Inledning I motionerna 1999/2000:N322 Befria de offentligt ägda företagen och 1999/2000:Sk692 Ett kreativt och företagsamt Sverige redovisar Moderata samlingspartiet sin politik för hur Sverige ska kunna bli ett land med bra klimat för arbete och företagande. Energipolitiken redovisas i motion 1999/2000:N228 Energipolitik för arbete och välstånd. Bättre förutsättningar för fler jobb och företag måste skapas genom sänkta eller slopade skatter, ökat konkurrenstryck, färre och enklare regler, tryggad energiförsörjning, deltagande i EMU:s tredje steg, en ny utbildningspolitik och förändrad arbetsmarknadspolitisk struktur och lagstiftning. 2 Regional utjämning och utveckling En framtida regionalpolitik måste ha sin utgångpunkt i de förutsättningar som olika regioner har. Enligt vår mening krävs nu en regionalpolitik som främjar goda utvecklingsbetingelser i hela Sverige. Med minskad politisk styrning och detaljreglering kan det lokala engagemanget och kunnandet bättre tas tillvara. Det bästa sättet att underlätta en utveckling i denna riktning är att förstärka regionernas konkurrenskraft. Härigenom främjas en utveckling baserad på regionernas egen duglighet och inte som nu genom att hjälpen kommer utifrån. För att det här skall kunna bli verklighet krävs en politik som baseras på en genuin förståelse för företagandets villkor. Målet för regionalpolitiken bör därför vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors möjligheter till utveckling. Genom att förbättra och bygga ut vägnätet, få en utbyggd IT-infrastruktur, sänka drivmedelsskatter och förbättra villkoren för företagandet vill Moderata samlingspartiet lägga grunden för tillväxt i hela Sverige. Samtidigt sker transfereringar inom ramen för EU, vilket i största möjliga mån ska komma svenska regioner till godo. Företagsstöd och andra bidrag i form av regionala utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag med mera snedvrider konkurrensen och bör trappas ned de närmaste åren. År 2000 bör utgifterna under anslag A1 Regionalpolitiska åtgärder minska med en dryg femtedel och 2001 med omkring en tredjedel. Bemyndiganderamen för sådana förpliktelser minskas i motsvarande omfattning. Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling Förslag i sammandrag (tusental kronor) 2000 förändring 2001 förändring 2002 förändring 3 310 433 -250 000 3 837 000 -500 000 3 094 000 -900 000 A1 Regionalpolitiska åtgärder 1 303 850 -250 000 1 609 350 -500 000 1 605 950 -900 000 3 Energi 3.1 Energimyndigheten (A1) Den planerade förtida avvecklingen av kärnkraften är bakgrunden till att regeringen också för perioden 2000-2002 anslår pengar till ett energipolitiskt program för omställning och utveckling av energisektorn. En stor del av Energimyndighetens arbete handlar om att administrera det energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisektorn. Moderata samlingspartiet föreslår relativt omfattande anslagssänkningar av omställningsprogrammet vilket medför att Energimyndighetens administra- tiva kostnader kan minskas. Vi föreslår därför att anslaget A1, Energimyn- digheten, minskas med 39 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 3.2 Bidrag för att minska elanvändningen i bostäder (B1) Regeringen föreslår att bidrag ska ges till vissa investeringar för att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler. Det handlar bland annat om bidrag i syfte att öka anslutningen till fjärrvärmesystem och investeringsstöd till termisk solvärme. Moderata samlingspartiet anser inte det vara motiverat med statliga stöd till den här typen av befintlig teknik. Vi föreslår därför att anslaget B1, Bidrag för att minska elanvändning, minskas med 105 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 3.3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnyelsebara energikällor (B2) Regeringen föreslår att investeringsbidrag ska ges till biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk, småskalig vattenkraft samt till upphandling av ny elproduktionsteknik. Energimyndigheten har för år 2000 beviljat medel till framförallt biobränslebaserad kraftvärme, som ännu inte är utbetalda. Lön- samheten är mycket dålig för biobränslebaserade kraftverk och för när- varande görs få eller inga investeringar på detta område varför de beviljade medlen sannolikt inte kommer att utnyttjas. Moderata samlingspartiet motsätter sig ovanstående statssubventioner och föreslår därför att anslaget B2, bidrag till investeringar i elproduktion från förnyelsebara energikällor, minskas med 95 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 3.4 Åtgärder för effektivare energianvändning (B3) Inom ramen för detta anslag föreslår regeringen vissa åtgärder för effektivare energianvändning. De föreslagna åtgärderna är stöd till informationsinsatser, teknikupphandling, provning, märkning och certifiering samt kommunal energirådgivning. Informationsinsatser med syfte att förbättra hushållens och företagens beslutsunderlag när det gäller investeringar på energiområdet är berättigade. Moderata samlingspartiet föreslår att anslaget B3, Åtgärder för effektivare energianvändning, minskas med 53 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 3.5 Energiforskning (B4) Regeringen föreslår att anslaget till energiforskning ska användas till bland annat basteknologier, bioenergi, allmänna energisystemstudier och bland annat forskning om etanolproduktion från skogsråvara. Energiforskningen ska vara långsiktig och är inte direkt relaterad till regeringens kortsiktiga energipolitik. Statens stöd till energiforskningen är viktig och bör på sikt öka. Forskningsinsatserna avseende etanolproduktion från skogsråvara bör dock lyftas ur energiforskningsprogrammet. Vi föreslår därför att anslaget B4, Energiforskning, minskas med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 3.6 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket Under budgetåret 1998 uppfördes ett ramanslag, B11, Ersättning för avveck- ling av en reaktor i Barsebäcksverket. Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under budgetåret 2000 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det uppförda ramanslaget, B11, får överskridas om ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas. Moderata samlingspartiet anser att riksdagen inte skall bemyndiga regeringen att under budgetåret 2000 få överskrida det uppförda ramanslaget. Utgiftsområde 21 Energi Förslag i sammandrag (tusental kronor)
2000 förändring 2001 förändring 2002 förändring
1 445 526 -321 768 1 920 505 -1 017 528 1 738 141 -804 383 A1 Statens energimyndighet 113 768 -38 768 115 528 -40 528 117 383 -42 383 B1 Bidrag för att minska elanvändning 105 000 -105 000 495 000 -495 000 445 000 -445 000 B2 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor 95 000 -95 000 345 000 -345 000 188 000 -188 000 B3 Åtgärder för effektivare energianvändning 65 000 -53 000 119 000 -107 000 111 000 -99 000 B4 Energiforskning 401 758 -30 000 430 977 -30 000 461 758 -30 000 4 Näringsliv Den huvudsakliga politiken för stimulans av näringslivet bör ske genom sänkta skatter och reformerade regelverk, så att ett internationellt konkur- renskraftigt klimat för företagande och arbete skapas i Sverige. 4.1 Småföretagsutveckling (A2) Nyföretagandet i Sverige minskar från en redan låg nivå. Jämför vi januari- juni 1997 med 1999 kan vi konstatera att antalet nyregistrerade företag minskat med hela 16,7 procent. Nedgången är allvarlig mot bakgrund av den oerhörda betydelse företagandet har för välståndsutvecklingen. Företagandet är i vårt samhälle den viktigaste faktorn för ekonomisk utveckling och förbättrad välfärd. De små företag som startats stöter på många strukturella problem som förhindrar expansion. En undersökning genomförd av Företagarnas Riks- organisation och LRF Konsult visar på arbetsrätten, bristen på arbetskraft, bristen på riskkapital, den svaga efterfrågan och "vill ej växa" som de viktigaste tillväxthindren för småföretag. Uppenbarligen utgör en mängd strukturella hinder de största hoten mot landets småföretagsutveckling. För att minska problemen med regelkrångel bör ökade resurser ges till den så kallade Simplexgruppen. Dock kan även vissa andra åtgärder, såsom NUTEK:s verksamhet med så kallad såddfinan- siering, verka positivt. Vi föreslår därför att anslaget A2 Småföre- tagsutveckling ökas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 4.2 Stöd till kooperativ utveckling (A3) De näringspolitiska insatserna bör syfta till att skapa ett generellt bra företagsklimat. Olika företagsformer bör behandlas likvärdigt i regel- och skattesystem. Ett speciellt anslag för just kooperativ utveckling kan då inte motiveras. Detta förefaller snarare kunna inordnas under småföretags- utveckling. Vi föreslår att anslaget A3 Stöd till kooperativ utveckling minskas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 4.3 Konkurrensverket (C1) En vital konkurrens skärper effektiviteten och ökar välståndet. Konkurrens- verket bedriver en mycket viktig verksamhet, varför dess ställning bör stärkas. Moderata samlingspartiet anser att verkets anslag bör öka så att arbetet för en bättre och sundare konkurrens kan intensifieras. Vi föreslår att anslaget C1 Konkurrensverket ökas med 5 miljoner kronor. 4.4 Teknisk forskning och utveckling (D1) Regeringen har tidigare genomfört mycket kraftiga besparingar när det gäller teknisk forskning och utveckling. Verksamheten vid flera viktiga vetenskapliga institutioner hotas som en följd av detta. På sikt hotar bespa- ringen de svenska företagens teknikförsörjning och konkurrenskraft. Vi har tidigare avvisat regeringens besparingar på forskningen och föreslår nu att satsningarna ökar på det tekniska forskningsområdet. Anslaget D1 Teknisk forskning och utveckling bör därför ökas med 110 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 4.5 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (D4) Regeringen har tidigare minskat satsningen på tekniska attachéer, vilket kan försämra tillgången på värdefull teknisk information för svenskt näringsliv. Vi har avvisat dessa besparingar och föreslår istället en ökad satsning. Anslaget D4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché- verksamhet bör därför ökas med 2 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 4.6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (E5) Anslaget E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen bör minskas med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Motsvarande medel bör i stället anslås på biståndsbudgeten för Baltikum under utgiftsområde 7. 