Förståelsen för småföretagens villkor har successivt ökat. Nu är de flesta
överens om småföretagens nyckelroll för framtida tillväxt och
sysselsättning. Sverige har inte haft ett tillräckligt innovativt företagande.
Näringslivsstrukturen är relativt stel och förändras långsamt.
Nyföretagandet har ökat under de senaste åren, men alltjämt startas för få
företag.
Företagandet i Sverige är omgärdat av en mängd regler. Dessa regelverk är
särskilt betungande för de små företagen. Byråkrati kostar tid och pengar för
företagen. Samtidigt bidrar det omfattande regelverket till att det svenska
samhället betraktas som rättssäkert. Ambitionen måste vara att begränsa
regelverket och förenkla företagandet samtidigt som rättssäkerheten inte
åsidosätts.
Under efterkrigstiden har den förhärskande politiska kulturen i Sverige inte
varit företagarvänlig. Små- och egenföretagandet har inte respekterats och
stimulerats tillräckligt. Politiken har i hög grad varit koncentrationsinriktad
och gynnat de stora företagen framför de små. Stora kapitalägare har gynnats
på bekostnad av potentiella entreprenörer. Det storskaliga ägandet har
premierats i såväl privat som offentlig regi. Detta har inverkat skadligt på det
svenska näringslivets förmåga att förnyas och utvecklas.
Den internationella konjunkturen dämpades under 1998 och tillväxttakten i
OECD-ländernas BNP avtog. EU-länderna hade återigen ett starkt år.
Världshandeln ökade långsammare och det förklarar att tillväxten dämpades i
OECD-länderna. Ledig kapacitet har kunnat tas i anspråk men inflationen
har varit fortsatt låg. Den svenska ekonomin har utvecklats positivt och BNP
steg med 2,9 procent. Uppgången har drivits främst av en ökad inhemsk
efterfrågan. Näringslivets produktion förskjuts alltmer mot kunskapsintensiv
verksamhet och både produktion och arbetsproduktivitet ökar.
2 Företagandet - viktig resurs i samhället
Småföretagsamheten är en av de viktigaste resurserna i samhället.
Huvudinriktningen för en politik för fler företag och företagare måste
vara att skapa goda villkor för företagandet genom låga skatter och
minskat krångel. Företagaren måste stå i centrum för att åstadkomma ett
bättre företagsklimat. Hårt arbetande, riskvilliga företagare måste få tjäna
pengar och kunna bli rika på sina affärsidéer omsatta i praktiken. Det
öppnar möjligheter för nya investeringar. Vinstintresset är en drivkraft
för företag och deras ägare, även om det också finns andra skäl till att
människor startar och driver företag. Samhället måste visa förståelse för
och uppmuntra entreprenörskapets drivkrafter. Mångfald och
individualism är viktigt för att antalet företag skall bli fler.
Det personliga ägandet måste värnas. Det ger ett decentraliserat ägande
med stort personligt ansvar. Det är inte givet att så är fallet vid storskaligt
privat ägande. Det personliga ägandet är en förutsättning för en väl funge-
rande ekonomi. Det personliga ägandet tar vara på individens intresse och
omsorg.
Skall företaget vara livskraftigt måste kapitalet balansera på ett bra sätt
mot skulderna. Kapital kan placeras på olika sätt och har alltid en
alternativkostnad. Det är därför viktigt att kapital som placeras i företag inte
missgynnas och att den extra risken som det t.ex. innebär att investera i ett
litet företag skall kunna ge god avkastning i längden. En gynnsam
beskattning av kapitalet leder också till stabila företag som kan expandera
och anställa fler människor. Vidare är tillgången till en fungerande
infrastruktur av största vikt. IT, vägar, flygplatser, järnvägar och hamnar
måste finnas till hands för företagen.
Utvecklingskraft förutsätter ett brett entreprenörskap och att Sverige har
ett entreprenörsklimat på högsta internationella nivå. Entreprenörskap är att
visa företagsamhet, att vara företagsam, och innebär att individer eller
företag ser och tar till vara möjligheter, investerar kreativitet och kapital
för
att utveckla och introducera nya produkter och tjänster på marknaden. En
positiv och öppen attityd från samhällets sida gentemot företagsamhet i
allmänhet och innovationer och entreprenörer i synnerhet är nödvändigt för
utvecklingskraften. Det är omöjligt att i förväg förutsäga vilka idéer eller
vilka företag som kommer att lyckas. Många idéer måste prövas för att till-
räckligt många ska bli framgångsrika. Ett breddat entreprenörskap
karakteriseras av: att det är fint att våga, att det är bra att lyckas, att det
är
accepterat att misslyckas och att det är möjligt att kunna försöka igen.
På kort sikt kan faktorer som regelverk, kapitaltillgång och
konkurrenslagstiftning åtgärdas och ge snabbt genomslag. På längre sikt är
det också viktigt att arbeta med entreprenörskap och attityder. Då är
spridning av goda förebilder, arbete med entreprenörskap och ett företagsamt
förhållningssätt i skolan viktiga redskap för att skapa ett gott företagsklimat.
Ett förutsägbart och långsiktigt skattesystem är dessutom absolut nödvändigt
för speciellt företagandet. Vad som sagts om företagens betydelse för
samhället bör ges regeringen till känna.
3 Sveriges innovationssystem
Ett innovationssystem består av de organisationer som påverkar
riktningen på och hastigheten i innovationsprocesser och
kunskapsöverföring i systemet. Företag är sällan innovativa på egen
hand, utan drar istället nytta av samspelet med andra organisationer, som
till exempel andra företag, universitet, forskningsinstitut eller
myndigheter. Ytterligare ett grundläggande drag i innovationssystemet är
den vikt som läggs vid ramvillkor, eller spelregler, i form av lagar,
normer, tekniska standarder m.m. Vi väljer här att kalla dessa ramvillkor
för institutioner. Organisationerna är aktörer i innovationssystemet,
medan institutionerna är ramvillkoren för dessa aktörers handlande.
