Företagandet är nyckeln till en god regional utveckling. Det är endast ökad sysselsättning som ger underlag för boende och service i de bygder som idag drabbas av befolkningsminskning. Småföretagsamheten är en av de viktigaste resurserna i samhället. Den är särskilt viktig i län typ Kalmar län där regionalpolitiken spelar en avgörande roll för utvecklingen.
Mer företag och fler företagare
Kalmar län har traditioner på företagsområdet. Kalmar län behöver mer företag och fler företagare. Kalmar län har goda förutsättningar att bli det främsta företagarlänet i landet. Småföretagen sysselsätter mer än halva länsbefolkningen redan i dag. Färsk statistik visar att över hälften, 54 procent av de industrisysselsatta i länet, får sin sysselsättning från företag med mindre än 20 anställda. Samma företagsgrupp utgör 98 procent av länets företag med undantag av jordbruksföretagen.
Även om småföretagen är klart dominerande i Kalmar län behåller inte länet greppet om småföretagen. Andelen egenföretag och småföretag under 20 anställda är klart lägre i länet än i riket som helhet. Så är också fallet med andelen anställda i dessa två typer av företag. Om Kalmar län skulle haft samma andel småföretag under 20 anställda som riket skulle det finnas ytterligare närmare 700 småföretag etablerade i Kalmar län. Det finns stora möjligheter att öka andelen småföretag. En satsning på småföretag i länet ger ökade förutsättningar för fler sysselsättningstillfällen och ökad tillväxt.
Fler nya företag
Kalmar län ligger sämre till när det gäller nyföretagandet. Nyföretagandet i Sverige låg 1995, som är det senast kända statistikåret, på en fortsatt hög nivå historiskt sett. Totalt beräknas 27 300 genuint nya företag ha startats detta år. Uppgiften avser de nya vars årsomsättning överstiger 30 000 kr. I genomsnitt för hela riket utgjorde etableringsfrekvensen, mätt i antalet nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16-64 år, 4,9 under 1995. För Stockholms län är den siffran 7,9. Kalmar län ligger sist tillsammans med Kronobergs län med 3,0 startade företag per 1 000 invånare.
Kalmar län behöver inte enbart ett ökat antal enmans- och småföretag med mindre än 20 anställda och fler sysselsatta i dessa företag för att komma i nivå med riksgenomsnittet. Länet behöver dessutom öka nyföretagandet radikalt. Med den utgångspunkten föreslås i denna motion åtgärder för en offensiv satsning för att nå målsättningen minst 1 500 småföretag och 5 000 nya jobb i småföretagen i Kalmar län under tjugohundratalets första decennium.
Åtgärder
Huvudinriktningen för en politik för fler företag och företagare måste vara att skapa goda villkor för företagandet genom låga skatter och minskat krångel. Företagaren måste stå i centrum för att åstadkomma ett bättre företagsklimat. Hårt arbetande, riskvilliga företagare måste kunna generera pengar i företagen. Det öppnar möjligheter för nya investeringar. Samhället måste visa förståelse för och uppmuntra entreprenörskapets drivkrafter. Mångfald och individualism är viktigt för att antalet företag ska bli fler.
För att ge förutsättningar för ett ökat nyföretagande och tillväxt i befintliga företag behöver deras arbetskraftskostnader sänkas. Det bör ske genom sänkta arbetsgivaravgifter framförallt riktade mot de små företagen. Arbets- givaravgifterna bör sänkas med 5 procentenheter för företag med en lönesumma om 2 000 000 kr och för enmansföretag med en lönesumma upp till 300 000 kr för år 2000. För året därefter bör sänkningen ökas med ytterligare 1 procentenhet och för år 2002 med ytterligare 2 procentenheter. Straffskatten på anställdas vinstandelsstiftelser bör slopas. Lindringar i dubbelbeskattningen för handelsbolag och kommanditbolag bör införas. Förmögenhetsskatten bör fasas ut genom att sambeskattningen slopas i ett första steg. För fåmansbolagen bör reglerna förenklas och skatterna sänkas. Ett yrkesfiskeavdrag bör införas.
Konsolideringsåtgärder för småföretag
För enmansföretag med enskild firma bör möjligheter till ökad konsolidering öppnas. En rejäl skattesänkning skulle kunna åstadkommas för enskilda firmor genom att ett basbelopp av nettointäkten frivilligt skulle kunna få beskattas som inkomst av kapital. Återstoden av nettointäkten beskattas därefter som nu efter eventuell räntefördelning och grundavdrag som underlag för kommunal och statlig skatt. Det skulle innebära en skattesänkning med ungefär 8 000 kr.
I förslaget ligger dynamiska effekter som väl täcker utgifterna för en frivillig sådan åtgärd. En större del av inkomsten direktbeskattas och fonderingar undviks. Överlevnaden som småföretag ökar. Möjligheten öppnas för att fler kan leva på sitt företag trots små inkomster. Det blir lättare att bygga upp ett eget kapital.