4.7 Marknadsdomstolen (F1) Moderata samlingspartiet anser att specialdomstolarna bör läggas ner medan deras uppgifter förs över till allmänna domstolar. Detta i stället för att, som regeringen gjort med Marknadsdomstolen, minska dess anslag. Så länge Marknadsdomstolens uppgifter ej sköts av någon annan instans bör erforder- liga medel anslås domstolen. Vi anser därför att anslaget F1 Marknads- domstolen bör höjas med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag. 4.8 Konsumentverket (F2) Anslaget till Konsumentverket bör av statsfinansiella skäl minska. Verket bör kompensera besparingen genom rationaliseringar och ökad avgiftsfinan- siering. Vi föreslår att anslaget F2 Konsumentverket minskas med 15 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 4.9 Stöd till konsumentorganisationer (F5) Konsumentorganisationer bör bedriva en verksamhet som är mer självfinan- sierad. Av denna anledning finner Moderata samlingspartiet det motiverat att sänka anslaget till konsumentorganisationerna. Vi föreslår att anslaget F5 Stöd till konsumentorganisationer minskas med 5,1 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. 4.10 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. (G3) Anslaget inrättades 1991/92 för att underlätta privatiseringsprogrammets genomförande. Regeringen har emellertid inte aviserat att man avser att inleda någon omfattande privatisering av statliga bolag. De utgifter som idag belastar anslaget är i stället kostnader i samband med förvaltningen av företag med statligt ägande. Anslaget bör därför minskas och grundregeln bör vara att kostnader i samband med försäljningar av statliga bolag, i det fall sådana sker, bör täckas av försäljningsintäkten. Vi anser att anslaget G3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. bör minskas med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag i sammandrag (tusental kronor) 2000 förändring 2001 förändring 2002 förändring 2 983 313 -57 100 3 019 000 -256 000 2 934 000 -186 000 A2 Småföretagsutveckling 189 062 5 000 190 062 5 000 134 062 5 000 A3 Stöd till kooperativ utveckling 20 000 -20 000 20 000 -20 000 20 000 -20 000 C1 Konkurrensverket 63 529 5 000 64 484 5 000 65 485 5 000 D1 Teknisk forskning och utveckling 688 588 110 000 704 334 110 000 718 624 110 000 D4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet 29 892 2 000 29 892 2 000 29 892 2 000 E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen 100 000 -100 000 300 000 -300 000 250 000 -250 000 F1 Marknadsdomstolen 4 941 1 000
F2 Konsumentverket 84 340 -15 000 85 626 -15 000 86 975 -15 000 F5 Stöd till konsumentorganisationer 6 100 -5 100 4 019 -3 000 4 019 -3 000 G3 Kostnader för omstrukturering av vissa statliga ägda företag, m.m. 45 000 -40 000 45 000 -40 000 25 000 -20 000
Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen beslutar att under A 1 inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling anvisa ett anslag om 1 053 850 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att under anslag A 1 inom utgiftsområde 21 Energi anvisa ett anslag om 75 000 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att under anslag B 1 inom utgiftsområde 21 Energi anvisa ett anslag om 0 kr enligt vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att under anslag B 2 inom utgiftsområde 21 Energi anvisa 0 kr enligt vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att under anslag B 3 inom utgiftsområde 21 Energi anvisa 12 000 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen beslutar att under anslag B 4 inom utgiftsområde 21 Energi anvisa 371 758 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen beslutar att inte bemyndiga regeringen att över- skrida ramanslaget B 11 inom utgiftsområde 21 Energi enligt vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen beslutar att under anslag A 2 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 194 062 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen beslutar att under anslag A 3 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 0 kr enligt vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar att under anslag C 1 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 68 529 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar att under anslag D 1 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 798 588 kr enligt vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen beslutar att under anslag D 4 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 31 892 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen beslutar att under anslag E 5 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 0 kr enligt vad som anförts i motionen, 14. att riksdagen beslutar att under anslag F 1 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 5 941 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 15. att riksdagen beslutar att under anslag F 2 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 69 340 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 16. att riksdagen beslutar att under anslag F 5 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 1 000 000 kr enligt vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen beslutar att under anslag G 3 inom utgiftsområde 24 Näringsliv anvisa 5 000 000 kr enligt vad som anförts i motionen.
Stockholm den 4 oktober 1999 Per Westerberg (m) Karin Falkmer (m) Ola Karlsson (m) Ola Sundell (m) Stefan Hagfeldt (m) Jan-Evert Rådhström (m) Sten Tolgfors (m) Jan Backman (m) Mikael Odenberg (m) Olle Lindström (m)