Vetenskaplig och teknologisk kunskap är ett betydelsefullt bidrag i
innovationsprocessen. En indikator på produktionen av vetenskaplig kunskap
är antalet publicerade vetenskapliga artiklar. Sverige är en av de största
producenterna av vetenskaplig kunskap, mätt i antalet vetenskapliga
publikationer i relation till befolkningens storlek. Detta är glädjande och
måste självklart nyttjas på bästa sätt. En indikator på teknologisk kunskap är
antalet patentsökande. Även svensk patentering är hög i internationell
jämförelse. Sverige måste här bli betydligt bättre på att skydda och backa
upp sina uppfinnare och forskare.
Den kunskap och kompetens som människor har är en minst lika viktig
tillgång i innovationsprocessen som det ovan nämnda. Välutbildade
människor är nyckelresurser. Därför är det av stor vikt hur högutbildade
människor rör sig på arbetsmarknaden och därmed sprider sin kompetens.
4 Näringspolitik för regional tillväxt
Regionernas/länens regionparlaments eller länsstyrelsers kontaktyta mot
det civila samhället måste öka. Deltagande i EU-program har visat sig
engagera många olika aktörer i ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete.
Detta engagemang bör stärkas genom decentralisering och också av
beslutsmakten. Ansvaret för EU-stödet bör överlåtas på
regionala/länsvisa myndigheter. Detta bör ges regeringen till känna.
Det har med tiden blivit allt klarare att den regionala inställningen till
samarbete och kreativitet har en näst intill avgörande betydelse för hur väl en
region fungerar. I de flesta OECD-länder sker en förskjutning av ansvar och
kompetens från nationell nivå till den regionala nivån. Den nationella aktören
måste dock ta sitt ansvar för att systemet skall fungera bra. Alla tillgängliga
resurser måste nyttjas.
Långsiktig ekonomisk tillväxt och utveckling kräver att Sverige har
regioner i världsklass i fråga om utvecklingskraft och attraktivitet för
kunskapsinvesteringar. Nationell tillväxt baseras på utvecklingskraften i
landets olika regioner.
I dag består Sverige av regioner där de grundläggande skillnaderna i
produktionsförutsättningar och produktion är stora. Samtidigt är regionerna
ömsesidigt beroende av varandras utveckling i ett dynamiskt samspel. Vid
sidan av en nationell tillväxtpolitik som utgår från den regionala nivån
behövs fortsatta insatser för en regionalt sammanhållen utveckling. Det är en
förutsättning för och en del av en uthållig ekonomisk tillväxt.
Ett väl fungerande samspel mellan nationell och regional tillväxtpolitik är
avgörande i framtiden. En nationell sektorssamordnad tillväxtpolitik för
regionerna måste utvecklas. Fungerande arbetssätt mellan nationell och
regional nivå är avgörande för slutresultatet. Den nationella politiken måste
få ett regionalt ansikte. En regional nivå med beslutskraft att förändra mellan
olika sektorers prioriteringar utifrån regionala insikter måste finnas. En
nyanserad sektorspolitik med regionala förtecken kräver att en organisation
utvecklas som klarar av att gjuta samman den regionala aspekten med
sektorspolitiken.
I den starkt internationaliserade ekonomin krävs anpassningsförmåga och
flexibilitet. Landets regioner/län är nyckelfaktorer för framgång. De måste
vara internationellt konkurrenskraftiga, i fråga om investeringar i allmänhet
och i fråga om kunskapsintensiva investeringar i synnerhet. Detta ställer krav
på regional klusterspecialisering som i sin tur blir mer robust i större
arbetsmarknadsregioner samt att fokus hamnar på funktionella regioner
istället för administrativa. Vad som sagts om näringspolitik för regional
tillväxt bör ges regeringen till känna.
5 Omvärlden
Industriföretagen har länge vuxit genom att expandera och köpa företag
utomlands. Nu tar tjänsteföretagen över samma beteende. Sverige är
beroende av omvärlden och i den hårda konkurrensen är det många som
hävdar att det är en fördel att finnas utomlands. Med dagens teknik kan
företagen klara sig lika bra i Sverige. Blir koncernerna alltför stora leder
det till att Sverige blir sårbart om det sker stora förändringar i dessa.
Centerpartiet anser att regeringens agerande när olika företag valt att
flytta ut sina huvudkontor är svagt. Genom att stillasittande acceptera
detta skickas fel signaler ut till näringslivet. Självklart skall vi göra allt
för att få behålla huvudkontoren kvar i Sverige.
Utflyttningsproblematiken måste tas på allvar. Ett företag måste kunna
känna nationell stolthet över att ha huvudkontoret och
forskningsavdelningar i Sverige. En omfattande och noggrann analys bör
genomföras för att se orsakerna till dagens situation och för att finna
lämpliga lösningar för att komma till rätta med problemet. Detta bör ges
regeringen till känna.
6 Företagares verklighet
6.1 Den sociala verkligheten
Det är viktigt att också företagare, i likhet med löntagare, kan känna och
ha en trygghet att falla tillbaka på. Det finns ingen tillfredsställande
möjlighet att erhålla a-kassa för deltidsföretagare. Det är viktigt att inte
automatiskt förlora sin trygghet från tidigare anställning om man startar
företag. En övergångsperiod på två år måste införas där man utgår från
lönen vid anställning före starten av företaget för rätt till sjuk- och
föräldrapenning. Arbetsmarknaden förändras i snabb takt för både
företagare och anställda. Därför behöver hela trygghetssystemet ses över
för att anpassas till den nya situationen. I Centerpartiets motion om
trygghetssystemen läggs ett förslag om en översyn med utgångspunkt i
detta.
