Motion till riksdagen
1999/2000:N384
av Svensson, Alf (kd)

Näringsliv

Innehållsförteckning
1 Inledning
Ett land som vill åstadkomma ekonomisk utveckling, förstärkt välfärd
och rika möjligheter till arbeten måste bedriva en näringspolitik som
stimulerar enskilda initiativ och företagande. Politikens roll är i detta
sammanhang att skapa en god jordmån för nya och växande företag.
Inriktningen i Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på kunskapen
om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att ansvarstagande
individer, familjer och företag tillsammans tillåts att utvecklas och växa med
trygga och stabila regler. Det privata näringslivet har varit, är och kommer
att vara ryggraden för Sveriges välfärd. De nya jobben skapas när enskilda
människor finner det vara mödan värt att starta eller utveckla ett företag. Den
privata sektorns andel av den totala produktionen behöver således vidgas.
Förädling av råvaror och viktiga uppfinningar runt sekelskiftet, i en miljö
av stabila institutioner och ett företagarvänligt klimat, utvecklade Sverige
från ett av Europas fattigaste jordbruksländer till ett av världens rikaste
länder runt 1970. Under cirka 25 år från 1970 har emellertid förut-
sättningarna för företagande och ekonomisk utveckling gått kraftigt bakåt i
Sverige. Sjuttiotalet innebar en era av i många stycken skadlig lagstiftning
och en dramatisk höjning av skatten på arbete. Detta har starkt hämmat
Sveriges välfärdsutveckling.
Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att bygga en långsiktig och
stabil grund för välfärden och sysselsättningen genom ökat företagande inom
sociala och ekologiska ramar. Detta står också i samklang med Krist-
demokraternas målsättning att uppmuntra ett ökat personligt ansvarstagande.
Det är olyckligt - även när det gäller villkoren för företagande - att så många
fortfarande uppfattar det som om staten har huvudansvaret för våra liv. Den
höga skattenivå, inte minst på arbete, som krävs för att finansiera ett sådant
offentligt åtagande försvagar dessutom tillväxtkraften i ekonomin och de nya
jobben blir färre.
Under våren 1999 lämnade ISA - Invest in Sweden Agency en rapport till
regeringen. ISA är inget näringslivsorgan, utan den statliga myndighet som
på regeringens uppdrag skall verka internationellt för information och
kontakter med utländska investerare i syfte att förstärka det näringsliv som
verkar i Sverige. I rapporten redovisas klimatet för utländska investeringar i
Sverige. Bland annat visas en tabell från den så kallade IMD-rapporten.
Bland 46 länder som jämförs kan vi konstatera att Sverige år 1996 låg på
fjortonde plats, år 1997 på sextonde plats och år 1998 på sjuttonde plats.
Några år tillbaka, år 1994, låg vi på nionde plats. På några få år har Sverige
rasat från nionde till sjuttonde plats när det gäller förmågan att uppvisa ett
klimat som gör att företag kan tänkas välja Sverige som etableringsort. Det är
utifrån denna, något dystra, bakgrund vår näringspolitik ska ses.
Situationen i Sverige är bekymmersam. Vi förlorar företag, kunniga
medarbetare och huvudkontor till andra länder som förmår att skapa ett bättre
klimat än det som Sverige i dag kan erbjuda. Exempel på större företag som
inte längre styrs från Sverige är: ABB, AGA, Alfa-Laval, ASG, Astra
Autoliv, Avesta, BTL, Esselte, Ikea, Kockum, Nobel, Saab PV, Securitas,
Stora, Volvo PV. Vilket företag är sedan på tur? Från regeringshåll får vi
höra att nu har allt vänt. Nu snurrar hjulen igen. Men det är inte hela
sanningen. Siffrorna och uppräkningen ovan talar tyvärr ett annat språk. Den
förda regeringspolitiken duger inte.
Problemet idag är att den socialdemokratiska regeringen saknar en vision
om hur Sverige ska utvecklas med nya och växande företag. Därför saknar
man naturligtvis också en strategi för hur en sådan utveckling ska kunna
åstadkommas. De reformer som fyrklöverregeringen genomförde 1991-94
för att stärka arbete, sparande och företagande har misstänkliggjorts,
baktalats och till stora delar rivits upp.
2 Några grundläggande principer
2.1 Privat äganderätt och avtalsfrihet
Marknadsekonomins civilrättsliga grund är frivilliga avtal mellan själv-
ständiga aktörer. Detta förutsätter en privat äganderätt. I jämförelser med
andra västeuropeiska länder har Sverige ett sämre lagligt skydd för
äganderätten, särskilt när det gäller ersättning vid expropriation.
Kristdemokraterna anser att den enskilda äganderätten måste erkännas som
fundamental princip och ges grundlagsskydd. Den som till exempel tvingas
avstå egendom därför att staten har ett allmänt angeläget intresse bör ges full
ersättning. Kollektivt fondägande står i strid med den enskilda äganderätten.
Försök att använda AP-fondernas kapital till uppköp av det svenska
näringslivet måste avvisas.
Vid konkurser är utdelning till framför allt leverantörerna närmast för-
sumbar. Leverantörernas rätt måste stärkas och konkursförfarandet förenklas.
2.2 Gemensamt etiskt handlingssätt
Man måste kunna lita på ingångna avtal. Ett inte oväsentligt problem
idag är en allmän försvagning av det etiska medvetandet och
rättsuppfattningen som även berör det ekonomiska livet. En sund
marknadsekonomi förutsätter en gemensam etisk grund där dygder som
personligt ansvarstagande och hederlighet betonas mer aktivt än vad som
skett i vårt land under lång tid. Ekonomin är ett av de områden som mest
påverkas av kulturella förhållanden. Man kan finna ett tydligt gemensamt
drag för de områden där nyföretagande blomstrar; tillit. Det handlar om
att vi förväntar oss ett visst beteende av våra medmänniskor. Där man
samarbetar och litar på varandra, där frodas företagsamhet. Tillit är inte
något som kan skapas genom direkta politiska beslut. Politiken måste
ändock bidra till en process där samhällets inneboende tillit förstärks.
Denna process måste dessutom förstärkas genom att familjerna och
skolan får bättre förutsättningar att fungera och förmedla positiva
normer.
2.3 Subsidiaritetsprincipen
I Sverige har under lång tid funnits en samhällsordning uppbyggd utifrån
centralism och maktcentrering. När nu regleringstänkande och centralism
framstår som ett praktiskt misslyckande behövs ett ideologiskt verktyg
för maktfördelningen. Den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipen är
en god utgångspunkt för en ny syn på maktfördelning i all mänsklig
organisation, även i relationen näringsliv-samhälle.
Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska tas och uppgifter utföras på
lägsta möjliga effektiva nivå. Samtidigt ska det finnas en högre nivå som kan
verka stödjande för den lägre nivån. Det handlar om rätt makt på rätt plats.
Vill en högre nivå ta åt sig en uppgift från den lägre nivån måste den högre
nivån bevisa att den lägre nivån är ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett
tillfredsställande sätt och att den högre nivån kan göra det bättre.
2.4 Stärkt personligt ansvarstagande
Det personliga ansvarstagandet måste stärkas på bekostnad av
kollektivism och centralstyrning. Denna princip är central i den
kristdemokratiska ideologin. En brytning av den etiska förflackningen
kan endast ske genom att vi alla tar ett ökat personligt ansvar. Resurser
måste ges mer direkt till de enskilda individerna så att ansvarstagandet
ges realistiska möjligheter att fungera.
2.5 Social och ekologisk marknadsekonomi
Kristdemokraterna förespråkar en social och ekologisk
marknadsekonomi. Idéerna utvecklades efter andra världskriget som en
motvikt till kapitalismen/liberalismen och marxismen/socialismen. Den
kristdemokratiska marknadsekonomin vill förena frihet och solidaritet.
Grundläggande är frihet under ansvar. En god balans mellan den enskilde
och samhället eftersträvas. Marknadsekonomin uppmuntrar till enskilda
initiativ och ansvarstagande. Statens roll ska vara att sätta ramarna för en
sund konkurrens, kontrollera tendenser till kartell- och monopolbildning,
ta särskild hänsyn till mindre verksamheter, säkra social trygghet för alla
samt se till att miljöhänsyn tas. Jordens resurser bör användas så att vi
med gott samvete kan överlämna dem och en god miljö till kommande
generationer. Regleringar, kontrollinstrument men också ekonomiska
styrmedel måste användas för att stimulera den ekonomiska aktiviteten
till en långsiktigt hållbar produktion och konsumtion. Sunda statsfinanser
är en grundläggande förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling.
3 Ny tid för näringslivet
När framtidens näringsliv, åtgärder för ekonomisk tillväxt och ökad
sysselsättning diskuteras är det viktigt att beakta de dramatiska
förändringar som gör att de gamla recepten inte längre fungerar.
Viktiga förändringar är bland annat globalisering, regionalisering, utveck-
lingen i Europa, höjd utbildningsnivå och informationstekniken. Dessa
förändringar innebär nya förutsättningar för den nationella politiken. Den
miljö av nationella monopol och regleringar mot utlandet som fanns för bara
15-20 år sedan gav vissa möjligheter att driva en nationell särpolitik. Detta
är inte längre fallet. Sverige blir allt djupare integrerat i Europa och är en
del
av den internationella marknaden med mycket begränsat utrymme att driva
en avvikande näringspolitik med detaljregleringar och selektiva åtgärder.
Däremot är de nationella politiska ramarna, som bland annat ska stimulera
expansion och sysselsättning, fortsatt viktiga.
3.1 Informationstekniken
Informationstekniken håller på att förändra praktiskt taget all mänsklig
verksamhet - inte bara näringslivet utan våra privatliv, sjukvård,
utbildning, nöjen och så vidare. Inom näringslivet handlar det inte bara
om de så kallade "IT-företagen", utan alla företag är "IT-företag" i den
meningen att alla slags företag kommer att tappa konkurrenskraft och
slås ut om de inte följer med i utvecklingen.
Ny teknik förändrar gamla strukturer. Tidigare leddes stora företag som
pyramider, med tydlig orderstruktur. I dag fungerar de mer och mer som
"nätverk" av små och medelstora företag, vilka knyts samman med modern
datateknik. Genom globala nät kan man kommunicera dygnet runt och
samverka utan att behöva klumpas samman i otympliga storföretag.
Ett bra exempel är ABB, som fungerar som ett nätverk med flera tusen
"profit centers" i över hundra länder. De bildar tillsammans en jättelik
matris, där produktionen flyttas till just den ruta där den för närvarande
passar bäst. Sådana omflyttningar går numera allt lättare. Det finns därför
inte längre något tydligt samband mellan kvalitet och kostnader. Tidigare
måste företagen, förenklat uttryckt, välja mellan att producera med hög
produktivitet och kvalitet men till höga kostnader å ena sidan eller att välja
lågkostnadslokalisering - men då acceptera lägre kvalitet. Nu, däremot, blir
det allt vanligare och lättare att kunna producera billigt men ändå med hög
kvalitet. Allt fler regioner med låga kostnader öppnas för modern produktion,
samtidigt som det blir allt lättare att flytta modern teknik dit.
