Sociala och ekonomiska skyddsnäten för småföretagare
Den svenska arbetsmarknaden genomgår för närvarande en stark
omvandlingsprocess. Traditionella basindustrier friställer människor i
takt med att man gör nya investeringar. Den privata tjänstesektorn växer
snabbt, men arbetslösheten är fortfarande oacceptabelt hög.
I den politiska retoriken förefaller alltfler ha blivit medvetna om vikten av
ett bra företagsklimat, inte minst för de små företagen. Här behövs dock fort-
farande förändringar för att skapa enklare regelverk, sänka arbetsgivaravgif-
ter, förbättra riskkapitalförsörjningen med mera.
Ett område som ofta glöms bort är frågan om hur det sociala skyddsnätet
bör vara utformat för att passa ett arbetsliv där alltfler i framtiden inte
längre
har en traditionell anställning utan många i stället startar eget, jobbar med
projektanställningar etc.
I en färsk rapport konstaterar Statskontoret att arbetslöshetskassorna 1998
betalade ut 32,6 miljarder kronor i ersättning till 860 000 personer. Men
statens tillsyn över a-kassorna är dessvärre bristfällig. I dag ska nio personer
på Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) granska 300 arbetsplatser. Granskarna
har inte möjlighet att besöka varje arbetsplats ens en gång om året. Vid
stickprovskontroller 1998 fann man fel i vart sjunde ärende. Enligt Stats-
kontoret är det ett problem att makten över a-kassan ligger hos fristående
kassor, ofta med koppling till fackföreningar, medan staten betalar över 90
procent av kostnaderna.
Om det finns ett verkligt intresse från samhällets sida att stimulera
nyföretagande och småföretagande bör strävan vara att se över och samordna
de system och regler som finns idag med a-kassa, starta-eget-bidrag, sjuk-
kassa med mera.
Många exempel finns tyvärr på onödiga misslyckanden när initiativrika
människor sökt komma igång med eget företagande. Relativt generösa regler
med starta-eget-bidrag och liknande kan medverka till att verksamheten
kommer igång. Men när det nystartade företaget så småningom skall stå på
egna ben kommer ofta problemen inte minst därför att de ekonomiska
marginalerna är så små.
Om lönsamheten inte är tillräcklig blir reaktionen naturligtvis att arbeta
hårdare. Detta leder i sin tur ofta till överansträngning med påföljande
sjukskrivning. Därmed kommer tyvärr ofta en omöjlig och ond cirkel igång.
Eftersom den egna verksamheten är nystartad och knappast ger något stort
överskott är sjukpenningen ofta mycket låg. I värsta fall leder en lång
sjukskrivning till ekonomiskt obestånd och ännu större problem.
Konkurs, kronofogde, katastrof
Så kan det tyvärr sluta för många aldrig så ambitiösa och lovande
projekt. Detta illustrerar tydligt behovet av en översyn av lagstiftning och
tillämpning när det gäller hur de sociala och ekonomiska skyddsnäten
fungerar i ett föränderligt samhälle. En sådan översyn bör också omfatta
hur starta-eget-bidrag och stöd kan ges en bättre och flexiblare
tillämpning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av de sociala och ekono-
miska skyddsnäten.