6.2 Semester
Semesterlagen har ett omfattande och detaljerat regelverk som är svårt att
överblicka och som därmed skapar en del problem i framför allt de
mindre företagen. Till det som skapar administrativt besvär hör att
semesteråret inte följer kalenderåret, beräkningen av semesterlön och
semesterersättning, administration av sparad semester samt
semesterlönegrundad frånvaro.
Ett enklare system vore att skyldigheten att betala semesterlön knöts till
huvudbetalaren, dvs. om försäkringskassan betalt ersättning under en tid som
arbetstagaren varit ledig är det rimligt att försäkringskassan också svarar för
semesterersättning för denna tid. Semesterlönen kan i ett förenklat system
grundas på antingen en procentregel eller ett antal betalda semesterdagar. Det
är när man blandar dessa två principer som systemet blir svårt att hantera.
Centerpartiet anser att regeringen bör tillsätta en särskild utredare med
uppdrag att lägga förslag till en reformering av semesterlagen. Detta bör ges
regeringen till känna.
6.3 Konkurrens
För att fri konkurrens ska råda måste det finnas en fungerande och sträng
konkurrenslagstiftning i det privata näringslivet. Konkurrensutsättning
medför ökad effektivitet och gynnar konsumenterna i längden. Det är
mycket viktigt att företag inte kan utnyttja en dominerande ställning på
marknaden. Priskarteller skall inte förekomma.
Alltfler kommuner och myndigheter har börjat bedriva näringsverksamhet
på konkurrensutsatta marknader. Finns det fungerande företag i berört
område så är det inte acceptabelt att de blir utsatta för offentlig konkurrens
på ojämlika villkor. Centerpartiet anser att kraftåtgärder måste vidtas så att
kommunallagen följs och därmed motverkar att offentliga aktörer som t ex
kommuner och landsting bedriver verksamhet på konkurrensutsatta
marknader där det finns privata företagare. Detta bör ges regeringen till
känna.
6.4 Reglerna
Likviditetsproblem och byråkratiskt krångel skapas med dagens system. I
många fall tvingas t.ex. företagare ansöka om jämkning av preliminär
skatt, vilket innebär besvär för såväl skattemyndigheten som företagaren.
Den preliminära F-skatten bör sättas till 100 % av föregående års skatt
istället för som idag schablonmässigt skrivas upp. Detta bör ges
regeringen till känna.
Ansökan om F-skattsedel bör enligt vår mening automatiskt kunna leda till
registrering hos Patent- och registreringsverket. Det är inte omöjligt att en
sådan automatik kan utvecklas också för fler myndighetskontakter. Detta bör
ges regeringen till känna.
Innovationer i näringslivet måste stimuleras. Det är avgörande för svensk
konkurrensförmåga att vi också i framtiden är minst lika innovativa som
omvärlden. Det är viktigt att det inte tar för lång tid att handlägga olika
ansökningar eftersom tiden är dyrbar för ett litet företag. Mot bakgrund av
detta anser vi att handläggningstiderna på Patent- och registreringsverket
måste förkortas. Detta bör ges regeringen till känna.
6.5 Bostadsbidrag
Enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall inkomst av näringsverk-
samhet, vid beräkning av bidragsgrundande inkomst, ökas med avdrag
för avsättningen till periodiseringsfond, ökning av expansionsmedel
m m. Enligt Centerpartiets mening medför dessa justeringsposter att den
bidragsgrundande inkomsten inte återspeglar en enskild näringsidkares
försörjningsförmåga. Systemet med periodiseringsfonder,
expansionsmedel och de övriga återgivna posterna är till för att
näringsverksamhet skall beskattas utifrån en privat konsumtion som
begränsas av att företaget behöver investeringsmedel och
resultatutjämningsmöjligheter. Den nettointäkt som redovisas är enligt
vår mening ett mått på företagets försörjningsförmåga i ett längre
perspektiv. Sett utifrån samhällets intresse är det önskvärt att en
företagare hanterar företagets vinst på ett sådant sätt att företaget mår bra
även långsiktigt.
Enligt vår mening utvisar detta förhållande ett misstroende mot enskilda
näringsidkare som i förlängningen bidrar till att avhålla från att starta egen
verksamhet. Lagen om bostadsbidrag bör alltså omarbetas i enlighet med
detta. Detta bör ges regeringen till känna.
6.6 Generationsskiften
Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid
generationsskiften. Det är de efterkommande generationerna som får
problem. Flera undersökningar har visat att endast en mindre del av
familjeföretagen når den andra eller tredje generationen. För dem som
tror på familjeföretagandet som idé och på familjeföretagandet som en
viktig del i näringslivet måste en sådan fortsatt utveckling ses som
negativ. Både skattereglerna och möjligheterna till finansiering har stor
vikt för att ett familjeföretagare ska kunna föra över ägandet till nästa
generation. Därför måste reglerna utformas så att arbetande kapital kan
hållas intakt även vid arvsskiften. Vi föreslår därför att en särskild
utredning tillsätts i syfte att se över och förbättra möjligheterna till
generationsskiften. Detta bör ges regeringen till känna.
6.7 Arbetsmarknadspolitiken
För att åstadkomma en bättre balans mellan parterna på arbetsmarknaden
bör konfliktreglerna göras om. Det bör enligt vår uppfattning i ett första
steg ske genom att medlingsinstitutet förstärks och att varsel om
stridsåtgärder förbjuds under medling.
