denna verklighetsbeskrivning är det svårt att förstå att regeringen vill underlätta för arrangerade äktenskap. I propositionen skriver regeringen (sidan 40):
För att förhindra att någon mot sin vilja tvingas in i ett äktenskap är det enligt regeringens bedömning av stor vikt att särskilt grundliga muntliga utredningar görs när det är fråga om arrangerade äktenskap. Vid den utredningen är det mycket angeläget att den part som är bosatt i Sverige hörs utan att någon släkting är närvarande och att en eventuellt nödvändig tolk är opartisk. På så sätt torde man kunna fånga upp fall där det kommer fram att kvinnan eller mannen känner sig tvingad att gå med på äktenskap.
Det är enligt Vänsterpartiets mening omöjligt att genom muntliga utredningar få fram "sanningen" bakom arrangemanget. Dessutom kommer i många fall enbart den part som är bosatt i Sverige att höras, vilket utgör ytterligare hinder för utredaren vad gäller att få en uttömmande bild av situationen.
Vänsterpartiet anser att alla ärenden som rör ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning skall behandlas på likvärdigt sätt. Förhållanden som kan konstateras ha sin bakgrund i traditionella kulturmönster bör inte ges någon särställning. Vårt regelsystem skall istället bevilja uppehållstillstånd när det rör sig om en ansökan från en individ som av egen uttalad vilja och på grund av en känslomässig bindning till en person i Sverige vill leva här. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
2.2 Risk för våld eller kränkning i förhållandet
Vänsterpartiet ställer sig bakom regeringens förslag om att ansökan om uppehållstillstånd skall kunna avslås, trots att förhållandet i sig framstår som seriöst, om det finns en påtaglig risk för att sökanden kommer att utsättas för våld eller allvarlig kränkning i förhållandet. Regeringen föreslår vidare att om det finns särskilda skäl till det, skall utdrag ur polisens register om den partnern som är bosatt i Sverige kunna inhämtas.
Vänsterpartiet vill här påpeka att det är högst sannolikt att dessa regelförändringar kommer att få liten praktisk betydelse. Det beror på att registerutdrag inte kommer att inhämtas regelmässigt. Dessutom är det få kvinnor som utsatts för våld och/eller kränkning i förhållandet som anmäler detta till polisen.
2.3 Fortsatt uppehållstillstånd trots att förhållandet upphört
2.3.1 Utländska kvinnor som söker anknytning till en i Sverige bosatt man
Vänsterpartiet ställer sig bakom förslaget att fortsatt uppehållstillstånd skall kunna beviljas trots att förhållandet upphört, om sökanden eller sökandens barn utsatts för våld eller för handlingar som innefattar allvarlig kränkning av sökandens eller barnets frihet eller frid. Vänsterpartiet vill dock gå längre. I motsats till regeringen accepterar vi inte något våld eller någon kränkning i hemmet. Detta oavsett om det drabbar svenskfödda eller invandrade personer som lever under processen med uppskjuten invandringsprövning. Vi anser därför att de föreslagna reglerna innebär att invandrade kvinnor och barn kan kommer att få stå ut med för hög grad av kränkning innan de kan åtnjuta lagligt skydd. Därtill behöver begrepp som våld och allvarlig kränkning definieras tydligare för att öka rättssäkerheten och minska tolkningsutrymmet för myndigheterna som handlägger ärendena.