3.2 Sverige har fört en dålig näringspolitik
Uppgiften för den nationella politiken kan beskrivas som att i den öppna
och avreglerade regionen Sverige - eller i delar av densamma - skapa
tillräcklig attraktionskraft så att internationellt (och svenskt) kapital,
kompetens och teknik lockas hit. Det förutsätter i allmänna ordalag en
miljö för företagande som är så bra att fler företag väljer att etablera sig
här. Fattiga länder som börjar sin industrialisering får vanligen sin
attraktionskraft genom låga lönekostnader. Därefter klättrar de uppåt och
adderar annan kompetens, alltmedan kostnaderna stiger. Sverige har
relativt höga kostnader, en liten hemmamarknad och dessutom ligger vi
geografiskt avsides. Det betyder att vi för att skapa god attraktionskraft
måste kompensera för dessa nackdelar genom att vara desto bättre på
andra områden. Det handlar till exempel om god infrastruktur,
skatteregler som gynnar arbete, sparande och företagande, tillgång till
god kompetens, tillgång till speciella kulturer, sunda offentliga finanser
och frihandel.
De snabbväxande regionerna i världen kännetecknas just av att de har
lyckats skapa sådan attraktionskraft och attraherat ny produktion i stor skala.
Recepten har skilt sig åt i vissa avseenden, men gemensamt för dem alla är
satsningen på exportdriven tillväxt, avreglerade marknader, aktiva åtgärder
för att locka internationellt kapital, liten offentlig sektor i förhållande till
 den
privata, högt sparande och goda utbildningssystem.
Sverige har uppenbarligen under det senaste kvartsseklet bedrivit en
felaktig och misslyckad politik. Landet har under en lång rad av år haft en
alltför svag tillväxtkraft. Från att 1970 ha varit det tredje rikaste landet
bland
OECD-länderna har Sverige rasat till plats 17 på rankinglistan och passerats
av en rad länder som betraktats som betydligt fattigare än Sverige. Den
svenska modellen som för 25 år sedan med rätta beundrades över hela
världen, har undan för undan underminerat sig själv.
Den internationella integrationen, utmaningen från nya konkurrenter och
de kvardröjande svenska skuldproblemen kommer tillsammans att kräva en
fortsatt anpassning av den svenska ekonomin till den internationella
konkurrensens krav. Sverige har ett kvartsekels försummelser att ta igen,
samtidigt som ribban från omvärlden hela tiden höjs. Oförmåga att inse och
erkänna detta kommer bara att fördjupa förvirringen, då klyftan mellan den
nödvändiga marknadsanpassade ekonomiska politiken å ena sidan och
traditionell vänsterretorik å den andra kommer att bli allt mer oöverstiglig.
Regeringen borde för länge sedan ha gjort något år strukturproblemen i
svensk ekonomi. Högkonjunkturen har givit ett gott tillfälle för detta.
3.3 Expansionsstarka områden
Vår uppfattning är att det är framför allt två områden som i framtiden
kommer att vara särskilt expansionsstarka. Det gäller framväxten av
informationssamhället (IT) och tjänstesektorn. I tjänstesektorn tror vi
särskilt hushållens efterfrågan kan leda till nya expansiva företag.
Den revolution som pågår på IT-området kommer att innebära en mängd
nya arbetstillfällen, inte minst vad gäller utbildningen och arbetet med att få
en folklig förankring av IT. Med IT ges mer likartade förutsättningar för
olika regioner genom att fysiska avstånd får mindre betydelse. Det ger
möjligheter till ökad växtkraft och stärkt nyföretagande i geografiskt
avlägsna regioner.
Vartannat nystartat företag är ett tjänsteföretag. Uppdragsverksamhet
bedöms vara den stora tillväxtsektorn fram till år 2015. En slumrande
bransch med stor potential är hushållssektorn. Varje vuxen lägger i
genomsnitt ner cirka 26 timmar i veckan på hushållsgöromål. Totalt innebär
detta 3,7 miljoner heltidsarbeten. Höga skattekilar gör att den legala
marknaden för tjänster riktade till hushåll är näst intill obefintlig, medan en
omfattande svart sektor breder ut sig. Stimulanser för att påskynda
utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få påtagliga effekter på antalet
nya jobb. Skatten på arbete måste minska. Också ur resurshushållnings-
synpunkt är ett ökat utrymme för tjänstesektorn, till exempel när det gäller
reparationer och underhåll, angeläget.
De mindre företagen kommer att bli allt viktigare för Sverige. Jämfört med
1950 finns idag färre jobb i den privata sektorn. Hela sysselsättnings-
ökningen sedan andra världskriget har skett i den offentliga sektorn. Idag
finns dock totalt sett inget utrymme för fler jobb i den offentliga sektorn. Det
är istället i det privata näringslivet nya jobb måste skapas. Och då främst i de
små företagen.
Även de traditionella näringarna, skogen och stålet, liksom industrin
kommer att vara betydelsefulla. Den förnyade näringspolitiken måste dock ta
sin främsta utgångspunkt i de nya näringarna och de små företagen.
3.4 Globalisering
Världshandeln ökar nu flera gånger snabbare än världsproduktionen.
Handeln sker också i ett helt nytt konkurrensläge. Gamla nationellt
skyddade branscher och sektorer utsätts för konkurrens. Efter krisen
kommer Asien att med ökad konkurrenskraft fortsätta ta
marknadsandelar inom världshandeln. Ett vitaliserat USA försöker öka
sina marknadsandelar i Europa. Det räcker inte för oss svenskar att kunna
konkurrera i Västeuropa - nu är det världskonkurrens som gäller.
En miljard människor tar nu, under loppet av en enda generation, klivet
från fattigdom till en sorts global medelklasstillvaro. Ingen vet i dag hur
länge den snabba tillväxten kan fortsätta, men Världsbanken har i en rapport
dragit upp ett scenario, enligt vilket dagens i-länder under de kommande 25
åren minskar sin andel av världsekonomins totala produktion från två
tredjedelar till en, medan u-länderna ökar sin andel från en till två
tredjedelar. Under de kommande decennierna sker därmed en aldrig skådad
överföring av ekonomisk - och sannolikt också politisk - makt bort från den
"gamla" i-världen i väst. Det rör sig om djupgående förändringar av
världsekonomins funktionssätt.
4 Lägre skatter
4.1 Gör något åt strukturproblemen!
Tillväxten i svensk ekonomi är idag god och flertalet prognoser pekar på
en tillväxt i år på 3,5-4 procent. Också konjunkturbilden för nästa år ser
ljus ut. Den högre tillväxten bidrar till att statens finanser förbättras
snabbare än väntat och regeringen anser sig nu ha utrymme för att också
göra vissa skattesänkningar.
Det är i denna situation viktigt att skattepolitiken ges en sådan inriktning
att vi också långsiktigt kan åstadkomma en högre tillväxt än tidigare. Endast
så kan vi på sikt öka välfärden för alla. De skattesänkningar som därför
borde prioriteras är de som direkt påverkar utbud av såväl arbetskraft som
kapital positivt. Det är annars stor risk för att inte minst flaskhalsar på
arbetsmarknaden snabbt åter bromsar tillväxten.
Det handlar t.ex. om skattesänkningar som stimulerar individen till högre
utbildning, ökade arbetsinsatser och som underlättar för företagen att anställa
och expandera. Det handlar om skattesänkningar som gör det mer lönsamt att
driva, utveckla och äga företag i Sverige.
Förutsättningarna för skattepolitiken har ändrats påtagligt under senare år.
Internationaliseringen och integreringen av ekonomierna i allt fler avseenden
har gradvis tvingat fram en förändrad syn på beskattningen. Det finns inte
längre samma utrymme för stora avvikelser i beskattningen av t.ex. kapital
som är extremt lättrörligt över nationsgränserna. Detsamma gäller i växande
grad också för kvalificerad arbetskraft. Samtidigt har den svaga sysselsätt-
ningstillväxten under flera decennier i Sverige liksom stora delar av övriga
Europa fokuserat intresset på skatten på arbete. Lägre skatter på arbete har
också blivit en uttalad målsättning från EU för att långsiktigt få bukt med
arbetslösheten.
Utformningen av skattepolitiken kan i allt högre grad sägas ha blivit en del
av ett lands grundläggande konkurrenskraft. Skattetrycket i Sverige är
mycket högt, både i ett internationellt och ett historiskt perspektiv, och måste
sänkas väsentligt för att bli konkurrenskraftigt och möjliggöra en långsiktigt
högre tillväxt. En högre beskattning i Sverige på kapital och humankapital
leder allt snabbare till att kapitalet söker sig andra vägar och det blir allt
svårare att attrahera kvalificerad arbetskraft. Resultatet blir att den lång-
siktiga tillväxtkraften försvagas. Sverige har i hög grad fått känna av detta.
Konkurrensnackdelar på skatteområdet har bidragit till många uppmärk-
sammade företagsflyttar och allt fler företag bedömer att de kommer att få
ökade svårigheter att behålla ung och välutbildad arbetskraft inom landet
likaväl som att attrahera kvalificerad utländsk arbetskraft.
4.2 Beskattning av arbete
Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om lika lön för
lika arbete får inte via skatte- och bidragssystemen resultera i principen
om lika inkomst oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål om
enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste gälla. Den
statliga skatten ska därför uppgå till 20 procent.
Regeringens förslag till särbehandling av utländska experter löser inte
problemet med den höga svenska inkomstbeskattningen. För att positiva
effekter av betydelse ska uppnås måste det till också andra åtgärder. Hela
tanken på att ge skattelättnader åt en viss grupp visar snarare att man tvingas
förstå att det orimliga höga skattetrycket måste sänkas.
Målet med en reformering av skattesystemet är att fler ska kunna klara sig
på sin lön, att förbättra företagens utvecklingskraft och att sänka det totala
skattetrycket. Skatterna måste sänkas så att hushållen kan köpa varor och
tjänster på marknaden i stället för att köpa svart.
Skattereformen (1990-1991) var ett viktigt steg mot ett bättre skatte-
system. Den reformen är nu nästan helt förfuskad av den senaste
mandatperiodens politik. Arbetet med att utforma ett väl fungerande skatte-
system i Sverige måste således gå vidare.
Kristdemokraterna anser att grundavdraget skall höjas i inkomstbe-
skattningen. Det är orimligt att beskatta låginkomsttagare så hårt som i
Sverige. Förslaget utvecklas närmare i Kristdemokraternas skattepolitiska
motion.
Skatterna på hushållstjänster skall minskas kraftigt. Kristdemokraterna har
förslaget en 50 procents skattereduktion vid köp av hushållstjänster som vi
föreslagit tillsammans med Folkpartiet och Moderaterna.
Gränsen för reseavdrag skall sänkas från 7 000 till 6 000 kronor. Detta
gynnar dem med långa avstånd till jobbet.
Den särskilda löneskatten på vinstandelar skall slopas.
4.3 Sänk arbetsgivaravgifterna
För framför allt små företag med endast ett fåtal anställda innebär
arbetsgivaravgifterna en betydande kostnad i verksamheten och om man
skulle vilja nyanställa. För att underlätta för de mindre företagen föreslår
vi att arbetsgivaravgifterna reduceras med totalt 10 procentenheter på
löneunderlag upp till 900 000 kronor om året.
