Inledning
I motionerna 1999/2000:N322 Befria de offentligt ägda företagen och
1999/2000:Sk692 Ett kreativt och företagsamt Sverige redovisar Moderata
samlingspartiet sin politik för hur Sverige ska kunna bli ett land med bra
klimat för arbete och företagande. Energipolitiken redovisas i motion
1999/2000:N228 Energipolitik för arbete och välstånd.
Bättre förutsättningar för fler jobb och företag måste skapas genom sänkta
eller slopade skatter, ökat konkurrenstryck, färre och enklare regler, tryggad
energiförsörjning, deltagande i EMU:s tredje steg, en ny utbildningspolitik
och förändrad arbetsmarknadspolitisk struktur och lagstiftning.
2 Regional utjämning och utveckling
En framtida regionalpolitik måste ha sin utgångpunkt i de förutsättningar
som olika regioner har. Enligt vår mening krävs nu en regionalpolitik som
främjar goda utvecklingsbetingelser i hela Sverige. Med minskad politisk
styrning och detaljreglering kan det lokala engagemanget och kunnandet
bättre tas tillvara. Det bästa sättet att underlätta en utveckling i denna
riktning är att förstärka regionernas konkurrenskraft. Härigenom främjas en
utveckling baserad på regionernas egen duglighet och inte som nu genom att
hjälpen kommer utifrån.
För att det här skall kunna bli verklighet krävs en politik som baseras på en
genuin förståelse för företagandets villkor. Målet för regionalpolitiken bör
därför vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors
möjligheter till utveckling. Genom att förbättra och bygga ut vägnätet, få en
utbyggd IT-infrastruktur, sänka drivmedelsskatter och förbättra villkoren för
företagandet vill Moderata samlingspartiet lägga grunden för tillväxt i hela
Sverige. Samtidigt sker transfereringar inom ramen för EU, vilket i största
möjliga mån ska komma svenska regioner till godo.
Företagsstöd och andra bidrag i form av regionala utvecklingsbidrag,
sysselsättningsbidrag med mera snedvrider konkurrensen och bör trappas ned
de närmaste åren. År 2000 bör utgifterna under anslag A1 Regionalpolitiska
åtgärder minska med en dryg femtedel och 2001 med omkring en tredjedel.
Bemyndiganderamen för sådana förpliktelser minskas i motsvarande
omfattning.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
Förslag i sammandrag (tusental kronor)
2000
förändring
2001
förändring
2002
förändring
3 310 433
-250 000
3 837 000
-500 000
3 094 000
-900 000
A1
Regionalpolitiska åtgärder
1 303 850
-250 000
1 609 350
-500 000
1 605 950
-900 000
3 Energi
3.1 Energimyndigheten (A1)
Den planerade förtida avvecklingen av kärnkraften är bakgrunden till att
regeringen också för perioden 2000-2002 anslår pengar till ett energipolitiskt
program för omställning och utveckling av energisektorn.
En stor del av Energimyndighetens arbete handlar om att administrera det
energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisektorn.
Moderata samlingspartiet föreslår relativt omfattande anslagssänkningar av
omställningsprogrammet vilket medför att Energimyndighetens administra-
tiva kostnader kan minskas. Vi föreslår därför att anslaget A1, Energimyn-
digheten, minskas med 39 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
3.2 Bidrag för att minska elanvändningen i bostäder (B1)
Regeringen föreslår att bidrag ska ges till vissa investeringar för att minska
elanvändningen i bostäder och vissa lokaler. Det handlar bland annat om
bidrag i syfte att öka anslutningen till fjärrvärmesystem och investeringsstöd
till termisk solvärme. Moderata samlingspartiet anser inte det vara motiverat
med statliga stöd till den här typen av befintlig teknik. Vi föreslår därför att
anslaget B1, Bidrag för att minska elanvändning, minskas med 105 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag.
3.3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnyelsebara
energikällor (B2)
Regeringen föreslår att investeringsbidrag ska ges till biobränslebaserad
kraftvärme, vindkraftverk, småskalig vattenkraft samt till upphandling av ny
elproduktionsteknik. Energimyndigheten har för år 2000 beviljat medel till
framförallt biobränslebaserad kraftvärme, som ännu inte är utbetalda. Lön-
samheten är mycket dålig för biobränslebaserade kraftverk och för när-
varande görs få eller inga investeringar på detta område varför de beviljade
medlen sannolikt inte kommer att utnyttjas.
Moderata samlingspartiet motsätter sig ovanstående statssubventioner och
föreslår därför att anslaget B2, bidrag till investeringar i elproduktion från
förnyelsebara energikällor, minskas med 95 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
3.4 Åtgärder för effektivare energianvändning (B3)
Inom ramen för detta anslag föreslår regeringen vissa åtgärder för effektivare
energianvändning. De föreslagna åtgärderna är stöd till informationsinsatser,
teknikupphandling, provning, märkning och certifiering samt kommunal
energirådgivning. Informationsinsatser med syfte att förbättra hushållens och
företagens beslutsunderlag när det gäller investeringar på energiområdet är
berättigade.
Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget B3, Åtgärder för effektivare
energianvändning, minskas med 53 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.
3.5 Energiforskning (B4)
Regeringen föreslår att anslaget till energiforskning ska användas till bland
annat basteknologier, bioenergi, allmänna energisystemstudier och bland
annat forskning om etanolproduktion från skogsråvara. Energiforskningen
ska vara långsiktig och är inte direkt relaterad till regeringens kortsiktiga
energipolitik. Statens stöd till energiforskningen är viktig och bör på sikt
öka.
Forskningsinsatserna avseende etanolproduktion från skogsråvara bör dock
lyftas ur energiforskningsprogrammet. Vi föreslår därför att anslaget B4,
Energiforskning, minskas med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.
3.6 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket
Under budgetåret 1998 uppfördes ett ramanslag, B11, Ersättning för avveck-
ling av en reaktor i Barsebäcksverket. Regeringen föreslår att riksdagen
beslutar att bemyndiga regeringen att under budgetåret 2000 enligt 6 § andra
stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det uppförda
ramanslaget, B11, får överskridas om ett nytt riksdagsbeslut inte hinner
inväntas. Moderata samlingspartiet anser att riksdagen inte skall bemyndiga
regeringen att under budgetåret 2000 få överskrida det uppförda ramanslaget.
Utgiftsområde 21 Energi
Förslag i sammandrag (tusental kronor)
2000
förändring
2001
förändring
2002
förändring
1 445 526
-321 768
1 920 505
-1 017 528
1 738 141
-804 383
A1
Statens energimyndighet
113 768
-38 768
115 528
-40 528
117 383
-42 383
B1
Bidrag för att minska elanvändning
105 000
-105 000
495 000
-495 000
445 000
-445 000
B2
Bidrag till investeringar i
elproduktion från förnybara
energikällor
95 000
-95 000
345 000
-345 000
188 000
-188 000
B3
Åtgärder för effektivare
energianvändning
65 000
-53 000
119 000
-107 000
111 000
-99 000
B4
Energiforskning
401 758
-30 000
430 977
-30 000
461 758
-30 000
4 Näringsliv
Den huvudsakliga politiken för stimulans av näringslivet bör ske genom
sänkta skatter och reformerade regelverk, så att ett internationellt konkur-
renskraftigt klimat för företagande och arbete skapas i Sverige.
4.1 Småföretagsutveckling (A2)
Nyföretagandet i Sverige minskar från en redan låg nivå. Jämför vi januari-
juni 1997 med 1999 kan vi konstatera att antalet nyregistrerade företag
minskat med hela 16,7 procent. Nedgången är allvarlig mot bakgrund av den
oerhörda betydelse företagandet har för välståndsutvecklingen. Företagandet
är i vårt samhälle den viktigaste faktorn för ekonomisk utveckling och
förbättrad välfärd.
De små företag som startats stöter på många strukturella problem som
förhindrar expansion. En undersökning genomförd av Företagarnas Riks-
organisation och LRF Konsult visar på arbetsrätten, bristen på arbetskraft,
bristen på riskkapital, den svaga efterfrågan och "vill ej växa" som de
viktigaste tillväxthindren för småföretag.
Uppenbarligen utgör en mängd strukturella hinder de största hoten mot
landets småföretagsutveckling. För att minska problemen med regelkrångel
bör ökade resurser ges till den så kallade Simplexgruppen. Dock kan även
vissa andra åtgärder, såsom NUTEK:s verksamhet med så kallad såddfinan-
siering, verka positivt. Vi föreslår därför att anslaget A2 Småföre-
tagsutveckling ökas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
4.2 Stöd till kooperativ utveckling (A3)
De näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra
företagsklimat. Olika företagsformer bör behandlas likvärdigt i regel- och
skattesystem. Ett speciellt anslag för just kooperativ utveckling kan då inte
motiveras. Detta förefaller snarare kunna inordnas under småföretags-
utveckling.
Vi föreslår att anslaget A3 Stöd till kooperativ utveckling minskas med 20
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
4.3 Konkurrensverket (C1)
En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar välståndet. Konkurrens-
verket bedriver en mycket viktig verksamhet, varför dess ställning bör
stärkas. Moderata samlingspartiet anser att verkets anslag bör öka så att
arbetet för en bättre och sundare konkurrens kan intensifieras. Vi föreslår att
anslaget C1 Konkurrensverket ökas med 5 miljoner kronor.
4.4 Teknisk forskning och utveckling (D1)
Regeringen har tidigare genomfört mycket kraftiga besparingar när det gäller
teknisk forskning och utveckling. Verksamheten vid flera viktiga
vetenskapliga institutioner hotas som en följd av detta. På sikt hotar bespa-
ringen de svenska företagens teknikförsörjning och konkurrenskraft.
