Motion till riksdagen
1999/2000:N5
av Klockare, Lennart (s)

med anledning av skr. 1999/2000:33 Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten


Regeringens förslag till strukturomvandling inom Försvarsmakten
innebär stora förändringar för Norrbottens del. Det gäller framförallt
Kiruna där regementet läggs ned helt och Boden där fyra förband
avvecklas och helikopterverksamheten minskas till en mindre enhet.
Totalt rör det sig om ca 215 arbetstillfällen i Kiruna och ca 600 i Boden.
Regeringens skrivelse "Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda
omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom För-
svarsmakten" pekar på många viktiga områden som måste förstärkas för att
kommunerna ifråga ska kunna kompenseras för de arbetstillfällen som går
förlorade.
De stora förändringarna inom Försvarsmakten skapar naturligtvis oro hos
de anställda och deras familjer. Dessutom påverkas näringslivet och service-
sektorn på olika sätt av försvarets minskade verksamhet. Det är alltså ett stort
antal människor som på olika sätt påverkas av omstruktureringen inom
försvaret. Det är därför oerhört angeläget att regeringen så snart som möjligt
vidtar de åtgärder som krävs för att medverka till att arbetsmarknaden på de
drabbade orterna inte ytterligare försämras.
Den kompetensresurs som frigörs inom den civila och militära verksam-
heten måste tas tillvara för insatser på andra områden. Vidareutbildning för
såväl civilanställda som officerare måste erbjudas inom yrkesområden som
gynnar länets utveckling.
De civilanställdas situation på den arbetsmarknad som råder inom de
berörda kommunerna är svår. Av den anledningen måste särskilda insatser
vidtas för att underlätta övergången till nya arbeten. Det är också av stor vikt
att staten genom trygghetsstiftelsen tar ansvar för de grupper som i och med
omstruktureringen kommer att lämna yrkeslivet på motsvarande sätt som
gäller den militära personalen.
Kiruna kommun, som är en till invånarantalet liten kommun med ca
25 000 invånare, har under de senaste 4-5 åren minskat sitt invånarantal med
drygt 1 000 personer. Minskningen beror till stor del på arbetsmarknads-
situationen. Att i det läget mista ytterligare över 200 arbetstillfällen kan, om
de inte ersätts med andra, innebära en utflyttning på ca 1 200 personer med
de kringeffekter som uppstår.
I skrivelsen finns för Kirunas del flera framtidsinriktade åtgärder
föreslagna.
- Satsningen på högskoleutbildning, som innefattar en utökning av
lärarutbildningen och att en rymdhögskola etableras, är insatser som är
efterfrågade och nödvändiga för att öka utbildningsmöjligheterna i
kommunen.
- Utveckling av ett samiskt centrum skall utredas och bör därefter
förverkligas inom en snar framtid.
- Stiftelsen Cold Center som förväntas ge ca 60 arbetstillfällen är en
verksamhet som måste ges hög prioritet i Näringsdepartementets arbete
med att skapa ersättningsjobb för att inte riskera att verksamheten etableras
på annan ort eller i värsta fall i annat land.
- Ca 100 statliga arbetstillfällen skall lokaliseras till Kiruna. Det finns
verksamheter i Kiruna som på ett naturligt sätt anknyter till statliga
myndigheter/företag som i dag finns i andra delar av landet. Inom rymd-
och miljösektorn finns verksamheter som med fördel kan förläggas till
Kiruna. Som exempel kan nämnas Rymdstyrelsen och Rymdbolaget.
Därutöver borde stiftelsen Föremålsvård ha förutsättningar att ytterligare
expandera med 20-30 arbetstillfällen förutom de som idag är planerade för
arbetshandikappade.
För att tillskapa ca 100 jobb inom det privata näringslivet krävs bl a att
kommunikationerna (tele- och datakommunikationer, såväl som gods-
och persontrafik) förbättras, både vad avser tillgänglighet och prisbild.
Boden är en kommun med drygt 29 000 invånare och kan beskrivas som
en offentlig bruksort. Omkring 70 procent av de förvärvsarbetande är
verksamma inom den offentliga sektorn. Under 1990-talet har Boden genom
strukturella förändringar, främst inom den statliga och landstingskommunala
sektorn, förlorat ca 1 500 jobb. Under första kvartalet av år 2000 kommer
sjukhuset att läggas ned och 2 000 dagarbetsplatser upphör i kommunen.
Även om flertalet kommer att arbeta vidare i Sunderbyns sjukhus och
åtminstone initialt bo kvar i Boden, kommer flyttningen att negativt påverka
Bodens näringsliv och samhälle. Under senare delen av 1990-talet har
personalstyrkan redan minskat med 300-400 personer, framförallt lågut-