Enligt Vänsterpartiets mening skall det inte finnas några särskilda regler gällande övergrepp. Övergrepp och övergrepp av allvarlig art skall ingå i definitionerna av våld och allvarlig kränkning. Vänsterpartiet anser att ringa misshandel vid ett tillfälle skall definieras som våld. Med allvarlig kränkning menar vi om mannen gjort eller hotat med något av följande (se SOU 1999:16 sidan 384):
- Hindrat kvinnans kontakt med andra människor
- Försökt göra det besvärligt för kvinnan att lära sig svenska
- Grälat på kvinnan och kallat henne fula namn
- Hotat kvinnan med utvisning
- Hotat kvinnan med våld
- Krävt sexuella handlingar mot kvinnans vilja
- Tagit kvinnans pengar och/eller inte låtit henne få pengar till nödvändiga utgifter
- Kastat ut kvinnan från bostaden
- Behandlat kvinnans barn illa
- På annat sätt behandlat kvinnan illa
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Regeringen framför i propositionen att om varje våldshandling eller kränkning som sökande utsätts för skulle leda till uppehållstillstånd, skulle bestämmelserna om reglerad invandring kunna kringgås. Vi delar inte den uppfattningen. Vi tror inte att kvinnor söker anknytning i Sverige med föresatsen att provocera mannen till våldshandlingar för att sedan bryta upp förhållandet och söka eget permanent uppehållstillstånd! Vidare skriver regeringen i propositionen (sidan 54):
Övergreppen måste ses i sitt sammanhang. I varje ärende bör således hänsyn tas till under vilka omständigheter övergreppen har ägt rum, hur allvarligt det har varit och om det rört sig om en enstaka episod eller om systematiska övergrepp.
Vänsterpartiet anser inte att det finns några omständigheter som kan försvara att övergrepp skett. Vidare anser Vänsterpartiet att övergrepp alltid är allvarliga nog för att samhället skall reagera. Detta gäller även om övergreppen sker vid ett eller flera tillfällen. Det finns ingen anledning att behandla en grupp utländska kvinnor annorlunda än kvinnor födda i Sverige.
Regeringen skriver i propositionen att om ett påstående om våld eller kränkning i förhållandet framställs först i samband med att utvisningsbeslutet överklagas, bör det krävas en rimlig förklaring av sökanden till varför omständigheterna inte framförts tidigare för att påståendet skall bedömas som trovärdigt. Vänsterpartiet anser att prövningen av om kvinnan eller barnen utsatts för våld eller kränkning skall vara densamma oavsett vid vilken tidpunkt kvinnan eller barnen berättar om händelsen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
2.3.2 Utländska män som söker anknytning till en i Sverige boende kvinna
Utländska män som söker anknytning till en i Sverige boende kvinna behandlas i begränsad utsträckning i propositionen. Föreningen Återföreningen genomförde hösten 1994 en enkätundersökning bland sina medlemmar. Undersökningen visade att en stor del av föreningens medlemmar mådde mycket dåligt på grund av den psykiska press de utsattes för under den långa väntetiden. I en del fall blir pressen så hård att förhållandet spricker. Finns det då barn i förhållandet inleds ofta en vårdnadsprocess som kan dra ut på tiden. Under den tiden kan faderns tillfälliga uppehållstillstånd löpa ut och eftersom anknytningen i Sverige har upphört avvisas han. Vänsterpartiet anser att om en vårdnadsprocess pågår så bör uppehållstillståndet förlängas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
2.4 Uppehållstillstånd efter inresan
Vänsterpartiet ställer sig bakom regeringens förändring och klargörande vad gäller vid vilka tillfällen ansökan om uppehållstillstånd kan lämnas in och beviljas efter inresa i Sverige. Vi anser dock att ytterligare klargöranden krävs, för att minska risken för tolkningsproblem i framtiden.
Vi anser att propositionen måste precisera vad som avses med "mycket lång värnpliktstjänstgöring". Vänsterpartiet föreslår 18 månader som tidsgräns. Vi anser att väntetider längre än sex månader för att få göra en ansökan hos en svensk ambassad också skall vara ett skäl att frångå huvudregeln. Vidare skall det alltid vara skäl nog för att frångå huvudregeln om utlänningen har barn i Sverige eller väntar barn tillsammans med en person bosatt i Sverige. Samtliga av dessa förslag bör riksdagen ge regeringen till känna.
Vi har förståelse för att avsaknad av styrkt identitet försvårar ett bifall till en ansökan om anhörighetsinvandring. Vänsterpartiet kan dock inte godta att ansökan i regel bör avslås om identiteten inte kan klarläggas om inte skyddsbehov åberopats, det vill säga i första hand när det gäller familjeåterförening. Detta skulle innebära att hela folkgrupper kommer att utsättas för en faktisk diskriminering, eftersom människor från vissa länder eller områden oftast saknar möjlighet att styrka sin identitet på ett sätt som svenska myndigheter godtar. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
2.5 Kvinnors rätt att fritt välja make
I artikel 16 i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor står att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra kvinnor lika rätt att fritt välja make. Denna konvention har Sverige ratificerat. Trots detta är kvinnor som bor i Sverige inte tillförsäkrade denna rätt. Vi har tidigare i motionen angivit att regeringens syn på arrangerade äktenskap är i strid med artikel 16 i FN:s konvention. Nedan följer ytterligare exempel på bristande respekt för kvinnors rätt att fritt välja make.
