1 Minska krånglet öka mångfalden!
"Jag får förverkliga mina visioner och får driva verksamheten efter min
egen ideologi. Nu har jag luft under vingarna."
Det säger en kvinnlig företagare i mängden, som tidigare arbetat som
socionom inom den offentliga sektorn. Vi i Folkpartiet vet att det finns
många företagare som är beredda att lämna ett sådant vittnesbörd. Vi vet
också att det dessvärre är många företagare som känner att staten och andra
myndigheter inte uppskattar deras företagande. Krångliga regler och höga
skatter får många företagare att känna att de arbetar i motvind.
Antalet egenföretagare har sjunkit på senare år. Det är allvarligt eftersom
egenföretagandet har en rad positiva effekter. Det uppmuntrar t ex personligt
engagemang och ansvarstagande. Till detta skall läggas att den totala syssel-
sättningen ökar med 1,3 personer när en person går från att ha varit anställd
till att bli företagare. Stefan Fölster har i Konjunkturrådets rapport 1998
Företagare i välfärdssamhället vidare pekat på att egenföretagandet har ger
större effekt på sysselsättningen efter två till fyra år. Det behövs ett myller
av
små företag som startar, lever och frodas och växer. Det sker i alldeles för
liten utsträckning idag. Det vill Folkpartiet ändra på.
Det tycks råda stor enighet över partigränserna om att det behöver bli
enklare att starta och driva företag i Sverige. Men trots detta har lite eller
ingenting skett av vikt för att förbättra villkoren för företagarna under
mandatperioden. Våra förhoppningar har visserligen inte varit högt ställda
när det gäller Socialdemokraternas vilja att underlätta anställningar genom
att sänka världens högsta skatter på arbete, eller rubba en paragraf i de
från
småföretagarperspektiv så fyrkantiga arbetsmarknadslagarna.
Men inte ens när det gäller i stort sett kostnadsfria regelförenklingar som
förenklade blanketter, att införa ett enkelt bokförings- och deklarationspaket
för egenföretagare, vettigare F-skattregler eller solnedgångsparagraf för
onödiga företagsregler har regeringen lyckats åstadkomma någonting
konkret. Livet måste bli enklare för den som vill bli eller är företagare.
Av den småföretagsdelegation som regeringen tillsatte har inte mycket
konkret av betydelse kommit. Av de 71 specificerade förslag som lades fram
påstår regeringen att en tredjedel blivit genomförda. Men det blir en lek med
ord och avgörande är hur man definierar ordet genomförd.
Det finns en mängd förslag på hur man kan och bör förenkla företagandet.
Göra det så kallade företagsklimatet lite behagligare. Vi vill i denna motion
redovisa några av de saker som Folkpartiet anser vara viktigast för att
förbättra förutsättningarna för företagsamhet i Sverige.
2 Lättare få F-skattsedel
Att inte alla som vill får chansen att starta eget är obegripligt. Vi ser
ingen anledning till att neka någon som vill starta ett företag chansen att
också få pröva sin affärsidé.
För att få en F-skattsedel enligt dagens praxis bör företagaren inte:
- tidigare ha varit anställd hos uppdragsgivaren,
- använda uppdragsgivarens utrustning,
- ha få kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder,
- bedriva ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär",
- ha en låg ekonomisk risk.
Detta är krav som verkar gjorda för att hindra en ny företagare inom
tjänstenäringen. För honom eller henne kan det vara fullständigt naturligt
att börja med uppdrag från sin gamle arbetsgivare, att t.ex. arbeta på
kundens dator, att ha få kunder och försöka hålla nere risken. Särskilt
många kvinnor drabbas av dessa regler. Ett litet försök till uppmjukning
som föreslagits av RSV avslogs av regeringen i förra
budgetpropositionen. Skattekontoren måste följa lagen, men regeringen
kan ändra reglerna. Enligt Företagarnas Riksorganisation är det
fortfarande ett problem att få starta näringsverksamhet i form av enskild
firma eller handelsbolag. Dessutom är inte sällan handläggningstiderna
på tok för långa.
Vi anser att alla som vill ska kunna få ut en F-skattsedel för att kunna
bedriva verksamhet i egen regi, givetvis under förutsättning att man inte har
näringsförbud, skatteskulder sedan tidigare eller på annat sätt befinner sig i
en sådan situation att F-skattsedeln omedelbart skulle återkallas. Vi bör
uppmuntra dem som vill driva företag och betala skatt genom att göra det lätt
för dem att få en skattsedel.