Det svenska fackets rätt att ta till stridsåtgärder är internationellt sett
oöverträffad. Det finns för närvarande inget krav på att åtgärdernas syfte ska
stå i proportion till den skada som uppstår för företag och samhälle. Man har
också rätt att vidta stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag, vilket inte
borde vara fackets angelägenhet. Ett förbud mot sådana sympati- och
stridsåtgärder bör införas. Vi anser att lagar och regler i övrigt är
tillräckliga
för dessa företag.
Centerpartiet föreslår i sin arbetsmarknadpolitiska motion en betydligt
friare användning av arbetsmarknadsmedlen, bl a för att skapa regionala
övergångsarbetsmarknader, vilket ger förutsättningar för fler nya jobb att
växa fram. Dessutom föreslås att regionerna/länen själva ska få avgöra hur
pengarna bäst kommer till nytta. Regionernas/länens befolkning känner ofta
bäst till rådande förhållanden för respektive område. Därför är det naturligt
att det är på den regionala nivån som de avgörande besluten skall fattas.
Arbetstiderna måste bli mer flexibla på vår arbetsmarknad. Det krävs för
att lönsamheten i företagen ska kunna upprätthållas, vilket på sikt gynnar
sysselsättningen. I dagsläget tillåts inte att arbetsgivare och arbetstagare
lokalt gör överenskommelser om avvikelser inom arbetstidslagstiftningens
ram. Det krävs ett kollektivavtal eller att ett avtal har godkänts av central
facklig organisation. Det är angeläget att tillåta överenskommelser lokalt för
att små företag ska kunna anpassa arbetstiderna till efterfrågan på företagets
produkter. I Centerpartiets arbetsmarknadsmotion lägger vi övergripande
förslag med ovanstående resonemang som grund.
6.8 Riskkapital
Det är viktigt att riskkapitalet i första hand är privatägt, eftersom
incitamentet att få ut största möjliga avkastning i förhållande till satsat
kapital och risktagande är en tillväxtskapande drivkraft. Det är grunden
för att en effektiv kapitalformering ska komma till stånd. Ju närmare
individen riskkapitalet hanteras, desto bättre. En ökad konkurrens mellan
olika riskkapitalförsörjare är önskvärd. Mångfald gynnar
företagsamheten.
En etablering av fler regionala börser måste stimuleras. Överlag håller en
explosionsartad verksamhet på att ta fart, som går ut på att "matcha"
privatpersoners kapital gentemot växande småföretags behov av
riskkapitaltillförsel. Det sker genom tidningsannonser, seminarier och
tillhandahållande av nya marknadsplatser. Det är viktigt att utvecklingen
fortsätter i denna riktning så att den svenska riskkapitalsituationen kraftigt
kan förbättras.
För att överbrygga de många år som krävs för att gradvis förbättra
tillgången på riskkapital, krävs aktiva insatser för att gynna tillväxt i
småföretagen. En företagsgaranti bör införas, som i korthet går ut på
följande:
För att genomlysta, goda affärsidéer ska få en chans att etableras på
marknaden bör staten via regionala holdingbolag erbjuda reellt riskkapital.
Holdingbolagen ska tillföra 91 % av riskkapitalet i företag, medan initiativ-
tagaren själv ska stå för 9 %. Under uppbyggnadsskedet kan företagen med
så kallad företagsgaranti räkna med att holdingbolaget garanterar det
enskilda företagets betalningsförmåga. Företagsgaranti-systemet balanserar
eventuella rörelseförluster under uppbyggnadstiden genom koncernbidrag.
Dessa mottagna koncernbidrag ska omgående återbetalas inklusive ränta när
företagen kommer in i "vinstperioden". För att i sin tur balansera total-
förluster i systemet (= företag som ej lyckas ekonomiskt) ska lyckosamma
företag erlägga royalties på vinsten alternativt försäljningssumman. I avtalet
mellan holdingbolaget och initiativtagaren till företaget ska skrivas in en
exklusiv rätt för företagaren att köpa hela bolaget. Detta ska ske på sådana
villkor att statens holdingbolag får tillbaka insatsen samt marknadsmässig
ränta på pengarna för den tagna risken. Vad som ovan anförts om en
företagsgaranti bör ges regeringen till känna.
Ungdomarna har i grunden positiv inställning till företagande, vilket i
kombination med våra åtgärder på skatte- och riskkapitalområdet bör leda till
att alltfler affärsidéer kan prövas på marknaden. Ungdomar skall uppmuntras
att skaffa F-skattsedel som ett led i att öka ungdomars företagande.
6.9 Företagsstöd
Staten fördelar resurser till olika myndigheter och stiftelser, som därifrån
går vidare till forskning, småföretagsutveckling och andra typer av stöd.
Jordbruksstödet och det regionalpolitiska stödet utgör betydande delar av
statens stöd till företagen. Detta är inte att betrakta som direkta
företagsstöd, utan som en del av EU:s politik samt en politik för regional
rättvisa och utveckling i hela landet.
Stödet till företag inom näringspolitiken utgörs i huvudsak av
lånemöjligheter för små företag, projektstöd till innovativa idéer och
produktutveckling samt icke-finansiella stöd till små företag.
Den stora mängden av stöd och olika aktörer inom området gör det svårt
att analysera företagsstödet i sin helhet. Vissa delar av stödet är
framgångsrikt, medan andra delar är mindre välutformade. Mot bakgrund av
svårigheten att göra en korrekt analys bör en översyn göras med uppdrag att
föreslå hur de olika formerna av företagsstöd bättre ska kunna samordnas för
att uppnå ökad effektivitet. Uppdraget bör också innefatta att lägga förslag
om sammanslagning av vissa och nedläggning av andra stödformer. Det bör
vara möjligt att ta ut en del av den ökade effektiviteten i form av statlig
besparing. Vad som ovan anförts om företagsstöd bör ges regeringen till
känna.
