Motion till riksdagen
1999/2000:N340
av Westerberg, Per (m)

Den framtida regionalpolitiken


1 Sammanfattning
Den svenska regionalpolitiken har i ett historiskt perspektiv försökt lösa
problem genom att styra resurser till utsatta orter, regioner eller till
företag i kris. Gemensamt för dessa åtgärder har varit en strävan att
eliminera olika komparativa nackdelar i landets olika delar.
Nackdelarna med en sådan metod blir att befintliga näringslivsstrukturer
bevaras och inte förmår att möta en föränderlig omvärlds krav. Vidare har ett
stödberoende etablerats och stöden har också snedvridit konkurrensen.
En framtida regionalpolitik måste ha sin utgångspunkt i de förutsättningar
som olika regioner har. Enligt vår mening krävs nu en regionalpolitik som
främjar goda utvecklingsbetingelser i hela Sverige. Med minskad politisk
styrning och detaljreglering kan det lokala engagemanget och kunnandet
bättre tas tillvara. Det bästa sättet att underlätta en utveckling i denna
riktning är att förstärka regionernas konkurrenskraft. Härigenom främjas en
utveckling baserad på regionernas egen duglighet och inte, som nu, genom
hjälp utifrån.
För att det här skall kunna bli verklighet krävs en politik som baseras på en
genuin förståelse för företagandets villkor. Målet för regionalpolitiken bör
därför vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors
möjligheter till utveckling. Genom att förbättra och bygga ut vägnätet, bygga
ut IT-infrastrukturen och förbättra villkoren för företagandet har vi lagt
grunden för tillväxt i hela Sverige.
2 Inledning
Regionalpolitik definieras som åtgärder inom alla politikområden riktade
till geografiska områden med regionalpolitiska problem.
Regionalpolitikens övergripande mål är hållbar ekonomisk tillväxt,
rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för alla.
Regionalpolitiken är ett brett politiskt område som innehåller såväl
näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska som andra välfärdspolitiska
frågor. Såväl bostadspolitik, socialpolitik, kommunikationspolitik,
utbildningspolitik och skatteutjämningspolitik är av regionalpolitiskt
intresse.
Under senare år har begreppen "den stora" och "den lilla" regional-
politiken myntats. Den stora regionalpolitiken definieras som alla utgifts-
områden, utom utgiftsområde 19, som har betydelse för den regionala utjäm-
ningen.
Den lilla regionalpolitiken utgörs främst av företagsstöd och regionala
utvecklingsmedel med syfte att underlätta näringslivsutveckling i regioner
med svag tillväxt. Till den lilla regionalpolitiken kan också räknas struktur-
fonderna.
Gemensamt för dessa åtgärder har varit att försöka eliminera konkurrens-
nackdelar i landets olika delar. Kortsiktigt har vissa positiva effekter kunnat
utläsas av åtgärderna. De långsiktiga effekterna visar sig dock, i de försök
till
utvärderingar som gjorts, vara begränsade.
Hela stödsystemet är mer strukturbevarande än förändrande. Stöden verkar
än mer konserverande eftersom näringslivet inom stödområdena till en större
andel hör till stagnerande branscher än vad som gäller för riket i övrigt.
Den regionalpolitik vi förordar skall ses i ett större sammanhang där alla
våra åtgärder inom olika politiska områden är sammanhållna och ger effekter
för en tillväxt och utveckling i hela Sverige. Framför allt är det viktigt att
anpassa politiken efter den nya tidens förutsättningar. I stället för en tradi-
tionell lokaliserings- och planeringspolitik behövs en politik som mobiliserar
och uppmuntrar människor att ta egna initiativ och att ta ansvar för både sig
själva och sin bygd. Varje region och varje bygd har sin styrka och sina
möjligheter som bäst kan tas till vara genom lokala initiativ.
3 Nya förutsättningar
Svensk ekonomi och svenskarnas vardag påverkas alltmer av händelser i
andra delar av världen. Denna globalisering innebär att
produktionsvillkoren i Sverige blir alltmer konkurrensutsatta. Samtidigt
pågår en successiv förskjutning mot en kunskapsbaserad ekonomi.
Globaliseringen och kunskapsförskjutningen påverkar politikens villkor
och möjligheter. Globalisering minskar nationalstatens betydelse som arena
för stabiliseringspolitiska beslut, vilket innebär att regeringens handlings-
frihet när det gäller att styra skatter, växelkurser eller räntor
fortsättningsvis
kommer att begränsas. Att förstärka landets, regionens eller ortens attrak-
tionskraft för företagande och investeringar blir alltmer politikens viktigaste
målsättning. Politiken blir därmed också konkurrensutsatt.