I dag reduceras arbetsgivaravgifterna med 5 procentenheter på löne-
underlag upp till 852 000 kronor per år, eller med maximalt 3 550 kronor per
månad. Vi vill utvidga detta system så att nedsättningen av arbets-
givaravgifterna i stället är 10 procentenheter, eller maximalt 7 500 kronor per
månad på löneunderlag upp till 900 000 kronor per år. För egenföretagare
bör löneunderlaget höjas till 250 000 kronor per år.
4.4 Beskattning och regler för fåmansföretag
Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i fåmansbolag.
Reglerna är, trots att flera förändringar gjorts sedan de infördes 1990,
fortfarande ofördelaktiga jämfört med de som gäller för andra företag.
Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterligt komplicerade. För den
enskilde företagaren är det mycket svårt att genomskåda skatteeffekterna vid
olika händelser. Det är djupt otillfredsställande att inte regelverket kan
överblickas, tolkas och förstås av dem som faktiskt berörs. På det viset
skapas inte ett klimat i vilket nya företag uppstår och frodas.
Ett särskilt problem gäller den utdelning ägaren tar ut, vad som ska ses
som intäkt av kapital och vad som är inkomst av arbete, lön. Idag gäller att
som kapitalinkomst räknas endast ett belopp motsvarande statslåneräntan
plus 5 procent. Resten räknas som lön och beskattas därefter. De som äger
aktier i ett börsnoterat företag betalar normal 30-procentig kapitalskatt. Innan
ägaren betalar skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i
företaget (så kallad dubbelbeskattning).
För ägare till fåmansföretag gäller också sämre regler än för ägare till
aktier i större aktiebolag vid beskattning av reavinst vid försäljning av
aktier.
Fåmansföretagaren måste ta upp halva reavinsten som inkomst av tjänst.
Skatten på denna del blir alltså lika som övrig inkomstskatt.
De negativa reglerna för fåmansbolag gäller även efter börsintroduktion, så
länge som 5 år från introduktion. Fåmansföretag får göra avdrag för
avsättning till pensioner med rätt till utbetalning från 60 år. För andra
företag
gäller 55 år. Alla företag får göra avsättning till personalstiftelse, utom
fåmansföretagen som först måste ha 30 anställda.
Det finns ytterligare en rad regler för fåmansbolag som snarast bör
förändras. Utgångspunkten måste vara att delägare i fåmansaktiebolag ska
beskattas och behandlas lika som delägare i större bolag. Dagens regler
hindrar företagen från att bygga upp en kapitalbas med följden att
investeringar och expansion påverkas negativt.
Kristdemokraterna anser att förslag till nya, enkla regler som jämställer
fåmansföretagen med andra företag snarast måste utarbetas.
4.5 Beskattning av kapital
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har varit att det
enskilda sparandet varit negativt. Trenden har nu vänt men fortfarande
finns all anledning att lyfta fram sparandets etik i den ekonomiska
debatten. Skatteregler och lagstiftning måste stimulera sparande. En
minimimålsättning är att sparandet kan resultera i en real avkastning
även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet
att kanaliseras till företagssektorn för att nyttiggöras för investeringar i
näringslivet.
En översyn bör göras av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är rimligt att
företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip undantas från arvs- och
gåvoskatt för att kunna hålla samman familjeföretag vid generations-
växlingar.
4.6 Beskattning av aktier
Regeringen har drivit igenom att A-aktier ska tas upp till noterat värde på
grund av att latent skatteskuld inte längre ska beaktas vid värderingen.
Det finns flera motiv varför aktier vid förmögenhetsbeskattning inte ska
tas upp till fulla värdet. Det främsta skälet är att det i kursen ligger en
latent skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning som
belastar aktierna. Det är orimligt att beskatta en skatteskuld.
Regeringen har också skapat en skarp gräns mellan A-aktier som tas upp
till 100 procent och aktier noterade på OTC- och O-listorna som är skattefria
vid förmögenhetsbeskattningen. Lagrådet ansåg att förslagets konsekvenser
kunde te sig skäligen godtyckliga och att förslaget stred mot det
grundläggande intresset att lika fall behandlas lika. Men regeringen brydde
sig inte om Lagrådets invändningar. Den kostnad som förmögenhetsskatt på
aktieinnehavet för med sig för aktieägarna leder till att växande företag
undviker registrering och att företag vars aktier är registrerade på A-listan
söker sig därifrån. Förmögenhetsskatten får en hämmande effekt på
riskkapitalförsörjningen.
Som ovan nämnts är det också mycket betydelsefullt att avveckla
dubbelbeskattningen på utdelningar. Förmögenhetsskatten skall avvecklas
successivt under de närmaste åren.
4.7 Aktiebolagsbeskattningen
Bolagsbeskattningen i Sverige måste ligga i paritet med bolagsskatten i
våra viktigaste konkurrentländer. Kapitalrörligheten från mogna till nya
dynamiska sektorer av näringslivet måste bli smidig. I denna struktur-
omvandling spelar små och medelstora företag en mycket viktig roll. För
att finansiera andra mer angelägna skattesänkningar förordar
Kristdemokraterna en höjning av bolagsskatten från dagens 28 % till 30
%. Fortfarande kommer då Sverige att ha en bolagsskatt som väl kan
hävda sig internationellt. Höjningen ger möjlighet att avskaffa den
tillväxtfientliga förmögenhetsskatten.
5 Statens roll i näringspolitiken
Statens roll i samhällsekonomin ska vara att sätta ramar och övervaka
spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplanering och
infrastruktur samt att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När
staten agerar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att
konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt
i de företag som har de bästa förutsättningarna.
En renodling av statens roll bör bland annat ske genom en successiv
utförsäljning av statliga företag.
En av statens viktigaste uppgifter är också att bedriva en ansvarsfull
finanspolitik som ger förutsättningar för stabila statsfinanser, låg inflation
och minskande statsskuld. Avbetalningar av statsskulden leder till minskande
ränteutgifter för statsbudgeten och på sikt också till ökat förtroende för
svensk ekonomi. En balanserad finanspolitik är en förutsättning för låga
räntor och på både kort och lång sikt för ett gott investeringsklimat. Att
Sverige står utanför EMU sedan starten den 1 januari 1999 innebär inte att
kraven på finanspolitiken minskar.
Kristdemokraternas mål när det gäller statsfinanserna framgår av budget-
motionen.
6 Kommunernas roll i näringspolitiken
Kommunerna har under senare år kommit att spela en betydande roll när
det gäller förutsättningarna för att bedriva företagsverksamhet på lokal
nivå. Idag finns ca 1 450 kommunala bolag som ägnar sig åt allt från
städning, gym och skeppsmäkleri till fastighetsförvaltning och
skidanläggningar. Ofta konkurrerar de på marknader där det redan finns
privata företag, vanligen drabbas just små tjänsteföretagare.
År 1996 fick svenska skattebetalare skjuta till 2,2 miljarder för att rädda
kommunala förlustbolag. Vår uppfattning är att kommunerna ska ägna sig åt
kärnuppgifterna, och inte driva affärsverksamhet och konkurrera ut privata
företagare med skattebetalarnas pengar. Påfallande ofta har dessutom de
kommunala bolagen på ett eller annat sätt varit inblandade i de senaste årens
återkommande "politiska skandaler".
Kristdemokraterna delar Småföretagsdelegationens syn att det behövs ett
helhetsgrepp på denna fråga. Lagligheten i kommuners agerande på
konkurrensutsatta marknader måste utredas och preciseras. I princip bör
kommuner inte kunna agera på konkurrensutsatta marknader.
7 Attityder till företagande
Den politiska attityden till företagare och företagande är inte minst viktig
för att fler än i dag ska känna att det är lönt att starta eller vidareutveckla
företagsidéer eller verksamheter. Under alltför lång tid har företagare
från politiskt håll enbart betraktats som outtröttliga skatteobjekt. Inte
sällan har attityden varit att de flesta företagare nog är skattesmitare som
behöver klämmas åt genom fler och hårdare regler. Detta har lett fram till
en ständigt växande regelskog och ett ständigt växande kontroll- och
uppgiftslämnarmaskineri.
Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag
som vågar anställa och vidareutvecklas. Då måste också attityden från
politiskt håll förändras så att det blir högsta prioritet att förenkla och
utforma
regler som berör företagare på ett betydligt bättre sätt än i dag.
8 Konkurrens och avreglering
En viktig orsak till att Sverige placerar sig dåligt i den så kallade
välfärdsligan - vi ligger enligt de senaste undersökningarna på 17:e plats
- är det höga prisläget, till följd av bristande konkurrens och delvis
omfattande regleringar. Vi får enkelt uttryckt ut förhållandevis lite för
våra pengar. I debatten om vår ekonomiska utveckling fokuseras oftast
helt och hållet intresset till ökningstakten i BNP. Men minst lika viktigt
är vad vi kan få ut av de pengar vi använder för privat och offentlig
konsumtion. Marknadsekonomin förutsätter en effektiv
konkurrenspolitik som förhindrar marknadsdelning, prissamverkan och
som utövar fusionskontroll. Konkurrenspolitiken kan dämpa
prisstegringstakten. Den svenska konkurrenspolitiken bör harmoniseras
med utvecklingen inom Europeiska unionen.
Många indikationer finns på att en stor del av det potentiella
nyföretagandet hindras av ett alltför omfattande regelverk. En ökad
avreglering bör ske för att ge utrymme för konkurrens. Samtidigt bör
konkurrenslagen skärpas och övervakningen bli effektivare. Monopol och
oligopol såväl privata som offentliga ska alltid motverkas. Avreglering bör
gå hand i hand med ökat personligt ansvar och ett etiskt riktigt handlande.
Minskad yttre styrning och formella regler måste vägas upp av en personlig
inre etisk kompass och övertygelse, inom ramar som uppmuntrar den
enskilde till arbete, sparande och ansvarstagande.
8.1 Rättvis konkurrens mellan offentligt och privat
Kommuner och myndigheter bedriver i ökad utsträckning
näringsverksamhet på konkurrensmarknader. Exempel på detta är
tvätteritjänster, fastighetsskötsel, gym, städning, körkortsutbildning och
catering. Detta pågår trots att kommunallagen i princip förbjuder
kommuner och landsting att konkurrera på företagens marknader. Detta
är naturligtvis inte rimligt.
Vi anser att kommunalt och statligt ägande bör avvecklas på marknader
där privata företag konkurrerar eller skulle kunna konkurrera och där inte
sociala eller hälsomässiga restriktioner motiverar ett offentligt ägande.
Kvarvarande konkurrenshämmande regleringar i den privata sektorn bör
identifieras och avvecklas. Småföretagsdelegationens lista borde inlednings-
vis snarast genomföras. Kommunallagen bör ändras så att det blir lättare att
få prövat i domstol om kommunal näringsverksamhet strider mot lagen.
8.2 Snedvridande företagsstöd
Många småföretag har problem med att offentligt stöd i olika former ges
till deras konkurrenter. I konkurrensverkets rapport Småföretag - förslag
för ökad tillväxt (1997:3) finns en rad exempel på kommuner som verkar
konkurrenssnedvridande. Det handlar om kommuner som gett penning-
bidrag, gratis eller subventionerad arbetskraft, nedsatta lokalhyror m.m.