6.10 Skatten
Det är nödvändigt att sänka skatterna på arbete och företagande för att på
sikt klara en stark svensk ekonomisk utveckling. Skattesänkningar skall
finansieras. Ofinansierade skattesänkningar riskerar att slå tillbaka mot
företagen i form av högre räntor till följd av försvagade statsfinanser. Det
är därför mycket viktigt att positiva effekter av sänkta skatter, såsom
ökad sysselsättning och högre tillväxt, inte tas ut i förväg.
Sänks skatterna och avgifterna på arbete ges människor chansen att
utveckla sina idéer, vilket skapar fler jobb. Det bör ske genom att en
skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter
på miljöskadliga verksamheter. Det ger förutsättningar för ökad sysselsätt-
ning generellt sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för tjänstesektorn med en
hög andel arbetskraftskostnader.
För att arbetsgivaravgiftssänkningen även skall kunna tillgodoräknas av
företag som har stora säsongsvariationer är det avgörande att lönesumman
beräknas för hela året, och inte uppdelas månadsvis. Detta förfarande
missgynnar företagare inom bland annat turism och trädgårdsnäring som är
mycket säsongsberoende. Hanteringen begränsar framför allt ungdomars
möjligheter till tillfälliga arbeten då det ofta är de som söker säsongsarbeten.
Reglerna måste omgående ändras så att avgifterna beräknas på den årliga
lönesumman, och inte som idag på en månadsvis lönesumma.
Dubbelbeskattningen på aktieutdelningar har många negativa effekter, med
i flera fall mångdubbel verkan. De lättnadsregler som finns är krångliga även
för experter och fyller inte alls de krav på enkelhet, förutsägbarhet och
överskådlighet som bör ställas på regelverk för mindre företag. En snabb
översyn av reglerna och en omedelbar anpassning till de regler som gäller i
andra europeiska länder är nödvändig.
Fler entreprenörer behövs i Sverige. Många av de potentiella tillväxt-
företagen återfinns i kategorin fåmansbolag. Därför är det angeläget att sänka
skatten för dessa ägare ytterligare.
Fåmansbolagen har en stor potential för ökad sysselsättning i Sverige.
Utöver de skattelättnader som dessa företag också åtnjuter i form av
exempelvis sänkta arbetsgivaravgifter, bör de krångliga fåmansbolags-
reglerna ges en mer generös utformning och framför allt förenklas.
Förmögenhetsskatten bör successivt fasas ut ur det svenska skattesystemet.
Den tas i många fall ut i form av en extra skatt på fastigheter, som har ett
högt taxeringsvärde och låga inteckningsskulder. Den internationella
rörligheten för kapitalet har ökat och därför har det varit nödvändigt att
befria huvudägare i aktiebolag från förmögenhetsskatt med hänvisning till att
deras kapital är låst i deras stora företag, som fyller en viktig funktion för
svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad. En situation där verkligt
förmögna människor befrias från förmögenhetsskatt och mindre förmögna
människor belastas med förmögenhetsskatt, är naturligtvis inte acceptabelt
från rättvisesynpunkt. Detta bör bedömas som ett högprioriterat område.
Inom tjänstesektorn finns möjlighet att skapa fler jobb och företag.
Åtgärder behöver vidtas på skatteområdet för att stimulera tillkomsten av fler
jobb och företag i denna sektor. I EU diskuteras förslag om lägre moms-
skattesats för delar av tjänstesektorn. Andra åtgärder kan vara
skattereduktion eller sänkta arbetsgivaravgifter. Centerpartiet verkar för
sänkt skatt på hushållsnära tjänster, och att ett s.k. RUT-avdrag omgående
införs.
Centerpartiet har även presenterat förslag om hemservicecheckar för
pensionärer. Pensionärshushållens behov av vardaglig service skulle kunna
tillgodoses genom att staten stimulerar den privata tjänstesektorn. Det
enklaste sättet att göra detta är genom ett system med hemservicecheckar för
pensionärshushåll. Vårt förslag bygger på att det ska omfatta alla
pensionärshushåll, förtids- och folkpensionärer och ska gälla för alla normalt
förekommande tjänster i hemmet. Det som förekommer inom den
behovsprövade hemtjänsten ska inte ingå i detta system.
F-skattsedeln är ett viktigt legitimationsbevis för seriös verksamhet.
Centerpartiet har i riksdagen åstadkommit att det nu ska bli enklare att
erhålla F-skattebevis vid start av företag. Principen måste vara att alla som
vill ska få F-skattsedel, såvitt inte särskilda skäl talar emot. Det är en
viktig
åtgärd för att få fler egenföretagare och för att fler affärsidéer kan prövas på
marknaden. Samtidigt måste skattemyndigheten lägga mer kraft på att
kontrollera att seriös verksamhet verkligen bedrivs.
Skattesänkningarna måste vara så utformade att det inte leder till
överhettning i ekonomin och ökad inflation. Det skulle omedelbart tvinga
fram räntehöjningar, vilket i sin tur skulle leda till att nödvändiga
investeringar inte genomförs. Kostnaderna för näringslivet skulle öka vilket
skulle motverka arbetslöshetsbekämpningen. Sverige skulle därigenom inte
avancera uppåt på OECD-ländernas tillväxtlista utan fortsätta att halka efter.
Det krävs därför mycket noggranna prioriteringar av vilka skatter som bör
sänkas och i vilken takt det bör ske.
Förutsatt att tillväxten sätts i fokus bör skattesänkningar som stimulerar
entreprenörskap, företagande och långsiktiga investeringar gå före stora
inkomstskattesänkningar och ökade transfereringar till hushållen. I sin tur
leder det till att Sverige blir ett mer intressant land att investera i. I sin
förlängning betyder det att Sverige kan få en långsiktigt hög och hållbar
ekonomisk tillväxt. Detta behövs för att utveckla välfärdssamhället. I
Centerpartiets skattemotion läggs yrkanden med ovanstående resonemang
som grund.