Från en tid då kompetensen - människorna - sökte sig till kapitalet är
situationen nu annorlunda. Företagen etablerar sig där dugligheten och
förutsättningarna är de bästa, vilket innebär att regioners och nationers till-
växtpotential främst avgörs av den kunskap och den kompetens som finns
tillgänglig. Industrisamhället övergår successivt i kunskapssamhället. Kun-
skapsinnehållet i produktionen ökar samtidigt som tjänstesektorn möter nya
möjligheter.
Kvalificerat arbete kan nu genom ny teknik utföras i glesbygden. Studier
och kompetenshöjning kan ske på distans, vilket ger utvecklingsmöjligheter
för bygder som tidigare hade begränsade framtidsmöjligheter.
4 Flyttlassen har blivit fler
Den hittillsvarande regionalpolitiken har uppenbarligen misslyckats.
Under såväl 1997 som 1998 har befolkningen i skogslänen minskat med
omkring 14 000 personer per år. Inom de fem Norrlandslänen är det en
enda kommun som uppvisar folkökning under 1998, nämligen Umeå
kommun.
De senaste årens skattehöjningar har drabbat dessa delar av Sverige hårt:
- Bensinskatten har höjts med 70 öre per liter.
- Dieselskatten har höjts med 39 öre per liter.
- Fordonsskatten har höjts med 50 procent.
- Gränsen för avdrag har höjts från 4 000 till 7 000 kronor.
- Produktionsskatten på el har höjts från 0,8 till 2,75 öre/kwh.
Höjningen av elskatten förstärks av beslutet att avveckla kärnkraften.
Framför allt Bergslagen och Norrland är starkt beroende av elenergi till
konkurrenskraftiga priser.
Den rent destruktiva effekt, med hänsyn till den regionala utvecklingen,
som dessa åtgärder fått och kommer att få kan inte vara någon överraskning
för regeringen. Inför vart och ett av de ovan nämnda besluten har
konsekvenserna redovisats ingående. Likväl har besluten fattats. De negativa
åtgärder som här redovisats är generella till sin natur. Det blir lika dyrt
varhelst man bor att köra bilen eller dieselfordonet. Men till följd av långa
avstånd, hårdare klimat och en överrepresentation av elintensiv industri blir
konsekvenserna förödande.
Innan någon regionalpolitik värd namnet ens kan börja diskuteras måste de
värsta försämringarna för den regionala utvecklingen undanröjas. Vi föreslår
följande skattesänkningar och förslag, som framför allt gynnar de hushåll och
företag som har de längsta avstånden och de högsta uppvärmningskostnader-
na:
- Dieselskatten på arbetsfordon sänks med 1,70 kronor per liter.
- Bensinskatten sänks med 25 öre per liter.
- Reseavdragen höjs till 16 kronor per mil.
- Gränsen för reseavdrag sänks till 6 000 kronor.
- Produktionsskatten på el sänks med 500 miljoner kronor.
- Kärnkraftsavvecklingen avbryts.
5 Våra utgångspunkter för starkare regioner
Politikens huvuduppgift är att skapa goda förutsättningar för tillväxt i
hela landet. Därför måste en framsynt regionalpolitik ha sin
utgångspunkt i en genuin förståelse för företagandets villkor och de
drivkrafter som ligger bakom entreprenörskap och företagande.
Sverige behöver ett bättre företagarklimat för att kunna möta de nya
utmaningarna. Framför allt måste förutsättningar skapas för att de små
företagen skall kunna växa. Sker inte detta kommer alltfler företag och idéer
att söka sig till andra regioner och till andra länder. När så sker drabbas
först
de områden som är mest utsatta. Det är vad vi för närvarande ser i de
regioner och orter som har de sämsta konkurrensförutsättningarna, och där
utflyttningen också är som störst.
Vidare gäller att alla delar av Sverige måste ges förutsättningar för tillväxt.
Vi ser ingen motsättning mellan dynamiska storstäder och mindre orter, inga
motstridiga intressen mellan land och stad.
Ett gott företagarklimat är beroende av framåtsyftande nationell politik.
Lokala förhållanden spelar emellertid också en stor roll. Hur den kommunala
politiken sköts påverkar i hög grad villkoren för företagsetableringar och
företagstillväxt.
