Företagandet är nyckeln till en god regional utveckling. Det är endast
ökad sysselsättning som ger underlag för boende och service i de bygder
som idag drabbas av befolkningsminskning. Småföretagsamheten är en
av de viktigaste resurserna i samhället. Den är särskilt viktig i län typ
Kalmar län där regionalpolitiken spelar en avgörande roll för
utvecklingen.
Mer företag och fler företagare
Kalmar län har traditioner på företagsområdet. Kalmar län behöver mer
företag och fler företagare. Kalmar län har goda förutsättningar att bli det
främsta företagarlänet i landet. Småföretagen sysselsätter mer än halva
länsbefolkningen redan i dag. Färsk statistik visar att över hälften, 54
procent av de industrisysselsatta i länet, får sin sysselsättning från företag
med mindre än 20 anställda. Samma företagsgrupp utgör 98 procent av
länets företag med undantag av jordbruksföretagen.
Även om småföretagen är klart dominerande i Kalmar län behåller inte
länet greppet om småföretagen. Andelen egenföretag och småföretag under
20 anställda är klart lägre i länet än i riket som helhet. Så är också fallet
med
andelen anställda i dessa två typer av företag. Om Kalmar län skulle haft
samma andel småföretag under 20 anställda som riket skulle det finnas
ytterligare närmare 700 småföretag etablerade i Kalmar län. Det finns stora
möjligheter att öka andelen småföretag. En satsning på småföretag i länet ger
ökade förutsättningar för fler sysselsättningstillfällen och ökad tillväxt.
Fler nya företag
Kalmar län ligger sämre till när det gäller nyföretagandet.
Nyföretagandet i Sverige låg 1995, som är det senast kända statistikåret,
på en fortsatt hög nivå historiskt sett. Totalt beräknas 27 300 genuint nya
företag ha startats detta år. Uppgiften avser de nya vars årsomsättning
överstiger 30 000 kr. I genomsnitt för hela riket utgjorde
etableringsfrekvensen, mätt i antalet nystartade företag per 1 000
invånare i åldern 16-64 år, 4,9 under 1995. För Stockholms län är den
siffran 7,9. Kalmar län ligger sist tillsammans med Kronobergs län med
3,0 startade företag per 1 000 invånare.
Kalmar län behöver inte enbart ett ökat antal enmans- och småföretag med
mindre än 20 anställda och fler sysselsatta i dessa företag för att komma i
nivå med riksgenomsnittet. Länet behöver dessutom öka nyföretagandet
radikalt. Med den utgångspunkten föreslås i denna motion åtgärder för en
offensiv satsning för att nå målsättningen minst 1 500 småföretag och 5 000
nya jobb i småföretagen i Kalmar län under tjugohundratalets första
decennium.
Åtgärder
Huvudinriktningen för en politik för fler företag och företagare måste
vara att skapa goda villkor för företagandet genom låga skatter och
minskat krångel. Företagaren måste stå i centrum för att åstadkomma ett
bättre företagsklimat. Hårt arbetande, riskvilliga företagare måste kunna
generera pengar i företagen. Det öppnar möjligheter för nya
investeringar. Samhället måste visa förståelse för och uppmuntra
entreprenörskapets drivkrafter. Mångfald och individualism är viktigt för
att antalet företag ska bli fler.
För att ge förutsättningar för ett ökat nyföretagande och tillväxt i befintliga
företag behöver deras arbetskraftskostnader sänkas. Det bör ske genom
sänkta arbetsgivaravgifter framförallt riktade mot de små företagen. Arbets-
givaravgifterna bör sänkas med 5 procentenheter för företag med en
lönesumma om 2 000 000 kr och för enmansföretag med en lönesumma upp
till 300 000 kr för år 2000. För året därefter bör sänkningen ökas med
ytterligare 1 procentenhet och för år 2002 med ytterligare 2 procentenheter.
Straffskatten på anställdas vinstandelsstiftelser bör slopas. Lindringar i
dubbelbeskattningen för handelsbolag och kommanditbolag bör införas.
Förmögenhetsskatten bör fasas ut genom att sambeskattningen slopas i ett
första steg. För fåmansbolagen bör reglerna förenklas och skatterna sänkas.
Ett yrkesfiskeavdrag bör införas.
Konsolideringsåtgärder för småföretag
För enmansföretag med enskild firma bör möjligheter till ökad
konsolidering öppnas. En rejäl skattesänkning skulle kunna åstadkommas
för enskilda firmor genom att ett basbelopp av nettointäkten frivilligt
skulle kunna få beskattas som inkomst av kapital. Återstoden av
nettointäkten beskattas därefter som nu efter eventuell räntefördelning
och grundavdrag som underlag för kommunal och statlig skatt. Det skulle
innebära en skattesänkning med ungefär 8 000 kr.
I förslaget ligger dynamiska effekter som väl täcker utgifterna för en
frivillig sådan åtgärd. En större del av inkomsten direktbeskattas och
fonderingar undviks. Överlevnaden som småföretag ökar. Möjligheten
öppnas för att fler kan leva på sitt företag trots små inkomster. Det blir
lättare
att bygga upp ett eget kapital.
Gränsen företagare anställd
När är en företagare anställd och när är han eller hon företagare?