bildade kvinnor. Vid flyttningen kommer ytterligare ca 300 personer att bli
övertaliga.
Dessa förändringar har skett utan att någon form av ersättningsverksamhet
har tillförts kommunen.
Bodens kommun arbetar för att förändra strukturen på arbetsmarknaden,
och sedan 1996 har drygt 600 nya jobb tillskapats. Boden har även under
senare år legat i topp när det gäller nystartade företag. Dessa åtgärder har
inte
kunnat väga upp de försämringar som skett i den offentliga verksamheten.
I regeringens skrivelse anges att Bodens kommun skall erhålla 75 statliga
jobb samt att 425 privata arbetstillfällen skall skapas. Behovet av antalet nya
arbetstillfällen är betydligt större än så om den negativa trenden skall vändas
och Boden skall bli en ort med tillväxt. Det finns ett antal områden som
skulle kunna bidra till att förändra bilden av de förväntade förändringarna
inom Försvarsmakten.
I skrivelsen finns inga konkreta åtgärder föreslagna. Däremot anges att det
i budgetpropositionen för 2000 föreslås att de inre delarna av Bodens
kommun placeras i stödområde A, övriga delar i stödområde B.
Några exempel på vad som måste vidtas för att öka sysselsättningen och
tillväxten i Bodens kommun är att
- hela Bodens kommun inplaceras i stödområde A,
- den beslutade utökningen av polishögskolan med platser till Umeå förläggs
till Boden,
- utbildningsinsatser görs inom IT på högskolenivå.
Boden har genom ett antal dataföretag fått en tydlig inriktning mot
Internetkommunikation. Det är angeläget att denna satsning fortsätter
genom investeringar i infrastruktur och bredband.
För utveckling av transportsektorn är det angeläget att bandelen Kalix-
Haparanda förverkligas så att hela bansträckan från Boden till Haparanda
kan nyttjas för transporter från Sverige, Norge och även från kontinenten.
Boden blir i detta sammanhang en viktig järnvägsknut då det bl.a.
föreligger ett stort behov av transporter till Finland och Ryssland.
Snabbtåg mellan Kiruna, Boden och Luleå är en annan åtgärd som skulle
innebära att kommunikationerna interregionalt skulle förbättras avsevärt.
Affärsresenärer, studerande vid högskolorna och patienter till sjukhuset i
Sunderbyn är grupper som gynnas av förbättrad tågtrafik. En god investering
från regeringens sida vore att bidra till investeringar i vagnsmaterial för
ovanstående trafik.
Det är absolut nödvändigt att den bredbandssatsning som regeringen
förespråkar snabbt kommer till stånd. Vi som lever i den nordligaste delen av
landet, med stora avstånd mellan centralorterna, är beroende av en väl
fungerande infrastruktur. Vi föreslår därför att bredbandssatsningen påbörjas
i den nordligaste delen av landet. Det är viktigt att kommunikationer, vad
gäller såväl tele/data som person/godstrafik, ges hög prioritet i regeringens
arbete med att skapa tillväxt i hela landet.
Norrbotten är mycket beroende av långa och tunga transporter. Det gäller
inte minst vår skogsindustri. Transportkostnaderna är avsevärt högre i norra
Sverige jämfört med övriga Sverige. Vägarna är till stora delar mycket
nedslitna och tjällossningen under vårarna gör att framkomligheten på ett
stort antal vägar blir starkt nedsatt, och under den svåraste tiden är
avstängningstiden lång.
Vägarnas standard är också viktig för alla som arbetspendlar eller som
måste använda bilen för daglig service, t ex för fritidsaktiviteter för barnen
och för, alla som inte har något alternativ till bilen osv. Det får inte vara så
att vägstandard och slitage på bilen/bilarna är de faktorer som gör att
människor flyttar. Norrbotten behöver inte utflyttning utan istället
inflyttning.
Mot denna bakgrund är det viktigt att väganslag tilldelas så att vi klarar av
att hålla vägstandarden och kan förbättra det som slitits ned under åren av
eftersatt underhåll.
Infrastrukturåtgärder är också en av de fem punkter regeringen pekar på
som viktiga för att nå målet för regeringens regionalpolitik - att skapa
likvärdiga levnadsförutsättningar för människorna i hela Sverige.
Det är angeläget med ett nära samarbete mellan berörda kommuner och
den arbetsgrupp som skall arbeta med frågan om ersättningsjobb. För att
resultat skall åstadkommas måste resurser och riskvilligt kapital ställas till
förfogande.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att kompensera för de arbetstillfällen
som försvinner i Norrbotten med anledning av Försvarsmaktens
omstrukturering.

Stockholm den 10 december 1999
Lennart Klockare (s)
Kristina Zakrisson (s)
Birgitta Ahlqvist (s)
Bengt Niska (s)
Monica Öhman (s)