Ett alternativ till dagens regionalpolitik borde vara att regionen genom att
sänka individers inkomstskatt i stället konkurrerar med andra regioner. Den
sänkta inkomstskatten skulle då göra det mer attraktivt att jobba i exempelvis
de inre delarna av Norrland. Jobben skulle flytta från storstäder till dagens
stödområden. Dessutom skulle rekryteringen av nyckelpersoner till företagen
underlättas. Inflyttning och därmed bredare skattebas kan mer än väl
kompensera för lägre skattesatser. Med sänkta kommunalskatter skulle
regionerna kunna locka till sig höginkomsttagare och företagare. Men för att
ge kommunerna den här möjligheten måste kommunalskattelagen ändras och
försöket begränsas.
Företagandet är tillväxtens motor. En politik som underlättar för före-
tagande ökar efterfrågan på arbetskraft och ger ökat välstånd. En ökning av
välståndet i vårt land kräver att en större andel av arbetskraften i framtiden
får sin utkomst från privat näringsverksamhet. Det är omöjligt att bortse från
skatternas hämmande inverkan på företagandet och därmed tillväxten när den
nya regionalpolitiken diskuteras.
För att åstadkomma fler och växande företag måste skatten på företagande
och arbete sänkas:
- Värnskatten måste avskaffas.
- Dubbelbeskattningen måste slopas.
- Fåmansbolagsreglerna måste ändras.
- Förmögenhetsskatten måste slopas.
- Egenavgifterna måste sänkas.
- Kommunalskatten måste sänkas.
- Tjänstebeskattningen måste sänkas.
- Inkomster av royalty måste beskattas som kapital.
- Fastighetsskatten måste på sikt slopas.
- Förmånsrätten vid företagskonkurser måste ändras.
- Skatten på kapital måste sänkas.
- Skatt på vinstandelar måste slopas.
- Personaloptioner måste beskattas som kapital.
Skattesänkningar är nödvändiga men inte tillräckliga för att företagen
skall bli fler och större. Även reglerna på arbetsmarknaden måste
anpassas till en ny tids krav. Sverige behöver därför en ny och mer
flexibel arbetsrättslagstiftning samt reformerad arbetsmarknadspolitik
och arbetslöshetsförsäkring. Krånglet måste minimeras för att företagen
skall kunna utvecklas. Småföretagsdelegationens förslag kan i princip
genomföras utan dröjsmål.
En förbättring av företagens etablerings- och tillväxtvillkor i enlighet med
vad vi här har förordat gör det selektiva företagsstödet onödigt. Bidrag
växlas mot lägre skatter. Fördelarna med sådan växling är att alla företag
behandlas lika. Stöd som hotar att snedvrida konkurrensen mellan företag
måste snarast avvecklas.
6 Att bo och verka på landsbygden
Det är angeläget att boendet på landet underlättas. Regler och
bestämmelser måste utformas så att dessa inte utgör onödiga hinder för
boendet. Endast starka skäl skall få hindra bebyggelse. Enligt vår mening
bör glesbebyggelserätten återinföras. Den lagstadgade huvudregeln skall
vara rätten att utan detaljplan bygga på landet.
Lagstiftningen har särskilt försvårat bevarandet av en levande skärgård. En
ökad möjlighet till bebyggelse i strandnära områden skulle kunna skapa
bättre förutsättningar för levande bygder.
Ett ännu olöst problem för den bofasta skärgårdsbefolkningen är fastig-
hetsskatten. Denna i kombination med förmögenhetsskatten leder till att den
ekonomiska situationen för många blivit ohållbar. Fastighetsskatten bör på
sikt slopas helt och under övergångsperioden bör markvärdet endast tas upp
till hälften.
Under den borgerliga regeringen 1991-1994 genomfördes flera valfrihets-
reformer som underlättade skapandet av frivilliga och småskaliga lösningar
inom skola och omsorg.
Den socialdemokratiska regeringen har inte bara stoppat denna utveckling
utan också vridit klockan tillbaka:
- Vårdnadsbidraget har avskaffats.
- Avdragsrätten för barntillsynskostnader har avskaffats.
- Kommunerna kan hindra nya friskolor.
- Etableringsmöjligheterna för enskilda läkare och sjukgymnaster har
försämrats.
Hemmets gemenskap och den lilla världen spelar ofta en stor roll på små
orter. Storskaliga lösningar och centralistiska system fungerar sällan bra,
allra minst på landsbygden. De nya sämre reglerna för friskolor minskar
möjligheter att rädda nedläggningshotade landsbygdsskolor genom att
driva dem som friskolor. Till dessa försämringar hör också de
indragningar som skett av polis, åklagare och domstolar till följd av
regeringens bristande engagemang för rättssäkerhet och
brottsbekämpning.