Vi har tidigare avvisat regeringens besparingar på forskningen och föreslår
nu att satsningarna ökar på det tekniska forskningsområdet. Anslaget D1
Teknisk forskning och utveckling bör därför ökas med 110 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag.
4.5 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (D4)
Regeringen har tidigare minskat satsningen på tekniska attachéer, vilket kan
försämra tillgången på värdefull teknisk information för svenskt näringsliv.
Vi har avvisat dessa besparingar och föreslår istället en ökad satsning.
Anslaget D4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché-
verksamhet bör därför ökas med 2 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.
4.6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E5)
Anslaget E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen bör minskas med 100
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motsvarande medel bör i
stället anslås på biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7.
4.7 Marknadsdomstolen (F1)
Moderata samlingspartiet anser att specialdomstolarna bör läggas ner medan
deras uppgifter förs över till allmänna domstolar. Detta i stället för att, som
regeringen gjort med Marknadsdomstolen, minska dess anslag. Så länge
Marknadsdomstolens uppgifter ej sköts av någon annan instans bör erforder-
liga medel anslås domstolen. Vi anser därför att anslaget F1 Marknads-
domstolen bör höjas med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag.
4.8 Konsumentverket (F2)
Anslaget till Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl minska. Verket
bör kompensera besparingen genom rationaliseringar och ökad avgiftsfinan-
siering.
Vi föreslår att anslaget F2 Konsumentverket minskas med 15 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag.
4.9 Stöd till konsumentorganisationer (F5)
Konsumentorganisationer bör bedriva en verksamhet som är mer självfinan-
sierad. Av denna anledning finner Moderata samlingspartiet det motiverat att
sänka anslaget till konsumentorganisationerna.
Vi föreslår att anslaget F5 Stöd till konsumentorganisationer minskas med
5,1 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
4.10 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag m.m. (G3)
Anslaget inrättades 1991/92 för att underlätta privatiseringsprogrammets
genomförande. Regeringen har emellertid inte aviserat att man avser att
inleda någon omfattande privatisering av statliga bolag. De utgifter som idag
belastar anslaget är i stället kostnader i samband med förvaltningen av
företag med statligt ägande. Anslaget bör därför minskas och grundregeln
bör vara att kostnader i samband med försäljningar av statliga bolag, i det fall
sådana sker, bör täckas av försäljningsintäkten.
Vi anser att anslaget G3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag m.m. bör minskas med 40 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Förslag i sammandrag (tusental kronor)
2000
förändring
2001
förändring
2002
förändring
2 983 313
-57 100
3 019 000
-256 000
2 934 000
-186 000
A2
Småföretagsutveckling
189 062
5 000
190 062
5 000
134 062
5 000
A3
Stöd till kooperativ utveckling
20 000
-20 000
20 000
-20 000
20 000
-20 000
C1
Konkurrensverket
63 529
5 000
64 484
5 000
65 485
5 000
D1
Teknisk forskning och utveckling
688 588
110 000
704 334
110 000
718 624
110 000
D4
Bidrag till Stiftelsen Sveriges
teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet
29 892
2 000
29 892
2 000
29 892
2 000
E5
Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen
100 000
-100 000
300 000
-300 000
250 000
-250 000
F1
Marknadsdomstolen
4 941
1 000
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under A 1 inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling anvisa ett anslag om
1 053 850 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under anslag A 1 inom utgiftsområde
21 Energi anvisa ett anslag om 75 000 000 kr enligt vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslag B 1 inom utgiftsområde
21 Energi anvisa ett anslag om 0 kr enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under anslag B 2 inom utgiftsområde
21 Energi anvisa 0 kr enligt vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslag B 3 inom utgiftsområde
21 Energi anvisa 12 000 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under anslag B 4 inom utgiftsområde
21 Energi anvisa 371 758 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen att över-
skrida ramanslaget B 11 inom utgiftsområde 21 Energi enligt vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under anslag A 2 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 194 062 000 kr enligt vad som anförts i
motionen,
9. att riksdagen beslutar att under anslag A 3 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 0 kr enligt vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under anslag C 1 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 68 529 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att under anslag D 1 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 798 588 kr enligt vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar att under anslag D 4 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 31 892 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att under anslag E 5 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 0 kr enligt vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att under anslag F 1 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 5 941 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att under anslag F 2 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 69 340 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att under anslag F 5 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 1 000 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att under anslag G 3 inom utgiftsområde
24 Näringsliv anvisa 5 000 000 kr enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 4 oktober 1999
Per Westerberg (m)
Karin Falkmer (m)
Ola Karlsson (m)
Ola Sundell (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Jan-Evert Rådhström (m)
Sten Tolgfors (m)
Jan Backman (m)
Mikael Odenberg (m)
Olle Lindström (m)