1 Kvinnors möjligheter till utveckling i skogslänen
När befolkningsminskningen i skogslänen accelererar, istället för att
vända till en ökning, är det till stor del kvinnorna som bidrar till det.
Omflyttningen av främst unga kvinnor fortsätter från glesbygd till tätort,
från små kommuner till större, från skogslän till storstadsregioner. För att
nå en långsiktigt hållbar utveckling i skogslänen krävs att kvinnorna ges
förutsättningar att verka och utvecklas på sin hemort. Kvinnorna måste
vara delaktiga i utvecklingen av samhällsbygget.
För att minska utflyttningen och också för att stimulera "återvändande"
måste möjligheterna till arbete och studier förbättras.
2 Kvinnor i offentlig sektor
Kvinnorna i skogslänen arbetar i mycket stor utsträckning i den
offentliga sektorn, inom vård, omsorg och skola. Samtidigt som
kommuner och landsting är den självklare arbetsgivaren för kvinnorna,
utgör de garanten för välfärdens kärna: vården av våra gamla på
sjukhemmen, omsorgen om våra barn på daghemmen, barnens
utveckling och lärande i skolorna.
Det alltmer trängda ekonomiska läget i många kommuner och landsting
har inneburit en minskning av arbetstillfällen inom den offentliga sektorn.
Därutöver tillkommer att statlig verksamhet under de senaste åren har
rationaliserats och effektiviserats, till följd av krav på minskade kostnader
men också i vissa fall p g a förändrade krav och behov. Tyvärr har det i
alltför stor omfattning inneburit att den verksamhet som funnits i
glesbebyggda regioner har rationaliserats bort. Vilket i sin tur har medfört att
antalet "kvinnliga arbetsplatser" har minskat.
Från statens sida är det klart uttalat att jämställdhetsaspekterna ska
omsättas i det regionala utvecklingsarbetet. Att utlokalisera statlig
verksamhet från storstäderna till glesbygden skulle vara ett bra exempel på
praktisk politik för att omsätta jämställdhetsperspektivet i det regionala
utvecklingsarbetet.
3 Utbildning på hemorten
För att öka kvinnors möjlighet till högre studier krävs att den påbörjade
decentraliseringen av högskolestudier och möjligheten till
distansutbildning fortsätter. Den utvecklingen är en förutsättning för
kvinnors ökande andel i förvärvslivet och en ökad andel kvinnliga
småföretagare.
Kvinnors utbildningsambitioner och utbildningsnivå skapar goda möjlig-
heter till ökat företagande, och därmed en bättre arbetsmarknad i glesbygden.
Dagens regler för företagsstöd missgynnar kvinnligt företagande som till
stor del återfinns inom service- och tjänstesektorn. Regelverket är uppbyggt
utifrån ett traditionellt näringsliv med tillverkningsindustrin som grund. För
att stimulera kvinnligt företagande krävs en översyn av regelsystemet.
För att kunna vända den pågående trenden i skogslänen vad gäller befolk-
ningsminskningen, där kvinnornas utflyttning från inlandskommunerna
dominerar, måste särskilda åtgärder vidtas.
En del av dessa kan vara att:
- statlig verksamhet i stor utsträckning förläggs till orter i glesbygden,
- högskolestudier decentraliseras i ännu högre omfattning,
- regelsystemet för företagsstöd förändras.- 10F- P
4 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvinnors möjligheter till studier och arbete i
skogslänen.