Sådana stöd är inte tillåtna enligt kommunallagen, men förekommer ändå
allt för ofta. Det är främst små företag som råkar illa ut. Det är väldigt
svårt att överklaga ett kommunalt beslut som innebär stöd till en
konkurrent. Om företaget som drabbas inte är kommunmedlem i
kommunallagens mening är det omöjligt. Om beslutet om stöd tagits av
ett kommunalt bolag går det över huvud taget inte att överklaga.
Kommunallagen bör ses över och det bör göras lättare för företag att
överklaga kommunala beslut om stöd i olika former till företag. Besluten bör
också kunna prövas i domstol.
8.3 Konkurrensverket
Konkurrensverket bör få ökade resurser och en mer framträdande roll än
i dag. Nya regeringsförslag bör granskas, inte bara utifrån ett
småföretagsperspektiv, utan också utifrån ett konkurrensperspektiv.
Konsumentombudsmannen bör i samarbete med Konkurrensverket och
Konkurrensrådet fungera som en konkurrenspolis, med uppgift att jaga och
uppmärksamma sektorer eller branscher med bristande konkurrens, och
sedan komma med förslag till hur konkurrensen kan förbättras.
9 Näringslivspolitik för nya företag
Småföretagarens betydelse i svensk ekonomi har ökat och kommer att
öka i framtiden. Omkring 3 av 4 av de privata företagen i Sverige har
ingen anställd, vilket gör soloföretagaren till Sveriges vanligaste
företagare. Det är därför angeläget att Sverige får ett mer
småföretagsvänligt klimat än hittills. Det är i mindre företag som de
flesta nya arbetstillfällen skapas. Det är avgörande för vår framtid att små
företag kan utvecklas och bli den breda bas av företag som krävs för att
vår exportindustri ska kunna fungera i en ökad konkurrens och att det ska
gå att leva och försörja sig i hela vårt land. Därför är det oroande att se
att antalet nystartade företag har minskat.
Nystartade företag
Tabell 1: (Näringsgren(SNI 92) 1997 1998 )
Källa: SCB
De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av
sin verksamhet till utlandet, medan de små och medelstora företagen
stannar kvar i Sverige med sin verksamhet.
9.1 Svenska företag behöver färre och enklare regler
Avregleringens betydelse för den framtida ekonomiska utvecklingen kan
aldrig betonas för mycket. Under den borgerliga regeringen tillkallades
en särskild avregleringsdelegation med uppgift att driva på
avregleringsarbetet samt föreslå förändringar som stärker konkurrensen
och ökar utrymmet för nyetableringar.
Erfarenheterna från andra länder där avregleringsarbetet tas på allvar, som
Storbritannien, Holland, England och Irland visar att det krävs ett starkt
politiskt stöd från allra högsta nivå. Vi menar att statsministern och
finansministern bör leda och politiskt ansvara för arbetet. Detta bör ske
genom att en gemensam grupp bildas i statsrådsberedningen och finans-
departementet, som initierar och följer avregleringsarbetet i departementet
och myndigheter. Gruppen bör föreslå modeller för hur arbetet skall
bedrivas, bistå med kompetens etc. Varje år skall en redogörelse för
avregleringsarbetet presenteras för riksdagen. Varje departement och varje
myndighet bör vara ansvarig för rapportering till statsministern och
finansministerns avregleringsgrupp.
Småföretagsdelegationens rapport innehåller en lång rad förslag som är av
sådan art att de dramatiskt skulle underlätta för småföretagen utan stats-
finansiella kostnader. Samhällets kostnader för tillväxthämmande regler är
betydande. Priset betalar medborgarna, främst i form av sämre levnads-
standard och begränsad valfrihet. Det arbete för bättre och enklare regler som
inleddes av den borgerliga regeringen måste skyndsamt återupptas.
Regeringen har lovat att snabbt underlätta för företagarna genom att
genomföra Småföretagsdelegationens 71 förslag. Idag kan vi konstatera att
endast knappt hälften av Småföretagsdelegationens förslag på något sätt har
åtgärdats trots återkommande löften från regeringen.
Kristdemokraterna anser att de flesta av delegationens återstående förslag
skyndsamt kan och bör genomföras. I det följande kapitlet presenteras en rad
konkreta exempel och förslag för att förbättra för företagen när det gäller
reglerförenklingar.
9.2 Solnedgångsparagraf
Regelverken som berör företagare upplevs som svåra att överblicka och
begripa. En svensk företagare har ungefär 4 000 regler och cirka 20 000
trycksidor att hålla reda på och varje år tillkommer cirka 5 000 sidor med
omarbetade eller nya regler. Den totala regelmängden som berör
företagare måste minska. Kristdemokraterna anser att en så kallad
solnedgångsparagraf bör införas så att företagsregler som inte använts på
fem år eller mer slopas om de inte är oumbärliga.
9.3 Snabbare patent
Främjandet av innovationer är självfallet en viktig del av en politik för
ökad tillväxt. Många mindre företag skapas kring ett begränsat antal
unika innovationer. Patentinstitutet är av stor betydelse för att skydda
innovationen under den period som den utvecklas tekniskt och
kommersiellt. Detta har delvis tillgodosetts genom det samarbetsprojekt
PRV och RSV genomfört, men ytterligare, konkreta åtgärder behövs.
9.4 Patentskydd för enklare uppfinningar
Livscykeln för nya produkter blir allt kortare. I tolv av EU:s femton
medlemsländer har man valt att möta behovet av ett snabbare, enklare
och billigare skydd för kortlivade produkter med ett särskilt
bruksmönsterskydd. Ett enklare skydd för uppfinningar efter den modell
som förordas i EU:s grönbok Bruksmodellskydd bör utredas och därefter
införas i Sverige.
9.5 Moms och uppbördsdeklaration
De nya skatteinbetalningsrutinerna har inneburit förenklingar. Däremot
har andra regler förändrats och försämrats i den nya systemet.
I det nya systemet med skattekonto är straffavgiften orimligt hög. Den
drabbar aktiebolag med 1 000 kronor, även om den månatliga deklarationen
bara är en dag försenad, och andra skatteskyldiga med 500 kronor. I vissa,
enligt taxeringslagen 5 kap 5 § närmare angivna fall bestäms
förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp. Dessutom har
förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter
och moms, så att betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på
skattemyndighetens konto, och inte som tidigare den dag då betalning skedde
i post eller bank. Detta har gjort att företagare nu även måste kalkylera med
eventuella förseningar i postgången, helgdagar, klämdagar med mera.
Kristdemokraterna vill mildra straffavgiften för försenad deklaration och ha
en översyn av vad som ska räknas som betalningsdag.
9.6 Enklare allmänna försäkringar
I dag belastas företagaren med mängder av administrativa frågor när till
exempel ett sjukfall klassas om till arbetsskada, eftersom beräknings-
underlagen är olika. Många individer har också svårt att kontrollera att de
verkligen har fått rätt ersättning. Utgångspunkten för en reformering bör
vara att ersättningsnivåerna hålls konstanta medan reglerna görs enklare.
Ett enhetligt beräkningsunderlag i exempelvis sjukförsäkringen och
arbetsskadeförsäkringen bör införas. Denna fråga bör behandlas i ett samlat
grepp för samordning och renodling av socialförsäkringssystemen.
9.7 Enklare självdeklaration för företagare
Nästan ingen av landets cirka 700 000 egenföretagare klarar av att
deklarera på egen hand och hela 72 procent tar hjälp av en expert samt
lägger själv ned över 6 timmar för att deklarera, enligt en undersökning
gjord av Riksskatteverket. Problemen med självdeklarationen har
samband med de krav som ställs på bokföring och bokslut och den
krångliga utformningen av bland annat skattereglerna. Vidare framgår i
undersökningen att egenföretagarens kostnad för att deklarera ligger på i
snitt 3 500 kronor om den egna tidsåtgången också räknas in och
värderas till 133 kr/tim (lön 100 kr + sociala avgifter). Motsvarande
kostnad för den som lämnade förenklad deklaration utan tillägg var cirka
150 kronor.
Målet för ett förenklingsarbete är att en egenföretagare ska kunna
deklarera själv utan hjälp utifrån. Det bör också utredas en möjlighet för
mindre företag att deklarera för längre perioder än i dag.
9.8 Enklare kontakter med myndigheter
Många företagare upplever att myndigheter har dålig service och inte
finns tillgängliga när de behövs. Det kan dessutom ta orimligt lång tid att
få ett ärende avgjort hos en myndighet. Myndigheterna bör på många håll
ändra attityden till företagare och i högre utsträckning betrakta dessa som
sina kunder. Myndigheterna bör också kunna lämna bindande löften om
hur lång tid det får ta att avgöra ett ärende.
Kristdemokraterna anser att myndigheterna måste betrakta företagare som
sina kunder och därmed anpassa servicenivå och "öppettider". Vidare bör
statliga myndigheter och kommuner utse informationsansvariga kontakt-
personer för företagen för att rätt kunna hänvisa den som söker information.
Ett exempel på en bredare information till nyföretagare är Startlinjen vid
NUTEK.
Myndigheterna bör i sina årsredovisningar redovisa hur service- och infor-
mationskraven klarats gentemot företagen när det gäller handläggningstider,
väntetider i telefon osv.
9.9 Informations- och samrådsplikt vid markarbeten
Många företagare har drabbats av att plötsligt få gatan utanför affären
uppgrävd av det lokala gatukontoret. För framför allt små butiker eller
serviceinrättningar i hyrda lokaler kan detta innebära ett ekonomiskt
avbräck. Småbutiker är ofta beroende av att kunderna enkelt kan se och
kliva in i lokalen, eftersom det ofta rör sig om oplanerade köp, där
bekvämlighet och tillgänglighet är avgörande faktorer för försäljningen.
Om företagarna fick möjlighet att samråda med dem som ska utföra
markarbetena i god tid skulle många av dessa problem kunna undvikas.
Kommun eller annan som beslutar om trafikavstängningar, vägarbeten
eller liknande bör åläggas samrådsplikt med de företagare som drabbas av
ingreppen.
9.10 Förenkling av tullproceduren
Harmonisering av svenska lagar och regler med EU:s bestämmelser i
tullfrågor har lett till en mer komplex lagstiftning än tidigare. Detta har
fått återverkningar för både näringslivet och tulladministrationen.
Reglerna för tullprocedurerna bör förenklas i sådan omfattning att
småföretag normalt kan klara sina tullärenden utan konsulthjälp. I avvaktan
på att det europeiska regelverket förenklas, bör Sverige undvika mer
långtgående anpassning av de nationella tullreglerna än vad den gällande
EG-rätten kräver.
9.11 Marknadsanpassa regelverket för tolkning
Invandringen har skapat behov av tolk- och översättningskompetens som
kan medverka när myndigheter vill kommunicera med personer som har
bristfälliga kunskaper i svenska. Ibland har denna kompetens byggts upp
i offentlig regi. I takt med att verksamheten vuxit har emellertid
utrymmet för privata företag ökat. Det är dock inte alltid som
myndigheter och kommuner anlitar dessa företag på lika villkor.
Konkurrensverket anser att ett nytt och marknadsanpassat regelsystem
för tolk- och översättningsverksamhet skulle underlätta etableringen av
nya företag.
Vi kristdemokrater anser att ett förslag till nytt och marknadsanpassat
regelverk på området bör utredas.