Gränsen företagare anställd
När är en företagare anställd och när är han eller hon företagare? Kommunalskattelagens regler om vad som är företag har nu tolkats av skattedomstolarna på ett olyckligt sätt. Till exempel har inte avbytare inom avbytartjänsten inom lantbruket kunnat starta eget när de blivit uppsagda av Avbytartjänst. De har istället blivit betraktade som anställda med 4-5 arbetsgivare trots att de vill vara egna företagare. Detta skapar oanade problem vid sjukdom, barnledighet etc. Stora svårigheter skapas för arbetsgivare och arbetstagare i sådana situationer som tyvärr är vanliga idag där många vill starta ett företag men inte lämnar sin anställning helt. Kommunalskattelagarna bör förtydligas på denna punkt för att underlätta egenföretagande.
Ökad riskkapitalförsörjning
Småföretagens tillgång på riskvilligt kapital måste förbättras. Incitamentet att få ut största möjliga avkastning i förhållande till satsat kapital och risktagande är en tillväxtskapande drivkraft. Riskkapitalet bör därför i första hand vara privatägt. Det är grunden för att en effektiv kapitalformering ska komma tillstånd. Riskkapitalet bör hanteras så nära individen som möjligt.
Angelägna åtgärder till förbättringar är införande av ett system med företagsgaranti för att stimulera mångfalden av riskkapitalförsörjningen, vidare, en stärkning av ALMI Företagspartners finansiering genom ett statligt kapitaltillskott och ökat driftsanslag, behålla dagens kommuner inom länet i det nationala stödområde B, besluten över arbetsmarknadspolitiken decentraliseras till länets kommuner. Länet bör själv få forma sin egen arbetsmarknadspolitik med statliga resurser. Länets kommuner bör själva i arbetsförmedlingsnämnden bestämma hela inriktningen på arbetsmarknads- politiken.
Villkoren för uppfinningar bör förbättras
Uppfinningar och idéutveckling måste prioriteras högre. Angelägna åtgärder här är att patentlagen ändras för att skapa bättre villkor för uppfinnare och innovatörer. Det immaterialrättsliga skyddet bör stärkas, en större differentiering av de olika patentkostnaderna som tar hänsyn till företagens storlek och resurser införas och en enklare form av patent som är mindre kostsamt men effektivt - ett särskilt bruksmönsterskydd - införas i lagstiftningen i linje med vad som gäller inom de flesta andra EU-länder.
Allmän verksamhet till småföretagen
En sund och fri konkurrens ska råda på marknaden. Den allmänna näringsverksamheten som sker i kommunal eller annan regi bör förbehållas småföretagen. Kommunerna bör upphandla sina tjänster i större utsträckning för att effektivisera verksamheten och ge småföretagen möjlighet att utvecklas.
Lagen om offentlig upphandling bör förändras för att bättre anpassas till lokal verksamhet för småföretag. Stor frihet utan åsidosättande av konkurrenskravet bör finnas för att främja lokal upphandling och syssel- sättning. Sverige bör i EU verka för större frihet vid lokal upphandling. Den möjlighet till undantag från lagen för upphandling under det så kallade tröskelvärdet 200 000 ecu, som finns enligt EU:s regler, bör utnyttjas av Sverige.
Det bör finnas en möjlighet för den upphandlande enheten att ta sådana hänsyn utan att det ska strida mot lagstiftningen. Den svenska regeringen bör därför verka för att stor hänsyn kan tas till miljön vid offentlig upphandling. Klara och entydiga miljökrav skall kunna ställas i en upphandlingsoffert. En sådan utveckling främjar i sig en lokal produktion med närhet mellan producent och förbrukare, där t.ex. många och långa miljöskadliga transporter undviks.
Utbildning i entreprenörskap
Det svenska utbildningsväsendet har alltför ensidigt varit inriktat på att utbilda löntagare. Företagande måste i framtiden i väsentligt större utsträckning ses som ett realistiskt alternativ, något som också utvecklingen mot allt fler entreprenörer och projektanställda pekar på. Hela skolan måste präglas av ett förhållningssätt som innebär att man stimulerar entreprenörskap. Utbildningen bör ha ett brett angreppssätt som innebär att man stimulerar nytänkande och kreativitet, egenskaper som behövs i många sammanhang.
Utbildning i entreprenörskap bör införas som ett obligatoriskt ämne i grundskolans kursplaner. Ungdomsföretagande som praktisk verksamhet måste utvecklas och stimuleras i både grundskolan och på gymnasienivå. Ett ökat utbyte mellan privata företag och skola bör stimuleras bl.a. genom att eleverna inom alla program under utbildningen bör beredas möjlighet till kontakter med företag. Lärlingsutbildningen måste vidareutvecklas. Satsning på Högskolans i Kalmar utbildningar för att öka företagande och internationell handel bör göras.
Bättre kommunikationer
Goda kommunikationer är förutsättningen för rationella transporter. Bra kommunikationer är därför en viktig del i arbetet för bättre och konkurrenskraftiga villkor för länets näringsliv och för en utvecklad småföretagsamhet. I en särskild motion har jag närmare utvecklat vilka kommunikationssatsningar som är nödvändiga att genomföra i länet. Sammanlagt bör länet få en tilldelning om 3 miljarder för investeringar i länets kommunikationsnät. Ett försöksområde för bredbandsutbyggnad bör startas i länet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om småföretag för regional utveckling och syssel- sättning i Kalmar län.
Stockholm den 5 oktober 1999
Agne Hansson (c)