De nya samhällsstrukturerna som växer fram benämns ibland kunskaps-
samhället och ibland informationssamhället. Ingen har dock kunnat
komma med något helt övertygande svar på vad de nya företeelserna
kommer att betyda för allmänheten och det politiska systemet. Många
inser att tidigare etablerade ståndpunkter inte är applicerbara på dagens
situation men man är samtidigt osäker på i vilken riktning en
omorientering måste ske.
Ute i Europa där problemen med stor arbetslöshet och därmed samman-
hängande sociala och politiska problem visat sig tidigare än i Sverige har
också olika lösningar på problemen börjat diskuteras tidigare. Ett av de
begrepp som förekommer i dessa diskussioner är social ekonomi (av
franskans "économie sociale"). Med "sociale" skall i detta sammanhang
förstås en vidare "samhällelig" mening än vad vi vanligen lägger i ordets
svenska betydelse. I företeelsen social ekonomi ingår sådant som
kooperationen, ideella föreningar med vissa ekonomiska verksamheter,
ömsesidiga försäkringsbolag och sjukkassor samt stiftelser med sociala
ändamål. Begreppet har funnit en vid acceptans i Europa. I Storbritannien
används nu ofta termen "social economy" som närmast synonym till "The
third sector". I EG-kommissionen inrättades 1989 en särskild enhet för social
ekonomi under Generaldirektorat XXIII för samordning av strukturpolitiken.
Den sociala ekonomin utgår ifrån att genom mobilisering av lokala
resurser, samarbete och bildande av olika nätverk utveckla såväl näringslivs-
strukturer- som sociala strukturer. Det är fråga om att människor som har
behov av arbete, service av olika slag, barnomsorg och annat som förknippas
med välstånd och social trygghet själva skapar sina arbetstillfällen, sina egna
system för distribution och försäljning av varor och tjänster, sina vård- och
omsorgssystem och så vidare.
Flertalet människor vill ha ett samhälle som ger skälig trygghet till arbete
vid sjukdom, ålderdom och arbetslöshet. Åtminstone i den västliga världen
stegras kraven dessutom ständigt på att livsmedel skall vara "rena" och den
miljö man lever i skall erbjuda livskvalitet vilket förutsätter att människorna
och deras produktion så långt som möjligt anpassar sig till naturens villkor.
Sist men inte minst vill människor ha ett reellt inflytande över sitt arbete,
över sitt sociala liv i övrigt samt över den miljö de lever i. De nämnda målen
sammanfaller väl med innehållet i den sociala ekonomin.
Den sociala ekonomins instrument, som leder till de angivna målen, kräver
vissa förutsättningar som kan delas in i tre grupper. Samlade europeiska
erfarenheter visar att om skapandet av kooperativ och organisationer av olika
slag skall bli framgångsrikt måste det politiska systemet i attityd och
handling ställa sig positivt. Det gäller till exempel lagstiftning,
institutionell
infrastruktur och ett utbildningssystem som ger en lämplig förberedelse för
rollen som företagare. För det andra krävs det ett väl utvecklat
rådgivningssystem som kan ta hand om människors önskemål beträffande
lämpliga företagsbildningar med mera. För det tredje krävs det tillgång till
finansiella instrument, alltså riskvilligt kapital för investering i den sociala
ekonomins företag och organisationer.
I Sverige finns en rätt heltäckande lagstiftning. Däremot brister det
fortfarande i fråga om de attityder som intas av myndigheter och näringslivs-
organisationer med flera gentemot den sociala ekonomin. Den tredje faktorn
slutligen, tillgång till särskilda, för den sociala ekonomin anpassade
finansiella instrument saknas helt. De tillgängliga kapitalförsörjnings-
instituten är inte på något sätt inriktade på eller förberedda för de speciella
krav som ställs av den sociala ekonomins organisationer.
Vi anser att regeringen bör ta upp och allsidigt diskutera de möjligheter
som den sociala ekonomin kan erbjuda för att bidra till lösning av de
problem som kan förväntas under 2000-talet. I det sammanhanget bör det
uppmärksammas att de frågor som skall diskuteras hör intimt samman med
övriga näringslivsfrågor och särskilt med små och medelstora företag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den sociala ekonomin.