9.12 Konkurrenssnedvridande stöd
Alltför många småföretag har problem med offentligt stöd som ges till
deras konkurrenter. Stödet kan exempelvis ges inom ramen för den
statliga regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken eller av kommuner.
Det är främst småföretag som råkar illa ut. Det är mycket svårt för ett
mindre företag att överklaga ett beslut om stöd till en konkurrent. Om
företaget som drabbas ekonomiskt inte är kommunmedlem i
kommunallagens mening är det rent omöjligt. Kommunallagen bör ses
över i syfte att ge företag bättre möjligheter att överklaga kommunala
beslut och möjlighet att i domstol pröva kommunalt stöd. Annan än
kommunmedlem bör få väcka talan i domstol i dessa frågor.
9.13 Tillgång till riskkapital
Även om finansiering inte har varit ett problem av högsta prioritet är det
viktigt att det finns riskkapital, inte minst riskkapital för att finansiera
produkternas eller tjänsternas mycket tidiga utveckling. För att
möjliggöra och möta ett ökat nyföretagande och en utveckling av
befintliga företag måste tillgången på riskkapital öka. Speciellt måste de
onoterade, mindre och nya företagens finansieringsbehov säkras. Det har
framkommit i undersökningar att de företag som inte producerar
materiella varor har svårt att erhålla kapital för att finansiera sin
affärsidé. Detta är ett stort problem vilket framförallt missgynnar
kvinnliga entreprenörer då majoriteten av de företag som startar upp
inom exempelvis servicesektorn är kvinnor.
Soliditeten, andelen eget kapital, i små företag är fortfarande sju till tio
procent lägre än i stora företag. Bland företag med 5-19 anställda har nästan
hälften av företagen en soliditet under 20 procent. För företag med fler än
200 anställda är motsvarande tal drygt 30 procent. Verksamhet i små företag
bedöms generellt som mer riskfyllda. Särskilt kunskapsintensiv verksamhet
präglas av högt risktagande. Dessa företag äger inte sitt viktigaste kapital,
kunskapen hos sina anställda, och har stor andel immateriella tillgångar. Ju
större risk en verksamhet innehar desto högre måste soliditeten i företaget
vara för att expansion och tillväxt ska kunna ske. Den låga soliditeten i de
små företagen måste, för att nyinvesteringar ska ske, kompenseras genom ett
ökat externt kapital; lån eller riskkapital.
Bristen på kapital i små företag beror till stor del på att de och deras ägare
varit och är skattemässigt missgynnade jämfört med ägarna till stora företag.
På grund av den lägre soliditeten har man haft svårt att få banklån,
exempelvis för att finansiera marknadsföring av nya produkter. Därutöver
har de små företagen haft brist på ägarkapital, bland annat beroende på en
dålig marknad för placeringar i små och onoterade företag samt att det för
privatpersoner ofta tett sig mer lönsamt och riskfritt att spara sina pengar i
bank eller obligationer. Den så kallade dubbelbeskattningen har också fått
negativa konsekvenser för företagens riskkapitalförsörjning.
9.14 Ta bort dubbelbeskattningen
Risksparande ska inte beskattas hårdare än det helt riskfria banksparandet
och sparande i obligationer. Avkastningen på det riskbärande egna
kapitalet i aktiebolag beskattas med 51 procent medan avkastningen på
riskfritt sparande beskattas med 30 procent. En allvarlig effekt av
dubbelbeskattningen är att vinster i företagen inte delas ut till de enskilda
aktieägarna så att vinster kan strömma över till nya företag där de skulle
kunna skapa investeringar och nya jobb. Därmed försvåras det annars
naturliga flödet från stagnerande företag och branscher till mer
framtidsinriktade.
Dubbelbeskattningen blir också allt mer orimlig att upprätthålla på en
internationaliserad världsmarknad. Om företag ska välja Sverige för
nyetableringar och om företag ska stanna kvar i landet krävs det att
dubbelbeskattningen slopas.
De senaste åren har den svenska börsen präglats av ett allt större utländskt
ägande. Detta är en konsekvens av en politik som gör att svenskar inte kan
äga svenska företag på lika gynnsamma villkor som utländska ägare. Detta är
ytterligare ett skäl till att slopa den svenska dubbelbeskattningen. Dubbel-
beskattningen på utdelningar för fysiska personer måste slopas.
9.15 Stimulera privatpersoner att investera
En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering av
småföretag behöver en stor andel privata finansiärer. Dessa är vanligtvis
mer riskvilliga än andra finansiärer, och är därför särskilt viktiga under
tider med behov av strukturell förnyelse. Privata finansiärer är ofta mer
beredda att ta risker vid företagsetableringar, vilka innebär stora
investeringsrisker. Goda villkor för privat riskfinansiering i småföretag är
av dessa skäl viktiga.
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet
till skattereduktion (ett riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst
av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp
av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla
investeringar upp till en nivå av 100 000 kronor. Skattereduktionen ska
medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en
fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre
riskspridning för enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara
permanent. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större risk
det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag.
Kristdemokraterna vill införa ett riskkapitalavdrag på investeringar upp till
100 000 kronor i onoterade bolag.
9.16 Sparande bör uppmuntras
Sparande framställs ibland som ett betydande problem och en av
orsakerna till djupet i den ekonomiska krisen och den höga
arbetslösheten. Detta är ett i grunden felaktigt synsätt.
Kristdemokraternas syn på sparande kan härledas bland annat ur den
kristdemokratiska förvaltarskapstanken. Sparande innebär i vidare
mening ett avstående från konsumtion. Detta ger i sin tur utrymme för
investeringar som kan öka produktiviteten och ge nya jobb.
Att spara i Sverige missgynnas med gällande skatteregler. Det gör att
hushållen får sämre möjligheter att bygga upp en buffert för oväntade
utgifter, eller för investeringar. Men det gör också att en allt större andel
sparande sker utomlands. Den socialdemokratiska regeringen har genom
olika förslag ytterligare skärpt beskattningen på olika former av sparande.
Sparande behövs och ska premieras. Det enskilda sparandet är viktigt både
ur individens eget, liksom ur statens och kommunernas perspektiv. Det
enskilda sparandet är av vikt även för svenskt näringsliv. Ett högt sparande är
angeläget för att säkerställa tillgången till kapital för att motsvara de
investeringar som är nödvändiga för att klara förnyelsekraven i näringslivet
och för att i ett längre perspektiv klara sysselsättning och välfärd.
Mot denna bakgrund är det nya pensionssystemet en framgång genom att
premiepensionen faktiskt kommer att innebära ett verkligt, individuellt
pensionssparande som kommer att skapa förutsättningar för en god tillgång
på kapital för svenska, men också utländska företag.
Kristdemokraterna vill fördubbla avdragsrätten för pensionssparande från
ett halvt till ett helt basbelopp.
9.17 Stimulera möjligheterna till nätverkslån
Det finns ett stort behov av att finna alternativa finansieringsvägar för de
små företagen. Att låna pengar, i regel till riktigt små projekt, upplever
många små företag som ett väldigt stort problem. Bankerna är ofta inte
intresserade av att teckna lån i storleksordningen 10 000-100 000 kronor
om säkerheterna bedöms dåliga. En alternativ finansieringsväg kan vara
ett så kallat nätverkslån.
I dagsläget finns tre så kallade nätverksbanker i Sverige, i Lycksele,
Östersund och Falun. Verksamheten vid nätverksbankerna i Lycksele och
Östersund är ännu i inledningsstadiet, men Falun har startat upp sin
verksamhet. Nätverksbanken i Falun startade upp sin verksamhet i januari
1999 med att finansiera ett projekt för 15 arbetslösa kvinnor från den
offentliga sektorn. Syftet med projektet var att dels skapa förståelse för eget
företagande som ett alternativt försörjningssätt, dels att prova om denna
modell fungerar i glesbygden.
Idén bakom nätverksbanken i Falun är att fem personer kollektivt tar ett
mindre lån på 200.000 kronor med ett gemensamt betalningsansvar och till
vanlig ränta. Lånet finansieras av Näringsdepartementet och innebär att
deltagarna lånar till vanlig ränta men utan annan säkerhet än deltagandet i
projektet. Efter tre år ska hela lånet vara återbetalt. Gruppen måste
demokratiskt besluta vilken affärsidé som man bör satsa på. Eftersom syftet
är att uppmuntra fler kvinnor till att driva eget vänder sig nätverksbanken
just till sådana projekt till en investeringskostnad på 50 000 kronor eller
mindre.
Systemet har visat sig ge mycket små kreditförluster. Detta beror till stor
del på att man inom gruppen tillsammans måste jobba fram en bärkraftig
företagsidé samt att man inom gruppen kan utbyta idéer och erfarenheter.
Idag finns det en efterfrågan på nätverksbanker bland annat på Gotland och i
Västerbotten. I Stockholm finns både ett behov och en idé om att bilda den
här typen av projekt bland till exempel invandrargrupper.
Vi hoppas att idén om nätverksbanker ska sprida sig till andra delar av
landet och att ALMI och andra kreditgivare vågar satsa på nätverkslån av
ovanstående exempel.
10 Kvinnligt företagande
Det kvinnliga företagandet har en stor potential som hittills inte fått
utrymme att blomma ut. Kvinnor har inte samma tradition som män att
driva företag och därmed inte lika många förebilder. Det är framför allt
män som byggt upp de företagartraditioner och organisationer som idag
utgör marknaden. Ett ökat kvinnligt företagande kan ge näringslivet
förnyelse och ökad mångfald. Det kvinnliga företagandet bör därför
uppmuntras och stödjas.
11 Reformerad lönebildning och arbetsmarknad
Under 1970-talet och större delen av 1980-talet låg de svenska löne-
ökningarna betydligt över såväl produktivitetsökningen i Sverige som
löneutvecklingen i jämförbara länder. Detta betalades med ökad
inflation, så trots höga nominella löneökningar under 1980-talet blev
reallöneökningen noll. I början av 1990-talet låg de svenska
löneökningarna under EU-genomsnittet under några år, men på senare år
har de åter ökat över EU-snittet.
Liksom när det gäller marginaleffekter, finns det en utbredd insikt om att
den svenska lönebildningen under många år har fungerat dåligt. Inte minst
LO-ekonomer brukar fokusera på lönebildningens stora betydelse för
sysselsättningen. Lönesumman motsvarar ungefär hälften av BNP, vilket gör
att även små procentuella förändringar får stort genomslag på
samhällsekonomin.
Trots den breda kunskapen om lönebildningens betydelse för samhälls-
ekonomins utveckling lyser de politiska förslagen nästan helt med sin
frånvaro. Den socialdemokratiska regeringen talar också om lönebildningens
betydelse, men har hittills inte förmått göra annat än att tillsätta några
kommissioner och förklara att man hoppas att arbetsmarknadens parter ska
lösa problemet. Så har inte skett. Staten bör i egentlig mening inte avgöra
vilka löneavtal som får träffas. Däremot bör staten skapa sådana spelregler
som gör att till exempel risken för ökad arbetslöshet tas med som en kostnad
när avtal ska tecknas, liksom vinsten med en lägre arbetslöshet. Incitamenten
för fackföreningarna att ta hänsyn till risken för ökad arbetslöshet är i
princip
obefintliga. I själva verket ingick det som en del i den så kallade solidariska
lönepolitiken att facken inte skulle behöva tänka på eventuell arbetslöshet,
det var statens uppgift att finansiera a-kassorna.