3 Lättare att registrera företag
Folkpartiet anser att det ska införas en enkel och begriplig blankett för
registrering av företaget vilken sänds till förslagsvis Patent- och
registreringsverket. Denna ska lätt kunna kombineras med ansökan om
F-skatt och momsregistrering etc. Efter ett par tre dagar borde PRV
kunna återkomma med en bekräftelse om inget mer komplicerat
förhållande råder och skattemyndigheten skicka F-skattsedeln. I Kanada
kan en blivande företagare registrera sitt företag, anmäla sig för olika
skatter samt ordna eventuella tillstånd via Internet. Hela proceduren ska
inte behöva ta mer än 20 minuter. I Sverige behöver en blivande
företagare kontakta Patent- och registreringsverket, skattemyndigheten
(ofta flera olika uppbördsenheter) och försäkringskassan. Dessutom kan
tillstånd behövas från länsstyrelsen, kommunen eller någon annan
myndighet. Rader av blanketter ska beställas och fyllas i. Ofta får
företagaren ringa tillbaka till myndigheterna på rätt telefontid och
försöka hitta en person som kan förtydliga blanketterna. Därefter kan
beskeden låta vänta på sig i månader. Inför en förenklad och enhetlig
företagsregistrering.
4 Avskaffa den förutberäknade F-skatten
Den som har F-skattsedel ska beräkna sin årsinkomst i förväg och sedan
månadsvis betala in beräknad F-skatt, oavsett om inkomsterna uppgår till
beräknade belopp eller kommer mera oregelbundet. Det går att få
jämkning men det kräver mycket arbete och dividerande med
skattemyndigheten, tid företagaren vill ägna åt annat. För anställdas A-
skatt, arbetsgivaravgifter och moms är det däremot en självklarhet att
inbetalning och redovisning löpande ska gälla faktiska belopp. Det bör
även gälla F-skatten. Låt företagaren betala in preliminär F-skatt i
förhållande till faktisk intjänad inkomst för månaden som gått.
5 Förenkla deklarationen för småföretagarna
Den relativt färska Simplexgruppen inom Näringsdepartementet borde
börja med att titta på blankettkrånglet. Skatte- och deklarationsreglerna
är i stor utsträckning gjorda för de större företagen. De har inte heller
några problem med detta eftersom storföretagen besitter minde arméer av
skattejurister och ekonomer som kan ta till vara företagets intressen i
regeldjungeln. Mycket av det omfattande uppgiftslämnandet och den
detaljerade bokföringen är onödigt för den mindre företagaren.
Skatteförvaltningens informationsbroschyr Dags att deklarera ditt företag
har den upplysande rubriken "Hur man fyller i blanketterna SD1, N1,
N1A, N2, N2A, N6, 4, N3A, N3B, SD2, N7, och N8 samt K10". När det
gäller t.ex. blankett N1 för den som ska redovisa inkomst av
näringsverksamhet ska han/hon ta ställning till om poster som "Utgående
varu- och omkostnadsskulder", "Negativ räntefördelning enligt
beräkning på blankett N6", "Återföring från skatteutjämningsreserv",
"Avsättning till periodiseringsfond" och "Minskning av expansionsmedel
enligt beräkning på blankett N6" är aktuella för den egna verksamheten.
För många småföretagare kostar det åtskilliga tusenlappar att anlita expert-
hjälp för deklaration och redovisning, arbete som inte leder till vare sig högre
eller lägre skatt.
För enmans- och fåmansföretag borde man istället kunna ha en förenklad
blankett där företagaren redovisar totala inkomster, löner och avgifter och en
schablon för kostnader. Resten är skattepliktigt överskott. Schablonavdraget
ska täcka det som en modern tjänsteföretagare kan tänkas behöva: mobil-
telefon, porto, resor, papper och pennor. Schablonavdraget bör därför vara en
viss del av omsättningen upp t.o.m. förslagsvis 50 000 kr per år.
Härigenom kan företagaren kraftigt förenkla sin bokföring, fortfarande
inom ramen för de krav som bokföringslagen ställer. Inför en förenklad
företagardeklaration på samma sätt som det finns en förenklad själv-
deklaration för löntagare.
6 Skatteredovisningstidpunkt
Företagare är skyldiga att se till att deras betalning är inne på
skattekontot ett visst datum, dvs det är inte tillräckligt att ha betalat in
före en viss tidpunkt. Detsamma gäller skattedeklarationen, som
dessutom ska postas separat. Eftersom det inte finns garantier för att
postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för företagaren om
inbetalningen och redovisningen verkligen kommit in i tid eller ej. Och
har den inte kommit in i tid blir det skattetillägg även om företagaren
betalat in med marginal. De tusen kronor en försening kostar är
tillräckliga för att såväl irritera som oroa småföretagare; måste
företagaren dessutom betala kan det för en enmansföretagare vara flera
dagars nettoförtjänst som går åt. Regeringen har vagt lovat att: Detta
skall nu bättre anpassas för de små företagens förutsättningar. Men detta
behöver inte utredas vidare. Lösningen är enkel.