7 Kompetens
För att svenskt näringsliv ska stå väl rustat på den globala arenan måste
utbildningsnivån öka hos arbetskraften på alla nivåer, från baskompetens
till spetskompetens.
Samhället är beroende av initiativrika och företagsamma människor.
Enskilda människor som grundat företag och uppfunnit nya produkter och
metoder har en viktig del i grunden för välfärdssamhället. Alla är barn då de
börjar skolan, nyfikna och initiativrika. Alltför länge har dock skolan varit
inriktad på att utbilda människor för industrisamhällets behov - förmågan att
upprepa och organiserat lärande har betonats framför initiativförmåga och
eget upptäckande. Centerpartiet vill att skolan ska ha sin uppgift att utbilda
människor för kunskapssamhället - där företagsamma och idérika människor
behövs i alla verksamheter. Utvecklingen i näringslivet i dag går mot mer
flexibla arbetsformer och större ansvar för de anställda. Detta accentuerar
också behovet av entreprenörskap.
Skolan måste präglas av ett förhållningssätt som innebär att
entreprenörskap stimuleras. Utbildningen bör ha ett brett angreppssätt som
innebär att nytänkande och kreativitet - egenskaper som behövs i många
sammanhang - stimuleras. Entreprenörskap kan inte läras ut som ett särskilt
ämne, utan bör prägla alla skolans ämnen och hela verksamheten i skolan.
Den tekniska utvecklingen innebär att kompetenskraven kommer att
fortsätta att förändras. För att kunna följa med i den utvecklingen krävs att
alla har en god grundkompetens med sig från grund- och gymnasieskolan, att
det finns strukturer som understödjer en kontinuerlig kompetensutveckling
och att arbetsorganisationerna utformas så att medarbetarnas kompetens
kommer till användning och vidareutvecklas. Tillväxtpolitiken måste syfta
till att utbildningssystemets utformning stärker näringslivets förnyelse-
förmåga.
Centerpartiet är positivt till en utvecklad samverkan mellan näringslivet
och skolan. Enligt vår uppfattning måste samverkan öka mellan hela det
omgivande samhället och skolan i likhet med vad utredningen också
förordar. Alla parter på lokal nivå - den politiska ledningen, skolan,
företagen och fackföreningarna - har ett gemensamt ansvar för att denna
samverkan utvecklas. Regeringen bör återkomma med förslag om hur denna
samverkan kan stimuleras, bl.a. genom en översyn av gymnasieförordningen.
Tack vare Centerpartiets medverkan har en lärlingsutbildning äntligen
kommit till stånd. Det är vår ambition att den ska utvecklas till att bli en
naturlig mötesplats mellan skolan och företagen. Kontakter knyts och
företagsamheten gynnas av att samarbetet blir mer omfattande.
Överhuvudtaget bör ett ökat utbyte mellan privata företag och skola
stimuleras, bl.a. genom att eleverna inom alla program under utbildningen
bör beredas möjlighet till kontakter med företag.
I ett kunskapssamhälle är det viktigt att det finns starka positiva drivkrafter
för att utbilda, fortbilda och vidareutbilda sig. Det är också viktigt att det
finns tydliga drivkrafter för att de utbildningsval som görs stämmer överens
med arbetsmarknadens behov.
För att skapa möjligheter för mer återkommande utbildning kommer ett
kompletterande system att behövas. Centerpartiets förslag är en modell med
individuella kompetenskonton som preciserar ett delat ansvar mellan
arbetstagare, arbetsgivare och samhälle. Den enskilde ges möjlighet att sätta
av en del av sin lön eller del av löneökningen. Arbetsgivaren svarar för att
tillskjuta en del. Staten bör bidra genom att göra avsättningarna skattemässigt
gynnade. Staten kan också, vid sidan om en skattemässig subvention, behöva
ikläda sig en utjämnande funktion för dem som inte har råd att sätta av
medel, såsom arbetslösa eller löntagare med låg lön. Egenföretagare bör
kunna kopplas till kompetenskonton genom speciella regler. Detta bör ges
regeringen till känna.
8 IT
Mängden information som förmedlas mellan människor, mellan
människor och maskiner eller mellan maskiner, ökar exponentiellt. I en
tid där alltmer av kommunikationen sker digitalt ökar också kraven på en
infrastruktur som förmår hantera de informationsvolymer det är frågan
om. Ökande kapacitetskrav måste mätas mot de kapaciteter som i dag
tillhandahålls genom vanliga kanaler. Den vanligaste kanalen för
småföretagens datakommunikation håller snabbt på att bli otillräcklig
och otidsenlig. Det behövs nya kanaler för att föra över stora mängder
data och möjliggöra morgondagens integrerade tjänster. Inom en ganska
snar framtid kommer med säkerhet bredbandstjänster att efterfrågas i stor
skala. Centerpartiets slutsats är entydig: Det är hög tid att planera för
2000-talets digitala infrastruktur. Besluten måste komma mycket snabbt
mot bakgrund av den explosionsartade utvecklingen.
Informationstekniken ger förbättrade förutsättningar för ett decentraliserat
näringsliv. Centerpartiet anser att lagstiftningen snabbt bör anpassas till de
nya kommunikationsmönstren så att inte denna positiva utveckling hindras.
