I Sverige hade vi under många år en stor svensk varvsrörelse. Vi har idag
fortfarande en hög kompetens inom detta område samtidigt som
forskning och utbildning inom skeppsteknik håller högsta internationella
standard.
Förutsättningar för en svensk varvsrörelse finns alltså men vi lever med en
stor konkurrensnackdel. Sverige avvecklade nämligen sitt varvsstöd år 1992.
Det innebär att det blev dyrare att producera fartyg i Sverige än i andra
länder. Inom OECD har Sverige och andra länder under 90-talet aktivt
arbetat i riktning mot en avveckling av stödet till varvsindustrin. Syftet har
varit att skapa neutrala konkurrensvillkor.
År 1994 träffades inom ramen för detta arbete ett avtal mellan dåvarande
EU, Japan, Norge, Sverige, Finland, Sydkorea och USA. Detta avtal innebär
i princip att allt direkt och indirekt statligt stöd till varvsindustrin skulle
upphöra senast den 1 januari 1996. Sedan dess har tidpunkten flyttats fram
ett antal gånger. I Svensk Sjöfarts Tidning 36-37 1999, kunde man läsa att
Tysklands finansminister har meddelat att det tyska varvsstödet kommer att
ökas från 65 miljoner till 90 miljoner tyska mark nästa år.
Detta tyder enligt min mening på att vi kommer att ha kvar varvsstöden
inom överskådlig tid. Jag anser därför att regeringen skyndsamt skall genom-
föra en noggrann analys. Den kvarvarande delen av svensk varvsindustri
måste värnas, vilket kan ske på olika sätt. Regeringen har i riksdagen uttalat
att övriga länder kommer att avveckla sina varvsstöd vid årsskiftet 2000
enligt OECD-överenskommelsen. Detta vore det allra bästa för svensk varvs-
näring för att säkerställa en rättvis konkurrens. Om OECD-överens-
kommelsen inte blir verklighet och övriga länder inte avvecklar varvsstöden,
bör regeringen i vårpropositionen för år 2000 göra en förnyad prövning av
frågan om statliga stöd till varvsnäringen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till svensk varvsnäring.