Ändra reglerna för skattekontot så att redovisning och betalning ska ha
sänts in senast angivet datum.
7 Skattetillägg för periodiseringsfel i
momsredovisningen
Om företagaren gör ett enkelt periodiseringsfel i sin momsredovisning
drabbas han/hon av skattetillägg. Periodiseringsfel är lätta att göra för
den som inte är skatteexpert. Att slopa skattetillägget skulle innebära en
liten kostnad för statskassan enligt regeringens småföretagsdelegation. Vi
vill därför slopa skattetillägget för periodiseringsfel i
momsredovisningen.
8 Servicecheckar
Det är mycket svårt att veta vilka regler som gäller om man anlitar en
annan person att utföra tjänster. Ett enkelt system skulle kunna vara att
inrätta servicecheckar, en obyråkratisk och enkel metod för den som vill
betala lön till någon annan på post eller bank. Man ska kunna betala in
lön inklusive skatter, uppge sina egna och den anställdes personuppgifter
och därmed ha gjort klart sin del. Uppgifterna kan sedan lagras hos RSV
tills de adderas till övriga löner på den förenklade självdeklarationen.
RSV har i RSV Rapport 1996:5 Redovisning av privata tjänster redovisat
hur detta skulle kunna gå till genom att istället använda knapptelefon och
därefter bli debiterad skatter etc. Om man så vill kan detta förenas med
sänkt skatt på tjänster. Det väsentliga är att den som vill betala någon för
att få hjälp med barnvakt, städning eller liknande inte hänvisas till
svartjobb för att det är för krångligt att göra rätt. Vi vill därför införa ett
system med servicecheckar enligt modell ovan eller enligt det förslag
som RSV anvisat.
9 Skattesemester i början
Nystartade företag bör kunna få uppskov med bolagsskatten så länge
pengarna inte tas ur företaget. Nya och snabbväxande företag avstår ofta
från utdelningar och styrelsearvoden för att kunna satsa allt på snabb
tillväxt. Dessvärre bromsas denna ibland av stora skattebetalningar. Vi
anser att en utredning bör tillsättas med uppdrag att granska
möjligheterna att ge företagen uppskov med bolagsskatten så länge inga
utdelningar sker. Det skulle underlätta för företagen att växa med eget
kapital, vilket de flesta önskar, och förbättra expansionsmöjligheterna för
denna typ av företag som Sverige måste få många av under kommande
år.
10 Slopa den uppsnabbade momsinbetalningen
Kravet på förtida momsinbetalningar upplevs av många småföretagare
som helt orimligt. Folkpartiet delar denna uppfattning. Vi anser att det är
orimligt att många företagare tvingas betala in momsen innan de fått
betalt från sina kunder. Vi anser att de gamla reglerna bör återinföras.
Dagens regler vittnar framför allt om en oförstående attityd gentemot
småföretagarna. Hur många vanliga löntagare skulle acceptera att få
lönen den 25:e men tvingas betala in skatten den 20:e?
11 Lika rätt för fåmansbolagen
Folkpartiet vill stoppa diskrimineringen av fåmansbolagen. Utöver en
rimlig arbetsinkomst bör all utdelning beskattas som inkomst av kapital.
Reglerna för beskattning av aktiva ägare i fåmansföretag, de så kallade
3:12-reglerna har länge varit ett problem för företagandet i Sverige. De är
utformade med ett rent löntagarperspektiv. De utgår från att i princip all
vinst i ett fåmansföretag är ett resultat av ägarens egen arbetsinsats.
Resultatet är att all utdelning på det riskkapital som ägaren satsat i sitt
företag, utöver en viss nivå, beskattas som uppskjuten lön till ägaren
själv. Vid tidpunkten för skattereformen rådde överhettning på
arbetsmarknaden och företagsklimatet ansågs gott. Något behov av att
stimulera företagandet och framför allt de små företagen ansågs inte
finnas. I dag är situationen radikalt förändrad. Nu är det bristen på
företag som vill växa och anställa medarbetare som är problemet. Därför
måste särreglerna ändras från grunden.
De drabbar särskilt moderna företagare som "sätter sitt arbete på bolag",
t ex konsulter, och är avsedda att förhindra otillbörliga skatteförmåner för
en viss begränsad grupp. Men i verkligheten drabbar de många fler. Det
upplevs med rätta som orättvist.