Kommunalskattelagens regler om vad som är företag har nu tolkats av
skattedomstolarna på ett olyckligt sätt. Till exempel har inte avbytare
inom avbytartjänsten inom lantbruket kunnat starta eget när de blivit
uppsagda av Avbytartjänst. De har istället blivit betraktade som anställda
med 4-5 arbetsgivare trots att de vill vara egna företagare. Detta skapar
oanade problem vid sjukdom, barnledighet etc. Stora svårigheter skapas
för arbetsgivare och arbetstagare i sådana situationer som tyvärr är
vanliga idag där många vill starta ett företag men inte lämnar sin
anställning helt. Kommunalskattelagarna bör förtydligas på denna punkt
för att underlätta egenföretagande.
Ökad riskkapitalförsörjning
Småföretagens tillgång på riskvilligt kapital måste förbättras.
Incitamentet att få ut största möjliga avkastning i förhållande till satsat
kapital och risktagande är en tillväxtskapande drivkraft. Riskkapitalet bör
därför i första hand vara privatägt. Det är grunden för att en effektiv
kapitalformering ska komma tillstånd. Riskkapitalet bör hanteras så nära
individen som möjligt.
Angelägna åtgärder till förbättringar är införande av ett system med
företagsgaranti för att stimulera mångfalden av riskkapitalförsörjningen,
vidare, en stärkning av ALMI Företagspartners finansiering genom ett
statligt kapitaltillskott och ökat driftsanslag, behålla dagens kommuner inom
länet i det nationala stödområde B, besluten över arbetsmarknadspolitiken
decentraliseras till länets kommuner. Länet bör själv få forma sin egen
arbetsmarknadspolitik med statliga resurser. Länets kommuner bör själva i
arbetsförmedlingsnämnden bestämma hela inriktningen på arbetsmarknads-
politiken.
Villkoren för uppfinningar bör förbättras
Uppfinningar och idéutveckling måste prioriteras högre. Angelägna
åtgärder här är att patentlagen ändras för att skapa bättre villkor för
uppfinnare och innovatörer. Det immaterialrättsliga skyddet bör stärkas,
en större differentiering av de olika patentkostnaderna som tar hänsyn till
företagens storlek och resurser införas och en enklare form av patent som
är mindre kostsamt men effektivt - ett särskilt bruksmönsterskydd -
införas i lagstiftningen i linje med vad som gäller inom de flesta andra
EU-länder.
Allmän verksamhet till småföretagen
En sund och fri konkurrens ska råda på marknaden. Den allmänna
näringsverksamheten som sker i kommunal eller annan regi bör
förbehållas småföretagen. Kommunerna bör upphandla sina tjänster i
större utsträckning för att effektivisera verksamheten och ge
småföretagen möjlighet att utvecklas.
Lagen om offentlig upphandling bör förändras för att bättre anpassas till
lokal verksamhet för småföretag. Stor frihet utan åsidosättande av
konkurrenskravet bör finnas för att främja lokal upphandling och syssel-
sättning. Sverige bör i EU verka för större frihet vid lokal upphandling. Den
möjlighet till undantag från lagen för upphandling under det så kallade
tröskelvärdet 200 000 ecu, som finns enligt EU:s regler, bör utnyttjas av
Sverige.
Det bör finnas en möjlighet för den upphandlande enheten att ta sådana
hänsyn utan att det ska strida mot lagstiftningen. Den svenska regeringen bör
därför verka för att stor hänsyn kan tas till miljön vid offentlig upphandling.
Klara och entydiga miljökrav skall kunna ställas i en upphandlingsoffert. En
sådan utveckling främjar i sig en lokal produktion med närhet mellan
producent och förbrukare, där t.ex. många och långa miljöskadliga
transporter undviks.
Utbildning i entreprenörskap
Det svenska utbildningsväsendet har alltför ensidigt varit inriktat på att
utbilda löntagare. Företagande måste i framtiden i väsentligt större
utsträckning ses som ett realistiskt alternativ, något som också
utvecklingen mot allt fler entreprenörer och projektanställda pekar på.
Hela skolan måste präglas av ett förhållningssätt som innebär att man
stimulerar entreprenörskap. Utbildningen bör ha ett brett angreppssätt
som innebär att man stimulerar nytänkande och kreativitet, egenskaper
som behövs i många sammanhang.
Utbildning i entreprenörskap bör införas som ett obligatoriskt ämne i
grundskolans kursplaner. Ungdomsföretagande som praktisk verksamhet
måste utvecklas och stimuleras i både grundskolan och på gymnasienivå. Ett
ökat utbyte mellan privata företag och skola bör stimuleras bl.a. genom att
eleverna inom alla program under utbildningen bör beredas möjlighet till
kontakter med företag. Lärlingsutbildningen måste vidareutvecklas. Satsning
på Högskolans i Kalmar utbildningar för att öka företagande och
internationell handel bör göras.
Bättre kommunikationer
Goda kommunikationer är förutsättningen för rationella transporter. Bra
kommunikationer är därför en viktig del i arbetet för bättre och
konkurrenskraftiga villkor för länets näringsliv och för en utvecklad
småföretagsamhet. I en särskild motion har jag närmare utvecklat vilka
kommunikationssatsningar som är nödvändiga att genomföra i länet.
Sammanlagt bör länet få en tilldelning om 3 miljarder för investeringar i
länets kommunikationsnät. Ett försöksområde för bredbandsutbyggnad
bör startas i länet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om småföretag för regional utveckling och syssel-
sättning i Kalmar län.