Det kvarstår tyvärr problem med distansarbetet. Det riktiga genombrottet
har inte riktigt kommit ännu. Delvis beror det på att lagstiftningen inte hängt
med i utvecklingen. Lagarna inom arbetsmarknadsområdet utformades under
en tid då distansarbete var relativt ovanligt. Till exempel är det, när det
gäller
försäkringar, oklart hur arbete i hemmet eller i så kallade telestugor skall
betraktas. Om en person som arbetar hemma skadar sig under arbetstid, skall
då detta betraktas som en arbetsskada eller inte? Skall arbetsgivarens
försäkring gälla, kan den gälla, eller är det en personlig försäkring som måste
till? Samma problematik torde även gälla vid sakskada. Idag är det vidare
relativt svårt att i självdeklaration kunna göra avdrag för arbete eller kontor
i
hemmet. I Centerpartiets motion om IT läggs yrkanden rörande IT-
satsningen.
9 Ett mångkulturellt företagande
9.1 Bakgrund
Utvecklingen går mot en alltmer internationaliserad värld, vilket medför
förändringar i befolkningsstrukturer och nya ekonomiska förutsättningar.
Företagande är ett sätt att bli en del i det svenska samhället samtidigt som
det också kan vara ett kulturellt band med ursprungslandet. Det ger ett
försprång till nya marknader och främjar tillväxten i Sverige.
Det är välkänt att personer med invandrarbakgrund har större benägenhet
att starta egna företag än ursprungsbefolkningen. Arbetskraftsundersökningar
(AKU) visar att andelen företagare är högre bland personer med
invandrarbakgrund (13 %) än bland den svenska befolkningen (8 %). Det
finns dock stora variationer mellan olika invandrargrupper.
På grund av bristande kunskaper om företagande i Sverige, bristande
språkkunskaper, kulturellt betingande traditioner och fördomar har en
invandrare ofta ytterligare svårigheter utöver de vanliga problemen som finns
när det gäller företagandet. Det svenska samhället är från administrativ och
organisatorisk synpunkt relativt högt utvecklat. Till detta kommer ett
omfattande och krångligt regelverk. Människor som kommer till Sverige har
i regel många svårigheter att övervinna innan de har något så när likartade
möjligheter som majoritetsbefolkningen att framgångsrikt driva ett eget
företag.
9.2 Idéer utifrån
Många av de europeiska länderna har en stor invandrad befolkning.
Storbritannien, Frankrike och Holland har tagit fram olika former av
speciella program för att främja företagande bland invandrare.
Storbritannien ökade satsningarna på det etniska företagandet, när
medvetandet om dessa företag ökade. Följden blev att det skapades
speciella program för att stimulera nyföretagande bland etniska
minoriteter och invandrare. Man kan urskilja två typer av
företagspolitiska åtgärdsprogram. Den ena är mer inriktad på att öka
stödet till invandrarföretag, medan den andra försöker minimera direkta
hinder och istället skapa ett klimat som ger bättre förutsättningar för
företagstillväxt. Det kan ske genom att stimulera speciell kredit- och
rådgivningsverksamhet.
Företag och organisationer med personal med olika erfarenheter har bättre
förutsättningar att bli framgångsrika. Ensidiga personalsammansättningar är
många gånger ett förbiseende från ledningen. Men det förekommer ofta
direkt diskriminering. Centerpartiet förordar en samordnad och skärpt
lagstiftning mot diskriminering.
Nyföretagandet behöver underlättas och det måste bli enklare att anställa
personal. Arbetsgivarrollen är ofta krävande och fordrar goda kunskaper om
den svenska byråkratin. De flesta småföretagare upplever ofta svårigheter att
hitta rätt i den offentliga administrationen, och det blir inte lättare om man
inte behärskar svenska språket till fullo. Företagsamhet ska uppmuntras
genom utbildning och stimulanser. Regelverket för att starta och driva
företag ska ständigt granskas.
Invandrare möts ofta av skepticism vid kontakt med banker, vilket gör det
nästan omöjligt för dem att få lån. Därmed blir det vänner och bekanta som
får ställa upp med finansiering om man ska kunna realisera sin idé. Trots
dessa svårigheter som de möter startar invandrare företag i större
utsträckning än riksgenomsnittet. Det borde rimligen innebära att det finns en
potential för ännu fler att bli företagare om svårigheterna undanröjs. Andelen
personer med invandrarbakgrund i de organ som har hand om företagsfrågor
bör öka. Det gäller bankernas styrelser och personal, ALMI Företagspartner,
riskkapitalbolag, länsstyrelsernas styrelser och personal etc. Utredningen
Invandrare som företagare har pekat på förslag i denna riktning.
Företag som är etablerade i vissa branscher kan fungera som mentorer för
nystartade företagare i en liknade bransch. Handelskammare och andra
företagarorganisationer kan ha en stimulerande och samordnande funktion.
Kontaktverksamhet inom företagarorganisationer kan förbättra
förutsättningarna för företagare med invandrarbakgrund. Detta bör ges
regeringen till känna.
10 Utveckling av kvinnors företagande
Kvinnorna är inte särskilt synliga i företagsvärlden. Den traditionella
näringspolitiken har varit ensidigt inriktad på mäns företagande och de
branscher som traditionellt startas och drivs av män. Undersökningar
visar att kvinnor ofta har en företagskultur som skiljer sig från männens.
Kvinnor startar ofta företag i liten skala, lånar mindre än män, startar ofta
företag i servicesektorn, jobbar gärna tillsammans med andra kvinnor i
kooperativ m.m. I och med de stora förändringarna i offentlig sektor
öppnas också nya möjligheter för kvinnor att starta nya företag i
verksamhet, som tidigare bedrevs i offentlig regi.
En ökad satsning på kvinnors företagande är ett måste. Det handlar om att
nyttja all den kunskap och kapacitet som finns. Möjligheterna att komplettera
kvinnlig och manlig kompetens med varandra kan ge en stor slagkraft för
svenskt näringsliv inför framtiden. Ett brett program, som innehåller
rådgivning, utbildning och finansiering för kvinnors företagande, bör
utarbetas. Detta bör ges regeringen till känna.
