Motion till riksdagen
1999/2000:N368
av Sköld Jansson, Camilla (v)

Regionalpolitiska konsekvensanalyser i budgetpropositioner


Bakgrund
Regionalpolitik har blivit ett begrepp som för många har en negativ
laddning. Inte sällan omnämns regionalpolitik nedlåtande på ett sätt som
för tanken om bidragspengar till den fattige kusinen från landet. ESO,
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, bekräftar den bilden. I
rapporten om regionalpolitiken (Ds 1999:50) beskrivs satsningar på
regioner med svagare tillväxt som tveksamma och att de till och med kan
ha negativ påverkan på den totala tillväxten i landet.
Regioner med svag tillväxt beskrivs i nämnda rapport som regioner som
inte kan växa av "egen kraft". Vi menar att det är dags att ändra på det
synsättet. Att storstäder och universitetsstäder har högre tillväxt än andra
delar av landet beror på en mängd olika strukturella faktorer. En innevånare i
ett tillväxtcentrum har inte av egen kraft bidragit mer till tillväxten än en
innevånare i inre delen av Norrland. Skillnaderna i tillväxt är ett resultat av
skillnader i förutsättningar för tillväxt. Genom politiska beslut kan denna
tendens motverkas.
All politik är regionalpolitik
De flesta politiska beslut har en regional dimension. Såväl budgetens
intäkts- som utgiftssida har specifika regionalpolitiska konsekvenser. Det
gäller skattepolitik likväl som transfereringar och investeringar. Vissa
utgifter är dessutom endast defensiva försörjningskostnader, andra är
uttryck för offensiva och framtidsinriktade utvecklingssatsningar. I en del
fall är utgifterna snarast kompensation för marknadskrafternas effekter. I
andra fall understöds just marknadskrafternas drivkrafter. Effekterna på
den regionala strukturen är betydande.
Det är viktigt att vara medveten om dessa effekter när politiken utformas.
En skattepolitik som gynnar redan starka tillväxtregioner ifrågasätts inte
medan en politik som medvetet söker styra till fördel för regioner med
svagare tillväxt anses konstlad och ifrågasätts. Samma fenomen återfinns i
diskussioner om exempelvis infrastrukturinvesteringar där man något
tillspetsat kan uttrycka att satsningar i tillväxtregioner ses som investeringar
medan satsningar i glesbygd och skogslänen ses som kostsamma bidrag.
Regionalpolitiska konsekvensanalyser
Som redan anförts är det dags att förändra synen på regionalpolitik och i
stället föra in en medvetenhet om politikens samlade effekter för olika
regioner. Målet måste vara att alla större beslut i riksdagen skall åtföljas
av regionala konsekvensanalyser. Detta är ett långsiktigt mål som
förslagsvis kan inledas med att riksdagen fattar beslut om att
budgetpropositioner alltid skall åtföljas av regionalpolitiska
konsekvensanalyser över de samlade effekterna av budgetförslagen. Det
är även viktigt att statliga myndigheter och bolag i sin
verksamhetsplanering tar det regionalpolitiska ansvar som redan åligger
dem.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om införandet av regionala
konsekvensanalyser i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 3 oktober 1999
Camilla Sköld Jansson (v)
Sture Arnesson (v)
Stig Eriksson (v)
Hans Andersson (v)
Lennart Beijer (v)
Lennart Värmby (v)
Gunilla Wahlén (v)
Karin Svensson Smith (v)
Britt-Marie Danestig (v)
Lennart Gustavsson (v)
Kalle Larsson (v)