Den moderna arbetsmarknaden präglas av ett ökat behov av flexibilitet,
mer korttidsanställningar och ett allt större kunskapsbehov. Den nya
situationen på arbetsmarknaden kräver att de nuvarande arbetsmarknads-
politiska åtgärderna ses över. Det är avgörande för den fortsatta ekonomiska
utvecklingen att riksdagen snarast fattar beslut som undanröjer flaskhalsarna
på arbetsmarknaden. Det måste bli en bättre balans mellan tillgången på
utbildad arbetskraft och arbetsmarknadens parter. Nu krävs individuella
handlingsplaner när det gäller att anpassa en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
till vad som efterfrågas på marknaden och vilka förutsättningar den enskilde
besitter. Det behövs ett nära samarbete mellan näringslivet och arbets-
förmedlingarna runt om i landet för att de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna ska få den genomslagskraft som efterfrågas bland företagen.
Sveriges arbetstagare är historiskt sett kända för sin kompetens. Ska detta
även gälla framgent, måste vi fortsätta att satsa på ett bra och modernt
utbildningsväsende. Fungerande kunskapskedjor hos medborgarna, från det
att man börjar skolan fram till en universitets- eller högskoleexamen, innebär
att Sverige kan fortsätta konkurrera med en hög kompetensnivå.
Nedan presenteras några förslag för att förbättra arbetsmarknadens
funktionssätt och uppnå en bättre balans i lönebildningsprocessen, så att
resultatet från löneförhandlingarna i större utsträckning kommer att motsvara
det samhällsekonomiska utrymme som följer av ökad produktivitet.
11.1 Allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
Kostnaderna för arbetslösheten bör synliggöras genom en högre egen-
finansiering av en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Egen-
finansieringen bör uppgå till 33 procent och kompenseras fullt ut för den
enskilde genom en generell höjning av grundavdraget. Höjningen av
avgiften till 150-175 kronor per månad kompenseras fullt ut med sänkt
inkomstskatt.
11.2 Medlingsinstitut
Ett förstärkt medlingsinstitut bör inrättas enligt den modell som
föreslagits av Svante Öberg nyligen i SOU 1999:141. Medlingsinstitutet
bör bland annat verka för samordnade avtalsperioder. Varseltiden för
strejkåtgärder bör förlängas från 7 till 14 dagar. Medlingsinstitutet bör
kunna skjuta upp varslade stridsåtgärder i 14 dagar.
11.3 En fungerande lönebildning
Lagen som reglerar kollektivavtalen bör ses över för att öka den
enskildes rättigheter och främja en bättre fungerande lönebildning. Bland
annat bör möjlighet för enskilda löntagare att sluta avtal med
arbetsgivare utan hänsyn till gällande kollektivavtal underlättas. Riskerna
för att enskilda arbetstagare utnyttjas otillbörligt genom att hamna i en
underlägsen position, exempelvis vid hög arbetslöshet, måste beaktas i
denna översyn.
Arbetsmarknadens parter bör eftersträva ökad flexibilitet vad gäller
lönebildning för ungdom. Lägre ingångslöner inom vissa branscher kan vara
ett verksamt sätt att få fler unga i arbete. Detta bör i första hand lösas
avtalsvägen.
Vinstdelningssystem för de anställda kan med fördel utgöra en del i den
framtida lönebildningen. Ett sådant system skapar en god och flexibel
koppling mellan företagens vinster och de anställdas ersättningar. Arbets-
givaravgifter bör inte tas ut på ersättning från ett vinstdelningssystem.
11.4 Arbetsmarknadspolitik
Vi anser att arbetsmarknadspolitiken måste utgå från
subsidiaritetsprincipen, det vill säga att det en lägre nivå klarar av på
egen hand ska inte högre nivåer lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska
vara subsidiär på så sätt att samhällets insatser ska vara stödjande, dock
utan att skada ordinarie arbetsmarknad.
Vi vill reformera arbetsmarknadspolitiken genom att bland annat utveckla
praktik/lärlingssystem för ungdomar, så att möjligheterna att komma in på
arbetsplatser ökar. Öka den lokala samverkan och minska rundgången i
åtgärder för att därmed minska arbetslösheten. Kommunerna, arbets-
förmedlingarna och försäkringskassorna bör samverka för att hjälpa de
arbetssökande.
Arbetsmarknadsutbildningen bör i högre grad samordnas med det reguljära
utbildningsväsendet. Den kvalificerade yrkesutbildningen måste utökas. Det
är av största vikt att se över arbetsmarknadspolitiken så att den anpassas till
marknadens krav. Det behövs ett nära samarbete mellan näringslivet och
arbetsförmedlingarna runt om i landet för att de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna ska få den genomslagkraft som efterfrågas bland företagen.
12 Framtidens jobb finns i tjänstesektorn
Bedömare och prognosmakare är idag eniga om att framtidens arbeten i
stor utsträckning kommer att finnas i tjänstesektorn. Det handlar om
olika branscher som bygg- och anläggning, data, miljö, ekonomi,
försäkring, medier, reklam, underhållning, turism, restaurang, hårvård,
skomakare, bilreparationer, städbolag och tvättinrättningar. En mer
offensiv politik krävs som förbättrar förutsättningarna för nya jobb i
tjänstesektorn.
12.1 Krafttag mot svartjobben
Den ekonomiska brottsligheten och den svarta sektorns utbredning är ett
mycket allvarligt strukturproblem i den svenska ekonomin. Enligt
Riksrevisionsverket (RRV) omsätter den svarta sektorn mellan 50 och 60
miljarder kronor om året i Sverige. Effekterna av den svarta ekonomin
innebär ett årligt skattebortfall uppemot 40 miljarder kronor. RRV:s
undersökning visar också att uppemot 800 000 personer per år arbetar
svart. Det finns dessutom alarmerande signaler på att den svarta sektorn
ökar i omfattning.
Förutom att skattesystemet frestar många till lagbrott, leder det också till
att sektorer av ekonomin där det egentligen både finns ett utbud och en
efterfrågan inte kan växa. En sådan sektor är tjänstesektorn för
hushållstjänster. Här skulle en stor mängd vita jobb kunna uppstå om bara
skattesystemet omformades. Svartarbetet med enkla hushållstjänster omsätter
omkring 3 miljarder varje år enligt en utredning gjord av RSV. Lägger man
till de reparationer och underhåll i hemmen som utförs svart, och svarta
bilreparationer, får man totalt minst 10 miljarder kronor i svart ersättning per
år för tjänster kopplade till hemmen. Därför vill vi omgående införa den
modell som vi presenterat tillsammans med Folkpartiet och Moderaterna.
Men Kristdemokraterna vill också underlätta för de arbetstagare som
erbjuds hemservice som löneförmån från sina arbetsgivare. Dagens
förmånsvärde är satt så högt att få har råd att ta emot löneförmånen. Det
beror på att förmånsvärdet är satt utifrån dagens orimliga skattebelastning på
denna typ av tjänster. Om vårt förslag om en 50-procentig skattereduktion
för hushållstjänster förverkligas bör också förmånsvärdet sänkas på denna
löneförmån. Då skulle till exempel många personer som i dag arbetar i
överhettade branscher kunna ta emot denna typ av löneförmån, och
skattesystemet blir därmed effektivitetsbefrämjande samtidigt som det skapas
nya arbetstillfällen. Förmånsvärdet på hemservice skall sänkas till 120
kronor per timme från dagens 187.
Den svarta sektorn innebär även betydande problem för de seriösa företag
som redan finns och verkar på den vita marknaden. Vart femte företag
drabbas av konkurrens från den svarta sektorn. I en del branscher är det
betydligt mer. Det leder till att seriösa företagare inte har en chans att
konkurrera om de inte också fuskar med vissa regler. I några branscher har
detta blivit en ond cirkel, där företag "tvingas" fuska för att överleva på
marknaden.
Dagens situation riskerar att leda till en kraftigt urholkad skattemoral.
Detta är naturligtvis ett mycket allvarligt problem. Ett fungerande
rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är förankrad i människors
rättsuppfattning så att man av egen kraft och vilja lyder lagarna.
12.2 Vita jobb och rättvis konkurrens
För att komma till rätta med den svarta sektorn krävs en mängd åtgärder.
Kristdemokraterna vill här lyfta fram några viktiga punkter:
En ny skattereform i skattesystemet måste vara utformat så att det inte
utmanar moralen. Enkelhet, låga skattesatser, effektivitet, generalitet och
breda skattebaser måste därför vara utgångspunkten. Den ständigt pågående
internationaliseringen innebär också att skattesystemet måste reformeras så
att inte fler företag och arbetstillfällen flyttar utomlands samtidigt som
inhemsk verksamhet konkurreras ut av andra länder till följd av
skattesystemet och inte till följd av produktivitetsskillnader. Vidare måste
arbete och utbildning löna sig bättre än i dag. Skatten på arbete måste därför
sänkas genom att återupprätta "30/50" när det gäller marginalskatterna.
Reformering av socialförsäkringssystemen. Utred ett ökat inslag av
välfärdskonto så att hederlighet och personligt ansvarstagande uppmuntras.
Att jobba svart måste genom socialförsäkringssystemens konstruktion bli att
fuska med sig själv. Det nya pensionssystemet är ett bra steg i denna
riktning.
Det behövs mer resurser till rättsväsendet. Mer resurser till bekämpning av
ekonomisk brottslighet och en effektivare skatteindrivning är nödvändigt för
att upprätthålla att de lagar som finns. Detta gör också att konkurrensen inte
snedvrids till förmån för dem som fuskar.
Ett effektivare konkurrensverk - Konkurrensverkets roll måste stärkas när
det gäller att verka för en effektiv och rättvis konkurrens i privat och
offentlig verksamhet.
I slutänden är det ändå så att det enda skattesystem som inte går att fuska
med är ett system där ingen skatt tas ut. Den största utmaningen är därmed
att återupprätta den allmänna viljan att handla rätt och riktigt. Utan en ökad
moralisk medvetenhet och vilja till hederlighet är det förhållandevis lönlöst
att omforma skattesystemet. Värderingar och attityder hos individer och
grupper kan politiker naturligtvis inte besluta om. Men politiska partier kan
och ska bidra till opinionsbildningen. Det är vår förhoppning att
Kristdemokraterna kan tillföra något i den debatten.
13 Offentlig upphandling
På nytt bekräftas att det finns en bred gråzon i de kommunala bolagens
verksamhet. I en nyligen genomförd undersökning av Nämnden för
offentlig upphandling (NOU) kom det fram att en femtedel av de
kommun- och landstingsägda bolagen trodde att de inte omfattades av
lagen om offentlig upphandling. Vidare trodde många av bolagen att de
inte ens omfattades av kommunallagen. Detta är alarmerande och bevisar
att mycket måste göras för att konkurrens ska ske på lika villkor för
samtliga företag på marknaden.
Staten, kommunerna och landstingen inklusive de kommunala bolagen
beräknas tillsammans köpa varor och tjänster för ungefär 300 miljarder
kronor per år. Beloppet motsvarar över 15 procent av BNP. De kommunala
inköpen dominerar och uppskattas till omkring 150 miljarder kronor vilket
beräknas motsvara ungefär en fjärdedel av den totala driftskostnaden för den
kommunala sektorn år 1997.
