Motion till riksdagen
1999/2000:N35
av Hägglund, Göran (kd)

med anledning av prop. 1999/2000:84 Börsintroduktion av Telia AB


1 Inledning
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att minska
statens ägande i Telia AB till lägst 51 % av samtliga aktier. Regeringen
avser att genomföra en börsintroduktion av bolaget. Regeringen
återkommer till riksdagen om ytterligare minskning av ägandet blir
aktuellt. Regeringen förslås vidare få bemyndigande att utnyttja den
låneram som etablerades för kostnader i samband med
börsintroduktionen och försäljningen av aktier i Telia-Telenor, för
kostnader för börsintroduktionen och försäljningen av aktier i Telia AB
och försäljningen av aktier i bolaget. Regeringen bör bemyndigas att
utöka låneramen med 80 miljoner kronor till sammanlagt 230 miljoner
kronor.
2 Utgångspunkter
Kristdemokraterna har länge arbetat för en ägarspridning när det gäller
vissa statligt ägda företag, däribland Telia. Det statliga ägandet är, när
det gäller företag som verkar på kommersiella villkor, till nackdel för
ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda och innebär
en orimlig inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över.
Ett skäl till försäljning av aktier är att ägandet bör spridas. Vi tror att det
långsiktigt är till stor nytta för företagande och näringsliv om många
människor sparar i aktier och på det sättet bidrar till kapitalbildningen. Detta
bidrar också till ett ökat kunnande om ekonomiska samband. Ett annat skäl
för privatisering av statligt ägda företag är att det förbättrar
förutsättningarna
för de företag det handlar om. Telia är ett bra exempel på företag som har ett
stort kapitalbehov för kommande investeringar. Det kan inte förväntas att
staten över statsbudgeten ska skjuta till de medel som fordras för expansion.
I stället kan och bör detta leda till en ägarspridning som ger företaget det
behövliga kapitalet.
Ett ytterligare skäl för en försäljning av statens aktier i de statliga
företagen är att renodla statens roll. Den kristdemokratiska subsidiaritets-
principen är en god utgångspunkt för en ny syn på maktfördelning i all
mänsklig organisation, även i relationen näringsliv-samhälle. Subsidiaritets-
principen innebär att beslut ska tas och uppgifter utföras på lägsta möjliga
effektiva nivå. Samtidigt ska en högre nivå verka stödjande för den lägre
nivån. Det handlar om rätt makt på rätt plats. Statens roll i samhällsekonomin
ska vara att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för
samhällsplaneringen och infrastrukturen samt att skapa förutsättningar för
långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare som spelare på marknaden
är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett
optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna.
Att minska statens räntebörda genom ett minskat lånebehov är självfallet
också ett mycket starkt skäl för att sälja statliga företag. Det är viktigt att
påpeka att vid en ägarspridning ska det självfallet inte handla om någon
realisation av de idag gemensamma tillgångarna. Vid försäljning ska mark-
nadsmässiga priser råda och försäljningen ska ske i den takt som är möjlig
med tanke på andra introduktioner på aktiemarknaden. Utifrån ett
kristdemokratiskt synsätt finns det anledning till att gå vidare med utförsälj-
ning av det statliga ägandet av företag, i princip enligt det program som
antogs av riksdagen hösten 1991. Utöver detta bör ytterligare företag bli
föremål för försäljning. De företag som är aktuella för utförsäljning är sådana
som är verksamma inom konkurrensutsatt verksamhet. Monopolföretag kan
inte säljas innan omstrukturering har skett. Det finns självfallet ingen
anledning att bryta ett monopol mot ett annat.
Mot bakgrund av resonemanget ovan vill vi kristdemokrater markera att
regeringens ambition om att börsintroducera Telia är bra. Utförsäljningen går
i rätt riktning vad gäller att minska det statliga ägandet men några aspekter i
propositionen bör belysas och kommenteras.
3 Staten bör börsintroducera Telia AB och minska
sitt ägande i bolaget
Regeringens ambition att göra Telia till en folkaktie är bra men vi krist-
demokrater menar att börsintroduktionen borde ha skett tidigare. Det är
också vad företagsledningen länge efterfrågat. En sådan introduktion
hade också inneburit att staten inte behövt iscensätta det misslyckade
försöket med sammanslagningen Telia-Telenor förra våren.
Vi anser att regeringens förslag om att staten ska behålla minst 51 procent
av aktierna i Telia bör avvisas. Om regeringens förslag skulle vinna
riksdagens gillande innebär det att statens intäkter för aktierna blir lägre än
om staten deklarerar att man avser att lämna majoritetsägandet. Det är vidare
till nackdel för företaget och de anställda att regeringen inte ger tydliga
besked i ägarfrågan. Regeringen borde tydligt ha klargjort att staten har för
avsikt att lämna majoritetsägandet även om försäljningen av aktierna inte
sker vid ett och samma tillfälle. Försäljningen bör ske i den takt som
marknaden förmår att absorbera till ett tillräckligt bra pris.
Näringsministern har uttalat sig på ett sådant sätt att det förefaller klart att
han anser att staten bör lämna majoritetsägandet. Om det också är
regeringens uppfattning är det synnerligen svårbegripligt att man väljer att nu
inte ge klara besked i ägarfrågan.
Det är angeläget att ägarspridningen sker på ett sådant sätt att Telia-aktien
blir en verklig folkaktie. En bred allmänhet och de anställda bör ses som en
viktig målgrupp. Eftersom att ambitionen är att göra Telia-aktien till en
folkaktie bör också aktieposterna vara så små att det finns möjlighet också
för småsparare att köpa en aktiepost.
4 Kostnader för arbetet med sammanslagning av
Telia AB och Telenor AS samt kostnader för
börsintroduktionen av Telia AB
Regeringen har tidigare fått riksdagens bemyndigande att besluta om lån
i Riksgäldskontoret inom en ram av 100 miljoner kronor för att täcka
kostnaderna för den tänkta sammanslagningen av Telia och Telenor. För
den tänkta börsintroduktionen har regeringen fått riksdagens
bemyndigande att besluta om ytterligare ett lån inom en ram om 150
miljoner kronor. Av dessa 250 miljoner kronor anger propositionen att ca
130 miljoner är förbrukade. Därmed har regeringens Telia-Telenor-
misslyckande fått en prislapp.

5 Hemställan

5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att successivt sälja
samtliga aktier i Telia AB,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att försäljningen bör ske i små aktie-
poster.

Stockholm den 13 april 2000
Göran Hägglund (kd)
Inger Strömbom (kd)
Harald Bergström (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Maria Larsson (kd)
Stefan Attefall (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Mats Odell (kd)
Per Landgren (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Anneli Enochson (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Kenneth Lantz (kd)