1 Inledning
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att minska statens ägande i Telia AB till lägst 51 % av samtliga aktier. Regeringen avser att genomföra en börsintroduktion av bolaget. Regeringen återkommer till riksdagen om ytterligare minskning av ägandet blir aktuellt. Regeringen förslås vidare få bemyndigande att utnyttja den låneram som etablerades för kostnader i samband med börsintroduktionen och försäljningen av aktier i Telia-Telenor, för kostnader för börsintroduktionen och försäljningen av aktier i Telia AB och försäljningen av aktier i bolaget. Regeringen bör bemyndigas att utöka låneramen med 80 miljoner kronor till sammanlagt 230 miljoner kronor.
2 Utgångspunkter
Kristdemokraterna har länge arbetat för en ägarspridning när det gäller vissa statligt ägda företag, däribland Telia. Det statliga ägandet är, när det gäller företag som verkar på kommersiella villkor, till nackdel för ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda och innebär en orimlig inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över.
Ett skäl till försäljning av aktier är att ägandet bör spridas. Vi tror att det långsiktigt är till stor nytta för företagande och näringsliv om många människor sparar i aktier och på det sättet bidrar till kapitalbildningen. Detta bidrar också till ett ökat kunnande om ekonomiska samband. Ett annat skäl för privatisering av statligt ägda företag är att det förbättrar förutsättningarna för de företag det handlar om. Telia är ett bra exempel på företag som har ett stort kapitalbehov för kommande investeringar. Det kan inte förväntas att staten över statsbudgeten ska skjuta till de medel som fordras för expansion. I stället kan och bör detta leda till en ägarspridning som ger företaget det behövliga kapitalet.
Ett ytterligare skäl för en försäljning av statens aktier i de statliga företagen är att renodla statens roll. Den kristdemokratiska subsidiaritets- principen är en god utgångspunkt för en ny syn på maktfördelning i all mänsklig organisation, även i relationen näringsliv-samhälle. Subsidiaritets- principen innebär att beslut ska tas och uppgifter utföras på lägsta möjliga effektiva nivå. Samtidigt ska en högre nivå verka stödjande för den lägre nivån. Det handlar om rätt makt på rätt plats. Statens roll i samhällsekonomin ska vara att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för samhällsplaneringen och infrastrukturen samt att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare som spelare på marknaden är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna.
Att minska statens räntebörda genom ett minskat lånebehov är självfallet också ett mycket starkt skäl för att sälja statliga företag. Det är viktigt att påpeka att vid en ägarspridning ska det självfallet inte handla om någon realisation av de idag gemensamma tillgångarna. Vid försäljning ska mark- nadsmässiga priser råda och försäljningen ska ske i den takt som är möjlig med tanke på andra introduktioner på aktiemarknaden. Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt finns det anledning till att gå vidare med utförsälj- ning av det statliga ägandet av företag, i princip enligt det program som antogs av riksdagen hösten 1991. Utöver detta bör ytterligare företag bli föremål för försäljning. De företag som är aktuella för utförsäljning är sådana som är verksamma inom konkurrensutsatt verksamhet. Monopolföretag kan inte säljas innan omstrukturering har skett. Det finns självfallet ingen anledning att bryta ett monopol mot ett annat.
Mot bakgrund av resonemanget ovan vill vi kristdemokrater markera att regeringens ambition om att börsintroducera Telia är bra. Utförsäljningen går i rätt riktning vad gäller att minska det statliga ägandet men några aspekter i propositionen bör belysas och kommenteras.
3 Staten bör börsintroducera Telia AB och minska sitt ägande i bolaget
Regeringens ambition att göra Telia till en folkaktie är bra men vi krist- demokrater menar att börsintroduktionen borde ha skett tidigare. Det är också vad företagsledningen länge efterfrågat. En sådan introduktion hade också inneburit att staten inte behövt iscensätta det misslyckade försöket med sammanslagningen Telia-Telenor förra våren.
Vi anser att regeringens förslag om att staten ska behålla minst 51 procent av aktierna i Telia bör avvisas. Om regeringens förslag skulle vinna riksdagens gillande innebär det att statens intäkter för aktierna blir lägre än om staten deklarerar att man avser att lämna majoritetsägandet. Det är vidare till nackdel för företaget och de anställda att regeringen inte ger tydliga besked i ägarfrågan. Regeringen borde tydligt ha klargjort att staten har för avsikt att lämna majoritetsägandet även om försäljningen av aktierna inte sker vid ett och samma tillfälle. Försäljningen bör ske i den takt som marknaden förmår att absorbera till ett tillräckligt bra pris.
Näringsministern har uttalat sig på ett sådant sätt att det förefaller klart att han anser att staten bör lämna majoritetsägandet. Om det också är regeringens uppfattning är det synnerligen svårbegripligt att man väljer att nu inte ge klara besked i ägarfrågan.
Det är angeläget att ägarspridningen sker på ett sådant sätt att Telia-aktien blir en verklig folkaktie. En bred allmänhet och de anställda bör ses som en viktig målgrupp. Eftersom att ambitionen är att göra Telia-aktien till en folkaktie bör också aktieposterna vara så små att det finns möjlighet också för småsparare att köpa en aktiepost.
4 Kostnader för arbetet med sammanslagning av Telia AB och Telenor AS samt kostnader för börsintroduktionen av Telia AB
Regeringen har tidigare fått riksdagens bemyndigande att besluta om lån i Riksgäldskontoret inom en ram av 100 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för den tänkta sammanslagningen av Telia och Telenor. För den tänkta börsintroduktionen har regeringen fått riksdagens bemyndigande att besluta om ytterligare ett lån inom en ram om 150 miljoner kronor. Av dessa 250 miljoner kronor anger propositionen att ca 130 miljoner är förbrukade. Därmed har regeringens Telia-Telenor- misslyckande fått en prislapp.
5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att successivt sälja samtliga aktier i Telia AB,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att försäljningen bör ske i små aktie- poster.
Stockholm den 13 april 2000
Göran Hägglund (kd)
Inger Strömbom (kd)
Harald Bergström (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Maria Larsson (kd)
Stefan Attefall (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Mats Odell (kd)
Per Landgren (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Anneli Enochson (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Kenneth Lantz (kd)