Den offentliga upphandlingen fungerar tyvärr inte som den ska i Sverige.
Många små företag har kommuner, landsting och myndigheter som sina
kunder. Den utbredda användningen av ram- eller avropsavtal i offentlig
upphandling försvårar för småföretag att få order. De tre lagar (lagen om
offentlig upphandling, lagen om otillbörligt upphandlingsbeteende och
konkurrenslagen) som rör upphandling och konkurrens i offentlig och privat
sektor fungerar i dag dåligt och det finns en gråzon i kommunallagen som är
större än vad den borde vara. Vidare är det så att när det gäller uppgifter om
offentlig upphandling är ansvarfördelningen väldigt oklar i sin struktur samt
att den är uppdelad mellan många myndigheter. De inblandade
myndigheterna är Nämnden för offentlig upphandling, Konkurrensverket,
Konkurrensrådet, Kammarkollegium samt Kommerskollegium. Vi
kristdemokrater anser att det är nödvändigt att se över den splittrade
myndighetsbilden. Konkurrens ska kunna ske på lika villkor mellan alla
aktörer på marknaden.
Småföretagsdelegationen konstaterar att det på många håll finns insikt om
att lagen om offentlig upphandling (LOU) fungerar dåligt. Frågan om LOU
är dock splittrad på olika departement och flera olika utredningar om olika
delar av upphandlingsproblematiken är aviserade. Det som behövs är ett
samlat grepp om upphandlingsproblematiken i syfte att förverkliga idéerna
om affärsmässighet, konkurrens och ickediskriminering som ligger till grund
för lagstiftningen. 1997 inrättades Rådet för konkurrens på lika villkor
mellan offentlig och privat sektor med en försöksverksamhet på tre år. Rådet
är granskande och rådgivande men saknar sanktionsmöjligheter varför
problemen fortfarande kvarstår.
Kristdemokraterna vill göra lagen om offentlig upphandling mer kraftfull i
en sammanhållen översyn i syfte att förverkliga principerna om
affärsmässighet, konkurrens och ickediskriminering. Stora upphandlingar bör
delas i fler order så att även mindre företag har en chans att vara med i
budgivningen.
14 Forskning, utveckling och innovationer
Det är avgörande för svenskt näringslivs konkurrenskraft att tillräckliga
resurser satsas på forskning och utveckling. De större och forsknings-
intensiva börsföretagen avsätter stora belopp för forskning och
utveckling. Men även de mindre och medelstora företagen spelar en
viktig roll för teknisk utveckling och förnyelse inom näringslivet.
Grundförutsättningen är ett bra allmänt företagsklimat med lönsamma
företag. Men det är dessutom nödvändigt att samhället bistår de mindre
företagen för att de ska kunna ta del i forsknings- och utvecklingsarbetet.
Det mest naturliga är att skatteregler och lagstiftning utformas så att de
mindre företagens forsknings- och produktionsutveckling underlättas i
kombination med att de får möjligheter att söka särskilda forskningsbidrag.
Innovationer tas inte tillräckligt väl om hand i Sverige. I flera
konkurrentländer stödjer staten mycket aktivt utvecklingen av nya idéer.
Varken enskilda innovatörers verksamhet eller den forskning som sker inom
företagen ges nödvändig stimulans i den förda politiken. Patent som skulle
kunna tas tillvara av den svenska industrin exporteras till andra länder.
Möjligheter för anställda att utveckla egna idéer på arbetsplatsen med rätt till
eget patent bör utredas. Avtal om delad vinst skulle kunna vara en form för
samverkan.
Förutom ett allmänt bra investerings- och företagsklimat måste ytterligare
åtgärder vidtas som främjar kommersialiseringen av innovationer i Sverige.
Av avgörande betydelse är att innovatörer och exploatörer kopplas ihop.
Royalty på patenterade uppfinningar bör vara skattefri i två år - det skulle
höja innovationstakten, snabbare omsätta innovationer på marknaden och
minska incitamenten att placera royaltyinkomster utomlands. Satsningen på
innovativ teknikupphandling till mindre företag och uppfinnare bör utökas.
Erfarenheter från USA, Storbritannien och Nederländerna pekar på
framgångar med sådan riktad upphandling. I USA kanaliseras minst 1
procent av all statlig teknikupphandling till små och medelstora företag. Nya
rön inom FoU bör göras mer lättillgängliga för småföretagen.
Immateriella rättigheter bör ges ett bättre skydd. Kopiering av produkter
och varumärken är ett allt större problem. Lagstiftningen på detta område bör
stärkas. Ägare av immateriella rättigheter bör ges bättre ekonomiska
möjligheter att försvara sin rätt till patent och varumärke genom ett bättre
försäkringsskydd. Hur idéer bäst skyddas bör vara föremål för fortsatt
översyn.
15 Utbildning och kompetensutveckling
Samhället präglas idag alltmer av högteknologiskt kunnande. Den
viktigaste konkurrensfördelen i framtiden kommer att vara kunskap.
Kunskap är en förutsättning för utveckling, innovationer eller flexibilitet
i konkurrensen med andra företag. Utbildning, kompetensutveckling och
det ständiga lärandet kommer därför att vara ytterst centralt i framtiden.
Jämfört med övriga OECD-länder har Sveriges investeringar i realkapital
visat en tydlig stagnation sedan 70-talet. I en internationell jämförelse finner
vi att få svenskar väljer att utbilda sig på universitet och högskola. I äldre
åldersgrupper är andelen högre, vilket tyder på en negativ tendens.
Utbildningsnivån inom industrin förefaller generellt vara lägre i Sverige,
bland annat är andelen civilingenjörer i industrin låg. Bland små och
medelstora företag verkar denna situation vara ännu mer alarmerande. Endast
satsningarna vad gäller teknisk utveckling (FoU) är höga i en internationell
jämförelse. Det kan konstateras att antalet utbildade forskare är oroande lågt,
att kopplingen från FoU till produktion som genererar ett förädlingsvärde är
sämre än i många andra länder, samt att vår FoU är alltför koncentrerad till
stora företag i några få branscher.
Svenskt näringsliv behöver en satsning på utbildning och kompetens.
Kvalitet måste vara ledordet och anpassning ske till framtidens behov. En
ökad koppling till näringslivet måste finnas. Det livslånga lärandet bör prägla
såväl utbildningsväsendet som arbetsplatserna.
15.1 Utbildning för företagande
Skolan ska spela en viktig roll för att ge eleverna förståelse för
företagandets roll och betydelse i samhället. Många gånger ger skolan en
bra utbildning för att bli löntagare men i en tid när vi behöver många nya
företagare skall också skolan hjälpa till att lägga grunden till det klimat
som är nödvändigt.
Folkhögskolor skulle kunna satsa på kurser om företagande och om hur
man startar eget företag. Folkhögskoleformen, som bland annat innebär en
stor frihet vid uppläggning av kurser, passar väl för denna typ av utbildning.
Arbetsmarknadspolitiken bör i ökad utsträckning uppmuntra till eget
företagande.
Även på universitets- och högskolenivå är det viktigt med kurser och
utbildningar inriktade mot företagande och entreprenörskap. Det är också
viktigt att knyta kontakter mellan det lokala näringslivet och högskolorna.
Utbildningen vinner på att kopplas till verkligheten i näringslivet och
företagen kan dra nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen
ger.
Forskning och utbildning måste prioriteras om svenskt näringsliv ska
kunna fortsätta att utveckla produkter som är internationellt konkurrens-
kraftiga. Goda forskarmiljöer är viktiga för att behålla forsknings- och
utvecklingsverksamhet i Sverige.
15.2 Ständigt lärande
Ökade krav på flexibilitet i arbetslivet ställer också allt större krav på
fortlöpande kompetensutveckling. Olika metoder för att stimulera till
såväl egen kompetensutveckling som utbildning inom arbetslivet måste
prövas. En väg är via utbildningskonton. Förslaget innebär att
arbetstagare och arbetsgivare ges möjlighet att, upp till en viss nivå,
avsätta pengar till ett avdragsgillt utbildningskonto. Under studietiden
kan man ta ut pengar från kontot för att finansiera inkomstbortfallet. Det
uttagna beloppet belastas då med inkomstskatt. För den enskilde innebär
ett individuellt utbildningskonto en utmärkt möjlighet att ta ansvar för sin
egen utveckling.
Kompetens är något annat än formell utbildning. En människas kompetens
består också av de erfarenheter hon gjort och de praktiska färdigheter hon
erövrat. Kontakter som byggts upp, egenskaper och personlighet, samt
attityder är också delar av en persons kompetens. Kompetensutveckling och
det ständiga lärandet är därför i stor utsträckning beroende av den
organisation arbetet har och den uppmuntran och stimulans som ges på
arbetsplatsen till eget ansvar och utvecklandet av egna idéer.
15.3 Ökat samarbete mellan utbildning och näringsliv
Redan i grundskolan skall nära och naturliga kontakter mellan skola och
näringsliv etableras. Det behövs en bättre anpassning av utbildningarna
till näringslivets behov. Den eftergymnasiala utbildningen kan innebära
ett mer omfattande samarbete mellan näringsliv och utbildningsväsendet.
Utbytet mellan högskolor/universitet och näringsliv måste förbättras för
att stimulera kommersialiseringen av forskningen. Så kallade
arbetslivscentrum, som nu växer upp på flera högskolor, bör uppmuntras.
Här möts näringsliv, högskola och studenter på ett naturligt och
berikande sätt.
15.4 Lärlingsutbildning
Behovet av ett fungerande lärlingssystem är stort. Trots välvilliga
uttalanden och löften från ansvariga politiker om att utveckla
möjligheterna till lärlingsutbildning inom det svenska
utbildningssystemet och inom arbetsmarknadspolitiken sker ytterst lite.
De ansatser som görs sker dessutom ofta med fel utformning.
Vårt förslag innebär att lärlingsutbildningen bildar ett eget program inom
gymnasieskolans ram med en flexibel utformning och få centrala regler. Det
är viktigt att utbildningen knyts nära det lokala näringslivet, där praktik
varvas med teori redan från första terminen.
Med en gymnasial väl fungerande lärlingsutbildning kommer på sikt
behovet att minska av lärlingsutbildning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Vi menar dock att det i dagsläget finns behov av lärlingsutbildning som en
effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
15.5 IT och kommunikationer
Bra kommunikationer är en förutsättning för att skapa regional balans
och ett effektivt näringsliv över hela landet. Järnvägar, vägar och tele-
kommunikationer måste byggas ut för att Sverige ska kunna erbjuda
landets olika delar en bra, säker och miljövänlig trafikförsörjning till
lägsta möjliga kostnader. Trafikpolitiken ska inriktas mot en fri
konkurrens mellan olika transportslag. Miljöaspekter och trafiksäkerhet
måste vägas in i utbyggnadsplaner och beskattning. Sveriges
trafikförsörjning måste så långt möjligt harmoniseras med EG:s
gemensamma transportmarknad. Trafiksituationen i storstäderna måste
förbättras vad gäller framkomlighet och miljö, bland annat genom
satsning på bättre kollektivtrafik och utbyggnad av kringfartsleder.
