Gruppundantag för kedjor inom detaljhandeln
Det svenska näringslivet blir allt mer internationaliserat, utländska företag söker sig till den svenska marknaden och vinner allt större terräng inom många näringslivsområden. Ofta rör det sig om stora multinationella företag, med mångdubbelt större omsättning, många anställda och en effektiv organisation som gör det möjligt att upphandla produkter och tjänster till en lägre kostnad genom upphandling av stora volymer. Detta är positivt för de svenska konsumenterna då detta leder till att priserna sjunker.
Detta medför även problem för svenska företag inom samma branscher eftersom svenska företags hemmamarknad inte är av samma storlek som internationella företags. Stora marknadsledande företag i Sverige som har en dominerande ställning på den svenska marknaden är ofta små på den internationella arenan. Sverige har i internationell jämförelse mycket få medelstora företag. Det är en av orsakerna till att det svenska näringslivet inte är tillräckligt dynamiskt. För få företag vågar, kan eller vill expandera. Istället köps ofta små och lönsamma företag upp av större företag, vilket leder till att mångfalden och konkurrensen minskar. Centerpartiet menar att gruppundantagen inom detaljvaruhandeln har gynnat småföretag på landsbygden genom att samordning av upphandling, marknadsföring och administration skett.
Regeringen föreslår i sin proposition 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald att det svenska gruppundantaget för kedjor inom detaljhandeln inte skall förlängas efter undantagets utgång den 30 juni 2001. Centerpartiet anser att ett sådant beslut skulle vara olyckligt och minska mångfalden och därigenom även leda till minskad konkurrens inom detta område.
Det kan inte vara lagstiftningens mening att små egenföretagare inom detaljvaruhandeln, som ingår i en frivillig kedja, inte får söka minska sina kostnader för exempelvis upphandling, marknadsföring och administration och därigenom även sänka priserna för konsumenterna. Ett avskaffande av gruppundantagen för detaljvaruhandeln skulle särskilt drabba de minsta butikerna, ofta i glesbygdsområden. För dessa butiker är samverkan med större butiker i samma kedja ofta ett överlevnadsvillkor. Genom detta samarbete kan dessa butiker utveckla sin konkurrenskraft. Centerpartiet anser därför att en förlängning av det gällande gruppundantaget för kedjor i detaljhandeln i den svenska konkurrenslagstiftningen förlängs att gälla även efter den 30 juni 2001. Vad som ovan anförts om förlängning av det nu gällande gruppundantaget för kedjor i detaljhandeln bör ges regeringen till känna.
Taxisamverkan
Den svenska taxinäringen utgör en viktig bit av den svenska transport- näringen. Förutsättningarna för denna typ av näringsverksamhet skiljer sig mycket mellan olika delar av landet: I storstäderna finns en stor marknad vilket gör det möjligt för enskilda företag att bygga upp egna beställningscentraler; på andra orter går ett flertal taxiåkerier tillsammans vad det gäller beställningscentralerna. På detta sätt kan en större samordning uppnås och priserna pressas. Centerpartiet är av den uppfattningen att konkurrens inom taxinäringen är positiv och medför att priserna kan pressas ned. Konkurrens får dock inte innebära att tillgänglighet till taxi minskar.
Det av regeringen föreslagna undantaget i konkurrenslagens 6 § om viss taxisamverkan kan medföra olyckliga konsekvenser för taxinäringen på den svenska landsbygden och därigenom minska tillgängligheten till taxi för brukarna. Att införa ett undantag baserat på 30 taxifordon skapar tröskel- effekter som gör att vissa typer av verksamhet på landsbygden blir lidande. Detta gäller verksamhet som exempelvis skolskjutsar, färdtjänst eller sjuk- transporter.
Centerpartiet anser att ett undantag från konkurrenslagens 6 § ej bör utgå ifrån antalet taxifordon som samverkar, grunden för undantaget bör istället baseras på den gemensamma beställningscentralens omsättning. Centerpar- tiet menar att detta utgör ett bättre underlag och tar större hänsyn till lands- bygdens intressen än ett system som baseras på antalet taxifordon. Gränsen för detta undantag bör sättas till att omsättningen för beställningscentralen ej får överstiga 2 000 prisbasbelopp. Vad som ovan anförts om undantag från konkurrenslagstiftningens 6 § avseende viss taxisamverkan bör ges rege- ringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av gruppundantagen för kedjor inom detaljvaruhandeln,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag från 6 § konkurrenslagen avseende viss taxisamverkan.
Stockholm den 28 juni 2000
Eskil Erlandsson (c)
Viviann Gerdin (c)
Sven Bergström (c)
Birgitta Carlsson (c)
Åke Sandström (c)