Kvinnligt företagande måste utvecklas så att kvinnor startar och driver
företag i minst samma utsträckning som män. Kvinnor startar ofta företag
med mindre lån och bidrag. Oftast rör det sig om tjänsteföretag med en
affärsidé främst för en lokal marknad. Sådan företagsamhet måste tas till
vara i hela landet och den har potential att hjälpa upp en kärv regional eller
lokal arbetsmarknad. Många kan få inspiration av andra eller få anställning
hos någon annan.
Samhället bör därför på olika sätt underlätta avknoppning från den
offentliga sektorn. Stöd och rådgivning måste finnas. Vid offentlig
upphandling ska konkurrensneutralitet mot den egna verksamheten
eftersträvas i högre utsträckning än i dag. Kooperativa verksamhetsformer
ska ges samma företagsmässiga förutsättningar som andra företagsformer.
Det ger större möjligheter för kvinnor att gemensamt starta företag inom
denna sektor som ligger den offentliga nära och där den kooperativa
verksamhetsformen är mycket lämplig.
Många företag missgynnas av de regler och kriterier som gäller för att få
del av länsstyrelsernas småföretagarstöd. Stödet går inte att söka för företag
inom försäljning och klädindustri och företag som vänder sig till en lokal
marknad vilket många små tjänsteföretag gör. Det finns även krav på att
anställa personal för att kunna söka stöd. Dessa regler och kriterier gör att
många företag inom handel- och tjänstesektorn förlorar möjligheten att söka
småföretagarstöden. Centerpartiet anser att det nuvarande regelsystemet bör
ses över i syfte att öka möjligheterna att erhålla småföretagarstöd för ovan
nämnda företag. Detta bör ges regeringen till känna.
10.1 Kvinnliga resurscentra
Sverige skall bli ett föregångsland när det gäller jämställdhet inom
näringslivet. Ett delmål i detta är att få fler kvinnor som startar och driver
företag, ett annat delmål är att andelen kvinnor i ledande befattning i
näringslivet stadigt ökar. Åtgärder som har varit av stort värde för att öka
medvetenheten och stimulera kvinnor till att starta eget, är kvinnliga
rådgivare och kvinnliga resurscentra både på länsstyrelserna och på
central nivå.
Resurscentras uppgift är att samla kunskap kring kvinnors villkor för att
sedan kunna förbättra situationen på olika områden som är viktiga för
kvinnor. Det kan gälla arbetsmarknadsutbildning, företagsrådgivning,
allmänna utbildningsinsatser, forskning etc. Resurscentra skall vara en resurs
för länens kvinnor samt länens myndigheter och organisationer som arbetar
med olika insatser för kvinnor. Dessa har mycket påtagligt medfört att fler
kvinnor kunnat starta och utveckla egen verksamhet.
10.2 Kooperativt företagande
Utvecklas det kooperativa företagandet skapas det automatiskt också fler
arbetstillfällen. Kooperativa företag har visat sig vara attraktiva både för
kvinnor och män. Det kooperativa företagandet har expanderat kraftigt
de senaste åren. Bland annat inom hemtjänsten har en färsk studie visat
att de t.o.m. lyckats bäst. Det finns idag många intressanta exempel på
kooperativ verksamhet av olika slag från skilda delar av landet. Av dem
som vänder sig till de lokala kooperativa utvecklingscentra idag är 70
procent kvinnor. Här finns en stor potential. Personalkooperativ är
förmodligen den form av företagande som kan växa allra snabbast.
Erfarenheterna är mycket goda. Trots detta finns bara 150 personalägda
företag inom offentlig sektor. Drivkraften för dessa har inte varit att tjäna
pengar. De som startade under början av 1990-talet har oftast haft ett
ideellt syfte. De drivs av engagerade eldsjälar som vill ha frihet. 72
procent av delägarna är kvinnor. Den kooperativa företagsformen måste
stödjas och utvecklas bland annat genom ökade möjligheter till ett
lokalt/regionalt riskkapital för kooperativa företag, bättre
entreprenörskap, bättre rådgivning och genom projektinriktade åtgärder.
Detta bör ges regeringen till känna.
11
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om företagens betydelse för samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att överlåta ansvaret för EU-stödet på
regionala/länsvisa myndigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om näringspolitik för regional tillväxt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att en noggrann analys genomförs för
att komma åt problemen med utflyttande av företags huvudkontor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillsätta en utredning som ser över
semesterlagen i syfte att förenkla för småföretagen,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av konkurrens på lika villkor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att F-skatten bör sättas upp till 100 % av
förgående års skatt,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om automatisk registrering hos Patent- och
registerverket när ansökan om F-skattsedeln sker,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handläggningstiderna på Patent- och
registreringsverket,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en omarbetning
av lagen om bostadsbidrag i enlighet med vad i motionen anförts,3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om underlättande av generationsskiften,1
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny företagsgaranti,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av dagens företagsstöd,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av individuella kompetenskonton,1
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om problem och lösningar för invandrares kontakt
banker, myndigheter och organisationer,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett nytt program för att stimulera kvinnors
företagande,
17. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de nuvarande
regler om företagsstöd gällande företag inom försäljning och
klädindustri samt företag som vänder sig till den lokala marknaden,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värdet av den kooperativa företagsformen.
Stockholm den 1 oktober 1999
Eskil Erlandsson (c)
Sven Bergström (c)
Birgitta Carlsson (c)
Viviann Gerdin (c)
Åke Sandström (c)
1 Yrkandena 7, 8, 11 och 14 hänvisade till SkU.
2 Yrkande 5 hänvisat till AU.