Om den manlige partnern kommer ifrån till exempel England eller USA får paret snabbt och utan krav på längre förhållanden uppskjuten invandringsprövning. Kommer däremot den manliga parten från ett u-land, som till exempel länder i Afrika, kräver invandringsmyndigheterna fleråriga förhållanden och att den svenska kvinnan vid ett flertal tillfällen ska åka utomlands till sin partner för att bevisa förhållandets seriositet. Vänsterpartiet har under flera år och vid olika tillfällen påpekat denna diskriminerande och paternalistiska tillämpning av lagstiftning. Vi tvingas tyvärr konstatera att det inte skett någon förändring.
Vänsterpartiet ställer sig bakom regeringens förslag om seriositetsprövning. I seriositetsprövningen bedöms förhållandets varaktighet, korrespondens och om parterna talar ett gemensamt språk. Hänsyn tas också till om parterna har eller väntar barn tillsammans. Regeringen skriver vidare: "Hänsyn tas vidare till sedvänjor inom andra kulturer." Vänsterpartiet anser det nödvändigt att regeringen i förarbetena anger vad man avser med andra sedvänjor inom andra kulturer. En sådan sedvänja inom de flesta kulturer är att äldre män ingår äktenskap med yngre kvinnor. Det har hänt att Invandrarverket avslår ansökan om anknytning och betraktar det som icke seriöst därför att den svenska kvinnan är äldre än mannen. I Sverige har vi även sedvänjan att äldre kvinnor gifter sig med yngre män. Förhållandets seriositet skall, under förutsättning att parterna inte är minderåriga, med andra ord inte bedömas utifrån parternas ålder. Enligt Vänsterpartiet är detta ännu ett exempel på en diskriminerande och paternalistisk tillämpning av lagstiftningen, som inte är i överensstämmelse med artikel 16 i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.
Invandrarverket skall arbeta fram riktlinjer och sprida kunskap bland sin personal om kvinnors asylskäl. Vänsterpartiet anser att även utbildning om FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och kvinnors rätt att fritt välja make bör ingå i detta kompetenshöjande arbete. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arrangerade äktenskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts vad gäller fortsatt uppehållstillstånd trots att förhållandet upphört och behovet av tydligare definition i förarbetena av begreppen våld och allvarlig kränkning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prövningsprocessen gällande om kvinnan eller barnen utsatts för våld eller kränkning skall vara oberoende av vid vilken tidpunkt kvinnan och/eller barnen berättar om händelsen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppehållstillstånd bör förlängas trots att förhållandet upphört om en vårdnadsprocess pågår,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att "mycket lång värnpliktstjänstgöring" bör definieras till omkring 18 månader vad gäller uppehållstillstånd efter inresan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att längre än sex månaders väntetid för att få göra en ansökan hos en svensk ambassad alltid skall vara skäl nog för att frångå huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha lämnats in och beviljats före inresa till Sverige,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de fall då utlänningen har barn i Sverige eller väntar barn tillsammans med en person bosatt i Sverige alltid skall vara skäl nog för att frångå huvudregeln om att uppehållstillstånd skall ha lämnats in och beviljats före inresa till Sverige,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om risken för diskriminering av vissa folkgrupper om ansökan i regel bör avslås om identiteten inte kan klarläggas om inte skyddsbehov åberopats,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Invandrarverket, i sitt arbete med att arbeta fram riktlinjer och sprida kunskap bland sin personal om kvinnors asylskäl, bör inkorporera utbildning om FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och kvinnors rätt att fritt välja make.
Stockholm den 9 februari 2000
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Kalle Larsson (v)
Ulla Hoffmann (v)