Bakgrund
Regionalpolitik har blivit ett begrepp som för många har en negativ laddning. Inte sällan omnämns regionalpolitik nedlåtande på ett sätt som för tanken om bidragspengar till den fattige kusinen från landet. ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, bekräftar den bilden. I rapporten om regionalpolitiken (Ds 1999:50) beskrivs satsningar på regioner med svagare tillväxt som tveksamma och att de till och med kan ha negativ påverkan på den totala tillväxten i landet.
Regioner med svag tillväxt beskrivs i nämnda rapport som regioner som inte kan växa av "egen kraft". Vi menar att det är dags att ändra på det synsättet. Att storstäder och universitetsstäder har högre tillväxt än andra delar av landet beror på en mängd olika strukturella faktorer. En innevånare i ett tillväxtcentrum har inte av egen kraft bidragit mer till tillväxten än en innevånare i inre delen av Norrland. Skillnaderna i tillväxt är ett resultat av skillnader i förutsättningar för tillväxt. Genom politiska beslut kan denna tendens motverkas.
All politik är regionalpolitik
De flesta politiska beslut har en regional dimension. Såväl budgetens intäkts- som utgiftssida har specifika regionalpolitiska konsekvenser. Det gäller skattepolitik likväl som transfereringar och investeringar. Vissa utgifter är dessutom endast defensiva försörjningskostnader, andra är uttryck för offensiva och framtidsinriktade utvecklingssatsningar. I en del fall är utgifterna snarast kompensation för marknadskrafternas effekter. I andra fall understöds just marknadskrafternas drivkrafter. Effekterna på den regionala strukturen är betydande.
Det är viktigt att vara medveten om dessa effekter när politiken utformas. En skattepolitik som gynnar redan starka tillväxtregioner ifrågasätts inte medan en politik som medvetet söker styra till fördel för regioner med svagare tillväxt anses konstlad och ifrågasätts. Samma fenomen återfinns i diskussioner om exempelvis infrastrukturinvesteringar där man något tillspetsat kan uttrycka att satsningar i tillväxtregioner ses som investeringar medan satsningar i glesbygd och skogslänen ses som kostsamma bidrag.
Regionalpolitiska konsekvensanalyser
Som redan anförts är det dags att förändra synen på regionalpolitik och i stället föra in en medvetenhet om politikens samlade effekter för olika regioner. Målet måste vara att alla större beslut i riksdagen skall åtföljas av regionala konsekvensanalyser. Detta är ett långsiktigt mål som förslagsvis kan inledas med att riksdagen fattar beslut om att budgetpropositioner alltid skall åtföljas av regionalpolitiska konsekvensanalyser över de samlade effekterna av budgetförslagen. Det är även viktigt att statliga myndigheter och bolag i sin verksamhetsplanering tar det regionalpolitiska ansvar som redan åligger dem.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om införandet av regionala konsekvensanalyser i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 3 oktober 1999
Camilla Sköld Jansson (v)
Sture Arnesson (v)
Stig Eriksson (v)
Hans Andersson (v)
Lennart Beijer (v)
Lennart Värmby (v)
Gunilla Wahlén (v)
Karin Svensson Smith (v)
Britt-Marie Danestig (v)
Lennart Gustavsson (v)
Kalle Larsson (v)