1 Statens roll
Stat och kommun bör ha som kärnverksamhet att hantera det genuint gemensamma som ingen annan kan lösa lika bra eller bättre. Därför anser vi inte att staten ska driva företag.
Staten är inte bra på att driva företag. Trots detta omfattar den statliga företagssektorn, i vilken affärsverken och de statligt ägda bolagen ingår, 60 företag som förvaltas av de olika departementen inom Regeringskansliet. Det totala antalet anställda i de statligt ägda företagen uppgick under 1998 till 206 000 personer.
De statligt ägda företagen omfattar företag av mycket varierande storlek och verksamhet. De minsta verksamheterna har en omsättning på några få miljoner kronor. Det största, Telia, är ett av Sveriges största och viktigaste företag med en försäljning på 51 miljarder kronor. Företaget utgör en central del av det skandinaviska världsunika teleklustret och kompetenscentrat och är samtidigt de svenska skattebetalarnas i särklass värdefullaste företag - inte minst räknat i ekonomiska termer.
2 Historik
En privatisering av Telia har under lång tid varit ett krav från Moderata samlingspartiet. De första privatiseringskraven ställdes redan 1994/1995, men de socialdemokratiska regeringarna har fortsatt att misshandla ett av Sveriges största och mest kunskapsintensiva företag genom att kräva att det skall kvarstå i statlig ägo. Det hade varit bra om man för flera år sedan hade lyssnat på våra råd och sålt Telia, då företagets försprång på den avreglerade telekommunikationsmarknaden var stort. Genom sin passivitet bär därmed socialdemokraterna ett stort ansvar för de försäljningsintäkter och affärsmöjligheter som har gått förlorade.
I stället för att privatisera Telia lät regeringen företaget gå ett annat öde till mötes. Genom den första fusionen i världen mellan två tidigare statliga telemonopol skulle Telia förenas med norska Telenor. Detta skulle bli inte bara den hittills största försäljningen av ett svenskt statligt företag utan dessutom århundradets största nordiska affär. Fortsättningen känner vi alla till. Affären sprack under dramatiska former, där verkligheten överträffade dikten.
Många miljarder har nu förlorats genom förlorade kunder, förlorade affärer och misslyckat fusionsarbete. Relationerna Sverige-Norge har lidit skada. Förtroendekapital har förstörts och smittoeffekterna till andra områden är betydande. Telia som bolag har allvarligt skadats och förtroendet för politiken har försvagats. Telia-Telenor-affären är därmed ett praktexempel på varför statliga företag ska privatiseras.
Det ligger onekligen en viss symbolik i att det förra århundradet - den starka statens - inleddes med den dåvarande högerregeringens förstatligande av malmfälten och avslutades med det socialdemokratiska sammanbrottet i Telia-Telenor-affären.
3 Värdering
När vi 1994/1995 reste de första kraven på privatisering, framkom värderingar av bolaget på 100-125 miljarder kronor. Näringsministern har gjort gällande att bolaget i dag är värt drygt det dubbla. En del experter hävdar att värdet kan stiga med ytterligare 100 miljarder om den politiska kontrollen av bolaget släpps.
Som en jämförelse kan nämnas Sonera (f.d. finska Televerket) som, med ett i vissa avseenden likartat utgångsläge, värderades till 145 miljarder kronor vid börsintroduktionen i november 1998. På drygt två år har Soneras värde stigit till cirka 550 miljarder kronor. Värdeutvecklingen via börs- introduktion har fyrdubblats på två år jämfört med Telias värde, som två- till tredubblats på 6 år.
Denna utveckling har kraftigt stärkt den finska statskassan och ökat värdet på aktierna för varje delförsäljning.
4 Propositionen
I propositionen, som lades fram en vecka efter den fastlagda sista dagen för att garanteras en behandling under vårriksdagen, föreslås äntligen en börsintroduktion av Telia. Det ska även noteras att det ställs tvingande krav på att behandlingen skall vara avslutad i riksdagen senast den 15 maj d.v.s. en månad före vårsessionens slut. Redan i december förra året föreslog de borgerliga partierna i näringsutskottet ett utskottsinitiativ som gav regeringen fullmakt att sälja Telia, vilket avvisades av regeringsunderlaget.
Vi välkomnar förslaget att börsintroducera Telia även om den nu uppkomna situationen ställer extrema krav på en snabb analys och beslut i riksdagen som tangerar det grundlagsfästa kravet på beredning.
Trots denna nonchalans från regering och stödpartierna avser vi göra allt vi kan för att klara tidsgränserna. Inte för att skydda regeringen utan för att skydda Telia, dess anställda och vitala svenska nationella intressen.
Självfallet bör regeringen även ges fullmakt att stegvis sälja hela bolaget vartefter lämpliga tidpunkter uppkommer.
5 Krav på börsintroduktion
En börsintroduktion av Telia blir en av de största i Sverige någonsin. Det ställer krav på professionalism och förmåga till förutseende:
- Hoten om statlig inblandning i företaget måste undanröjas. Detta i synnerhet med Telia-Telenor-skandalen i färskt minne. Risk för fortsatt statlig inblandning kan sänka värdet med tiotals miljarder kronor. Varje sådan risk måste elimineras genom entydiga och ensidiga åtaganden att staten ska gå ur majoritetsägandet under överskådlig framtid och i sin helhet när tillfälle ges.
- Det statliga regelverket inom teleområdet måste klargöras så långt som möjligt. Skarp kritik mot regeringen kan riktas vad gäller långhalningen med telereformerna inom främst mobiltelefonin med s.k. local loop unbundling (LLUB), nationell roaming, nummerportabilitet och fördelningen av den tredje generationens mobiltelelicenser (UMTS). Betydande kraft måste ägnas att bringa klarhet i dessa resultat- och värdepåverkande frågor som Telias ägare, d.v.s. regeringen, kontrollerar. Vidare bör konkurrensrätten klargöras för samtliga accessformer för data och teletrafik.
- En bred svensk allmänhet måste garanteras tilldelning av aktier och en mindre rabatt ges. Det skapar en avsevärt större efterfrågan - mer än dubbelt så stor enligt gjorda erfarenheter - och därmed möjlighet att sälja en stor post aktier till bra pris. Vid privatiseringarna av Assi Domän och Pharmacia mer än fördubblades efterfrågan via den breda svenska allmänhetens intresse.
- En börsintroduktion bör komma snabbt. Detta för att inte ytterligare skada bolagets möjligheter och därmed Sveriges intressen. Regeringens tvehågsenhet och dubbla budskap måste upphöra.
6
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om börsintroduktionen av Telia AB.
Stockholm den 13 april 2000
Per Westerberg (m)
Karin Falkmer (m)
Ola Karlsson (m)
Ola Sundell (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Jan-Evert Rådhström (m)
Sten Tolgfors (m)
Jan Backman (m)
Mikael Odenberg (m)
Olle Lindström (m)