Hallands län är ett län med goda tillväxtbetingelser och en växande länsbefolkning. Detta faktum döljer för många ett annat faktum, nämligen att det inom länet finns starka inomregionala skillnader. Kort sammanfattat och schabloniserat kan det uttryckas som att kustregionen expanderar medan inlandet tappar befolkning. Även inom kustregionen finns exempel på orter och församlingar med vikande befolkningsutveckling. Det förhållandet att länet som helhet växer får alltså inte leda till slutsatsen att länet inte är i behov av regionala utvecklingspengar.
En avgörande faktor för att nå ett lyckat resultat i detta hänseende är att det finns kreativa, framtidsinriktade människor som är beredda att ta krafttag för att utveckla sin hembygd och att hålla den levande och vital. Därtill krävs ofta en inledande uppbackning och stöd från samhället såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt. Goda exempel på detta är - bland flera andra - Unnaryd, Kvibille och Fegen. Där har entusiastiska, kreativa och engagerade människor i kombination med ett visst inledande stöd åstadkommit imponerande resultat i form av företagsutveckling och aktivitetshöjning. Det visar att resultaten kommer när förutsättningar ges.
Det visar också att satsning av regionalpolitiska medel i regioner med goda förutsättningar ger goda resultat och en snabb återbetalning av satsade pengar. Min slutsats är därför att den fördelning av regionalpolitiska medel som ska ske inför år 2000 bör präglas av ovan framförda fakta och att Hallands län därmed bör tillföras relativt större del av dessa medel än tidigare. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad andel regionala medel till Hallands län.
Stockholm den 5 oktober 1999
Rolf Kenneryd (c)