Det är t ex inte rimligt att en företagare som under ett startskede med
begränsad lönsamhet tagit ut låga löner blir hårdare beskattad när han säljer
företaget, jämfört med om han under de tidigare åren kunnat ta ut lön upp till
en viss brytpunkt.
12 Mikrolån
Inom ALMI:s kreditgivning bör ett microlån kunna införas i syfte att
underlätta för grupper som har mycket svårt att spara ihop till ett eget
startkapital. Ett exempel är att personer som är socialbidragsberoende
för sin försörjning inte har rätt att spara, och därmed kringskurna
möjligheten att uppnå egen försörjning.
13 Hemmet som företagslokal
Många egenföretagare har hemmet som arbetsplats. Utvecklingen av
informationstekniken gör detta val allt lättare, rationellare och vanligare.
I skattesystemet finns ett antal regler som försvårar för företagare att
driva verksamheten från den egna bostaden, i synnerhet gäller detta för
dem som bor i egen villa. Mer än halva ytan av bostaden måste användas
för företaget om den skall anses vara näringsfastighet. Annars får endast
kostnader som uppkommit särskilt på grund av verksamheten dras av i
företaget, alla andra slags utgifter anses ha uppkommit ändå. Folkpartiet
anser att avdragsmöjligheterna behöver förbättras och anpassas till det
nya företagandets behov. Reglerna behöver ses över i syfte att
åstadkomma detta.
14 Rent spel på marknaden
De selektiva företagsstöden bör avvecklas. Ofta innebär stöd till ett visst
företag att jobb går förlorade hos konkurrenten. Vi lägger därför en rad
förslag som innebär att de selektiva stöden minskas och ersätts med
förbättrade villkor generellt. I detta ligger även indragning av en del av
det regionalpolitiska stödet som utgör företagsstöd i form av
lokaliseringsstöd, etableringsstöd etc. Sänkta arbetsgivaravgifter och
förbättrade skattevillkor i övrigt för småföretag samt avregleringar och
minskat krångel är ett bättre sätt att stödja utan att snedvrida
konkurrensen.
Många statliga och kommunala bolag bör säljas. Ofta konkurrerar de
kommunala bolagen med skattebetalarnas pengar ut små privata
tjänsteföretagare. Staten och kommunerna köper varor för ca 280 miljarder
kronor per år. När anbud läggs ut är det viktigt att de utformas så att även
småföretagen kan vara med.
15 Bryt de offentliga monopolen
Inget skulle betyda mer för kvinnors företagande än att lägga ut mer
offentliga verksamheter, som vård och barnomsorg, på entreprenad.
Genom att avveckla kommunala bolag och i stället öppna den offentliga
sektorn för entreprenörer samt utveckla den offentliga upphandlingen
skapas mycket större möjligheter för små företag att finna utkomst
genom kombinerad verksamhet ute i mindre orter och samhällen.
Etableringshinder för småföretagare, som t ex sotningsmonopol,
apoteksmonopolet och kommunernas rätt att stoppa lågprisbutiker, måste
avvecklas.
Detta är några exempel på olika åtgärder för att öka konkurrensen, öppna
marknader för nya aktörer och se till att goda villkor för jobb och
företagande kan skapas i hela landet.
16 Anslagsfrågor
I en liberal politik för företagande är en fungerande konkurrens viktig. Vi
anser att Konkurrensverket bör förstärkas och ytterligare medel anslås till
konkurrensforskningen. Den s.k Östersjömiljarden återkallas medan vi
anser att medel bör anslås till den verkligt farliga kärnkraften i vårt
närområde, i Östeuropa. Vi anser att det är både ideologiskt viktigt och
ekonomiskt motiverat att sälja ut företag i betydande omfattning.
Kostnaderna för omstrukturering av de statliga företagen bör täckas av
dessa försäljningsintäkter.
17 Hemställan
17 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förenklad möjlighet för blivande egenföretagare
att få ut en F-skattsedel,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en förenklad företagsregistrering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att preliminär F-skatt bör betalas i förhållande till
faktiskt intjänad inkomst för månaden före,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en s.k. "förenklad företagar-
deklaration",1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatteredovisning och skatteinbetalning,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slopande av skattetillägget för periodiseringsfel i
momsredovisningen,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av servicecheckar,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda möjligheterna att ge uppskov med
bolagsskatt för företag som inte ger utdelningar eller styrelsearvoden,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändrad tid för momsinbetalning,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utdelning från företag bör beskattas som
inkomst av kapital,1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av mikrolån,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att se över skatteavdrag för kostnader som
uppkommer av näringsverksamhet i hushåll,1
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om selektivt företagsstöd,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om offentliga monopol,
15. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande uppställning:
16.
Tabell 1: (Anslag Regeringens förslag Anslagsförändringar )