För att underlätta livet på landsbygden vill vi förbättra förutsättningarna
för nya friskolor, återinföra vårdnadsbidraget, återinföra avdragsrätt för
barntillsynskostnader, medge etableringsrätt för privatpraktiserande läkare
och sjukgymnaster samt skriva in rätten att välja i socialtjänslagen. I syfte
att
underlätta för serviceetableringar i glesbygd bör ett enklare regelverk
eftersträvas för exempelvis handel.
Jordbruket är en viktig näring för det öppna landskapet och en levande
landsbygd. Vi vill förbättra villkoren för jordbruksnäringen så att
arbetstillfällen och produktion av  högkvalitativa svenska livsmedel kan
bibehållas. Vi har i andra sammanhang föreslagit flera viktiga skatte-
sänkningar för lantbruket, såsom sänkt skatt på diesel och slopad elenergi-
skatt. Vi vill att jordbruksbyråkratin i Sverige minskas genom fri handel med
mjölkkvoter och en enklare utformning av miljöstöden. Vidare anser vi att
livsmedelsnäringen ej skall belastas av kartavgiften och kostnaden för
djurregistret.
7 Bättre vägar i hela landet
Sverige behöver bra vägar. Med vårt läge i norra Europa och våra stora
geografiska avstånd är en väl utbyggd infrastruktur även på vägområdet
en absolut förutsättning för att hela Sverige skall kunna växa och
utvecklas. Bra vägar minskar också riskerna i trafiken och är enligt vår
mening den första och viktigaste förutsättningen för färre skadade och
döda i trafiken.
Det svenska vägnätet är i stort behov av upprustning, både vad det gäller
nybyggnation och underhåll. Särskilt det enskilda vägnätet är i stort behov av
upprustning. Där så är möjligt bör alternativa finansieringsformer prövas. Vi
hävdar att man därmed kan öka takten i utbyggnaden av det nationella
vägnätet.
Den svenska drivmedelsbeskattningen är högst i Europa och vi motsätter
oss den av regeringen föreslagna höjningen av dieselskatten. Det leder till
höjda transportkostnader och försämrad miljö. För skogsbruket i inre
Norrland får en sådan höjning dramatiska konsekvenser och motverkar
effektivt varje regionalpolitisk insats. Åkerierna, en viktig del i landsbygdens
näringsliv, tappar i konkurrenskraft gentemot utländska åkerier vilket innebär
färre jobb i regioner med redan hög arbetslöshet.
Den ekonomiska integrationen, den allt hårdare konkurrensen och därmed
ökade krav för industrin på just in time-leveranser, samt den ökande
rörligheten understryker behovet av en ny trafikpolitik för vårt land.
Mot bakgrund av infrastrukturens betydelse för den svenska samhälls-
utvecklingen föreslår vi en kraftfull och långsiktig satsning på vägar.
Sammanlagt 30 miljarder kronor bör avsättas under de närmaste tre åren. Av
dessa 30 miljarder kronor används 3 miljarder kronor inom utgiftsområde 22
Kommunikationer de kommande tre åren. Denna avsättning möjliggörs
genom pengar som frigörs genom privatiseringar.
Vi anser detta nödvändigt för att säkerställa näringslivets konkurrenskraft,
i synnerhet för skogsnäringen och turismen, och därmed förbättra våra
bygders möjligheter att leva och utvecklas.
8 Den informationstekniska infrastrukturen
För företagens utveckling är en god infrastruktur av stor betydelse. Till
infrastrukturen hör det fysiska transportnätet, men också IT-motorvägar.
Den informationstekniska infrastrukturen spelar en helt avgörande roll
för etableringen av de nya snabbväxande företagen.
Informationstekniken behöver nät med hög kapacitet för att kunna
nyttiggöras fullt ut. Inte minst utbildning över stora avstånd kräver
möjligheter till interaktivitet. Tekniskt sett finns olika möjligheter att
tillgodose kapacitetsbehovet. Optisk kabel är bäst teknik i vissa områden
medan satelliter kan vara det i andra. Utvecklingen förändrar dessutom
hela tiden både de tekniska möjligheterna och de kommersiella villkoren.
Normalt sett är utbyggnad av överföringskapacitet en fråga för marknadens
aktörer. I de mer tätbefolkade områdena av Sverige kan detta fungera.
Annorlunda är det emellertid i de mer utsatta delarna av vårt land. Särskilt de
inre delarna av Norrland har dålig försörjning av överföringskapacitet.