Ett av de områden som kommer att vara centralt för den framtida tillväxten
och sysselsättningen är IT-området (informationsteknik). I framtiden
kommer de flesta företag vara beroende av IT. Utvecklingen av IT-området
vad gäller nya produkter och ökad användning kan minska de regionala
skillnaderna mellan olika företag. IT kan ge småföretag storföretagens
fördelar, utan att belasta dem med deras nackdelar, genom att småföretagen
samverkar i grupper.
Den offentliga sektorn bör göra all upphandling elektroniskt. Denna måste
ske på ett sådant sätt att även små företag har goda möjligheter att ta del av
förfrågningar och lägga anbud. Alla offentliga handlingar bör kunna nås
elektroniskt. All offentlig information i elektronisk form bör vara
kostnadsfri. Det ska inte vara förbehållet storföretag och stora
tidningsredaktioner att söka i offentliga informationsdatabaser.
16 Reformera den offentliga sektorn
Den offentliga sektorn måste reformeras. Monopol leder till högre priser
och ineffektivitet oavsett om det gäller att producera varor eller tjänster.
Nyföretagsamhet kan bli viktiga byggstenar i en ny struktur med ett mer
decentraliserat och kundstyrt serviceutbud för bl.a. vård och omsorg.
Stat, landsting och kommuner bör koncentrera sig på sådana verksamheter
där offentliga insatser verkligen kan förväntas vara överlägsna enskilda och
kooperativa initiativ bedrivna i små, decentraliserade företag där ett nära,
personligt ansvar får ersätta kollektiv fjärrstyrning.
Behovet av en reformering av den offentliga sektorn innebär inte att dess
uppgifter anses obehövliga utan snarast att de i ökad utsträckning bör
erbjudas av fler aktörer. En betoning av att det är i de små privata företagen
den framtida sysselsättningen ligger minskar inte behovet av de
serviceuppgifter som idag till stor del tillhandahålls av den offentliga
sektorn. Ett väl fungerande näringsliv förutsätter att till exempel utbildning,
vård och olika former av omsorg håller god kvalitet och finns i tillräcklig
omfattning. Hur stor andel av den traditionellt offentliga servicen som ska
erbjudas i privat regi måste avgöras av medborgarnas val i ett utbud av olika
tjänster.
En del av den kommunala verksamheten kan med fördel skötas på
entreprenad. Möjligheterna att driva enskilda, kooperativa och
föreningsdrivna daghem, vårdcentraler och servicehus måste förbättras.
Politikerna måste i högre grad än hittills renodla sin roll som
konsumentföreträdare, och inte samtidigt påta sig dubbelrollen som
producentföreträdare.
Samverkan inom olika former av kooperativ verksamhet har goda
möjligheter att bli intressanta alternativ bland annat i reformeringen av den
offentliga sektorn. Personalkooperativ, föräldrakooperativ, producent- och
konsumentkooperativ är former som kan frigöra kreativitet, utvecklingskraft
och konstruktivt samarbete.
En reformerad offentlig sektor som effektiviserar och renodlar sin
verksamhet ställer ökade krav på enskilda innevånares personliga
ansvarstagande. Detta ansvarstagande kan i sig leda till nytänkande och
utveckling av de uppgifter som tidigare tillhandahållits av det offentliga. Ett
ökat personligt ansvarstagande måste ges materiella förutsättningar att
fungera genom att skatteuttaget sänks i motsvarande mån.
17 Sprid ägandet
Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att skapa ramar och
regler för företagens verksamhet samt att bidra till gynnsamma
förutsättningar för långsiktig tillväxt och värdeskapande. Vi anser att
eftersom det är staten som sätter spelreglerna inom näringspolitiken bör
staten inte själv äga företag, förutom i undantagsfall. Statens dubbla
roller inom näringspolitiken hindrar förutsättningarna för att bedriva en
sund och rättvis konkurrens.
Staten är en mycket stor aktie- och företagsägare och omsätter idag drygt
200 miljarder kronor. Det statliga ägandet är till nackdel för ekonomins
funktionssätt, för företagen och deras anställda, och innebär en orimlig
inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över.
Det finns många skäl för en försäljning av statens aktier, dels för att
renodla statens roll och dels för att sprida ägandet. Ett spritt ägande och sund
konkurrens i en väl fungerande ekonomi skapar trovärdighet och får även
riskkapitalmarknaden att fungera. Ett omfattande privat sparande i aktier är
en av de viktigaste förutsättningarna för att nya företag skall kunna bildas
och nya jobb skapas. Ett tredje skäl för en privatisering av det statliga
ägandet är att det förbättrar förutsättningarna för de företag som det handlar
om. Oklara roller gör att offentligt ägda företag lätt blir verktyg för
politiska
ambitioner vilket på lång sikt drabbar tillväxten och skapandet av nya jobb i
Sverige. En ägarspridning ger företaget behövligt kapital för framtida
investeringar något som inte bör finansieras ur statsbudgeten. Aktiva ägare är
av stor betydelse för företagsamheten. Värdet på statens företagsägande kan
uppskattas till cirka 500 miljarder kronor; detta är dock inte detsamma som
ett potentiellt försäljningsvärde. Alla företag bör dock inte säljas. Staten ska
inte avhända sig inflytandet över och ansvaret för t ex Systembolaget. Vid
ägarspridningen ska det självfallet inte handla om någon realisation av de
idag gemensamma tillgångarna. Försäljningen ska ske till marknadsmässiga
priser och i den takt som är möjlig med tanke på andra introduktioner på
aktiemarknaden.
Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt finns det alltså anledning att gå vidare
med att minska det statliga ägandet av företag, i princip enligt det program
som antogs av riksdagen hösten 1991. Utöver dessa bör ytterligare företag bli
föremål för försäljning. Till de företag som snabbt kan säljas hör bl a Telia,
Merita Nordbanken, Vasakronan, Assi Domän och SBAB. Det sammanlagda
värdet för dessa företag torde ligga runt 110 miljarder kronor.
De företag som är aktuella är sådana som är verksamma inom konkurrens-
utsatt verksamhet. Monopolföretag kan inte säljas innan omstrukturering
skett. Det finns självfallet ingen anledning att byta ett monopol mot ett annat.
Vid utförsäljning bör allmänheten och de anställda i företagen vara en viktig
målgrupp.
18 Regionala tillväxtavtal
Enligt vår uppfattning är det tveksamt om de regionala tillväxtavtal kan
spela den roll som regeringen förväntar sig. De förslag på tillväxtavtal
som under sommaren och hösten har förhandlats mellan regeringen och
länsstyrelserna/sektorsorganen är av varierande kvalitet vilket gör att
förutsättningarna för genomförandet av tillväxtavtalen ter sig ganska
olika ute i landet.
Vi kristdemokrater menar dock att det är viktigt att ta tillvara den kraft och
process som arbetet med framtagandet av regionala tillväxtavtal runt om i
länen har inneburit. Sverige genomgår stora förändringar och för att hela
Sverige ska kunna leva måste hänsyn tas till de varierande lokala
förutsättningar som finns ute i landet. För att få en väl förankrad och
fungerande regionalpolitik måste de lokala förutsättningarna och de enskilda
människornas behov sättas i fokus.
19 Anslagen
Beträffande regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 24 för
budgetåret 2000 förslår vi förändringar enligt följande:
19.1 A 1 Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader
Vi menar att en effektivisering av NUTEK:s verksamhet bör kunna
genomföras. Därför föreslår vi en besparing med 11 miljoner kronor på
anslaget A 1 Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret.
19.2 G 3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag m.m.
Vår politik beträffande statligt företagande siktar på att företag som är
verksamma på en konkurrensutsatt marknad inte ska ägas av staten.
Statliga företag bör alltså avyttras i den takt som marknaden kan
absorbera. Något särskilt anslag för omstrukturering är alltså inte
behövligt.
19.3 E 5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag på stöd till företags-
etableringar utanför vårt lands gränser. En besparing föreslås därför på
100 miljoner kronor för budgetåret.
19.4 F 2 Konsumentverket
I budgeten föreslår regeringen en ökning med över 8,5 miljoner till
Konsumentverket. Kristdemokraterna vill minska ökningen med 3
miljoner på anslagen till Kosumentverket och istället öka anslagen till
Konkurrensverket. En besparing föreslås därför på 3 miljoner.
19.5 C 1 Konkurrensverket
Kristdemokraterna vill öka på anslaget till Konkurrensverket för att
uppnå en väl fungerande marknadsekonomi, där det existerar likadana
spelregler för alla företag på marknaden. Därför vill vi öka
Konkurrensverkets möjligheter att driva viktiga konkurensmål. Ett bidrag
föreslås därför på 3 miljoner för budgetåret.
19.6 D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet
Riksdagen beslutade om en nivåsänkning av anslaget till STATT för
1997. Denna nivå står nu fast och regeringen föreslår för år 2000 ett
oförändrat anslag. Detta är något som Kristdemokraterna inte anser vara
förenligt med de ambitioner som bör prägla näringspolitiken. Bevakning
och rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen inom
olika industrinationer är av stor vikt för Sveriges möjligheter att hävda
sig som ett konkurrenskraftigt industriland. Ett bidrag föreslås därför på
3 miljoner för budgetåret.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens roll i näringspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunernas roll i näringspolitiken,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
kommunallagen i enlighet med vad som anförts i motionen,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en referensgrupp av företagare och
forskare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en grupp för avreglerings- och
småföretagarfrågor i Statsrådsberedningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en effektivare konkurrenspolitik och hos
regeringen begär en översyn av konkurrenslagen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för
enklare registrering och uppgiftsredovisning för småföretag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en s.k. solnedgångsparagraf,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om informations- och
samrådesplikt vid markarbeten i enlighet med vad som anförts i
motionen, 7
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förenkling av tullprocedurerna, 3
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nytt,
marknadsanpassat regelverk för tolkning i enlighet med vad som
anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utfärdande av F-skattsedel, 3
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för
patentskydd för enklare uppfinningar, 4
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett Internetbaserat informations-
system för företagare,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de små företagens tillgång till riskkapital,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om momsredovisning, 3
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkta skatter och
avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen, 3
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i
reglerna för fåmansföretag, 3
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvinnligt företagande,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om framtidens arbetsmarknad, 6
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av krafttag mot svartjobben, 3
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i motionen, 3
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i lagen
om offentlig upphandling i syfte att förverkliga principerna om affärs-
mässighet, konkurrens och icke-diskriminering, 2
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning, utveckling och innovationer,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning och kompetensutveckling samt
behovet av inriktning på företagande och entreprenörskap i utbild-
ningen, 5
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad ägarspridning genom utförsäljning av
statliga företag,
27. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under ut-
giftsområde 24 Näringspolitik enligt uppställning:
28.
Tabell 2: (Anslag Regeringens förslag Anslagsändring )

Stockholm den 3 oktober 1999
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd)
Göran Hägglund (kd)
Mats Odell (kd)
Dan Ericsson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Maria Larsson (kd)
Jan Erik Ågren (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)
1 Yrkande 3 hänvisat till KU.


2 Yrkande 23 hänvisat till FiU.
3 Yrkandena 10, 12, 16-18, 21 samt 22 hänvisade till SkU.
4 Yrkande 13 hänvisat till LU.
5 Yrkande 25 hänvisat till UbU.
6 Yrkande 20 hänvisat till AU.
7 Yrkande 9 hänvisat till BoU.