Begränsningar av överföringskapacitet för information kan därmed komma
att utvecklas till det svåraste hindret för en allsidig regional utveckling. Vi
menar att regionalpolitiska insatser bör inriktas mot att undanröja detta
utvecklingshinder. Att bidra till en snabb utbyggnad av den informations-
tekniska infrastrukturen är en viktig del i den regionalpolitik vi förordar. Vi
vill mot den bakgrunden föreslå att staten inleder ett program för regional
utbyggnad av informationsteknisk infrastruktur. Det kan antingen ske genom
upphandling eller genom att staten tar hela ansvaret och privatiserar projektet
när det har genomförts.
Den utbyggnad av den informationstekniska infrastrukturen som vi här
föreslagit skall ses tillsammans med vårt förslag att ge alla skolor tillgång
till
goda kommunikationsmöjligheter med hjälp av informationsteknik.
9 Strukturfonderna
Genom medlemskapet i EU har vårt land tillgång till EU:s
strukturfonder. Det innebär ett väsentligt resurstillskott till regionala
utvecklingsinsatser. Bidrag från strukturfonderna måste matchas med i
princip motsvarande resurser från stat, landsting och kommun.
Det framtida strukturfondsarbetet måste på ett bättre sätt än hittills utgå
ifrån de små företagens förutsättningar och villkor. En bättre samordning
mellan nationens och EU:s regionalpolitik är nödvändig för att nå effektivitet
och förenkling. Vidare är näringslivets deltagande i strukturfondsarbetet
viktigt för att på ett bättre sätt anpassa villkoren till företagens situation.
Ett
av de stora problemen i inledningsskedet har varit att hitta nationell med-
finansiering. Vi vill möjliggöra för enskilda företag att delta i medfinansie-
ringen. Det skulle ge projekten en bättre kommersiell inriktning samt ge
företagen en garanti för större inflytande och styrning.
Strukturfondsmedel bör i större utsträckning än hittills styras över mot
projekt från privata näringslivet. Det vore önskvärt att hitta en modell där
utbetalningarna från strukturfonder sker kontinuerligt allteftersom projekten
fortskrider.
10 Tillväxtavtalen
Tillväxtavtalen är inget huvudspår för tillväxt. Risken är stor att dessa
politikerstyrda tillväxtavtal blir negativa för tillväxten genom att
politiken blir alltför ensidig och hämmar mångfalden. För att tillväxten
skall blomstra är det viktigt att konkurrens sker på lika villkor.
Planstyrda snedvridningar där särintressen gynnas, såsom särskilda
företag, branscher eller regioner, hämmar tillväxten. Dessutom är de
resurser som varje län skall förhandla om betydligt mindre än det
verkliga behovet.
Det positiva med tillväxtavtalen är de analyser som gjorts i samband med
utarbetandet av tillväxtavtalet inom varje region och att dessa analyser
arbetats fram tillsammans med det lokala näringslivet.
11 Statlig helhetssyn
Vi vill betona att statsmakterna måste ha en helhetssyn på den regionala
utvecklingen. Det gäller i synnerhet inom verksamheter där staten har ett
ägaransvar. Sektorsvisa rationaliseringar och nedläggningar får inte
innebära ökade kostnader i andra sektorer som är gränsande till den
sektor som är föremål för rationalisering. En sådan brist på helhetssyn
innebär försämrad service och uteblivna besparingar. Beslut om
omstruktureringar bör föregås av konsekvensanalyser som präglas av
helhetssyn och tvärsektoriella avvägningar.
För att Sverige ska få ett mer dynamiskt företagarklimat för fler riktiga
jobb krävs en helhetssyn och insatser på områden som i första hand inte
tillhör den traditionellt regionalpolitiska arenan. Det gäller skatter, arbets-
marknad, energipolitik, regelförenkling, kunskapsutveckling och Sveriges
engagemang i EU.
Regionalpolitik i all ära, men det allmänna företagsklimatet betyder mer
för den enskilde företagaren. Detta vare sig hon eller han bor i Sorsele eller i
Gnosjö.

12 Hemställan

12 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den förändrade ekonomins förutsättningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de höga skatternas skadliga inverkan på regional
utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utgångspunkter för starkare regioner,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bo och verka på landsbygden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av bättre vägar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den informationstekniska infrastrukturen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om strukturfonderna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillväxtavtalen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statlig verksamhet och helhetssyn.

Stockholm den 5 oktober 1999
Per Westerberg (m)
Karin Falkmer (m)
Ola Karlsson (m)
Ola Sundell (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Jan-Evert Rådhström (m)
Sten Tolgfors (m)
Jan Backman (m)
Mikael Odenberg (m)
Olle Lindström (m)