med anledning av prop. 1999/2000:84 Börsintroduktion av Telia AB
Långt senare än nödvändigt planerar regeringen nu en försäljning av en
del av Telia. Vi hade när frågan behandlades i riksdagen för knappt ett år
sedan starka principiella invändningar mot sammanslagningen av Telia
och Telenor. Det vi då anförde mot regeringens politik är fortfarande
giltigt (motion 1998/99:N16, sid. 1):
Vår avgörande invändning mot propositionens förslag är av ideologisk,
principiell natur. Staten skall inte äga företag annat än i undantagsfall.
Staten
skall inte ha den dubbla rollen som den som sätter spelreglerna och som
samtidigt agerar på marknaden. Domaren kan inte samtidigt vara en spelare
på planen.
Ett fortsatt statligt majoritetsägande är inte motiverat i detta fall. De skäl
som tidigare kunnat anföras för en statlig roll, på den gamla Televerkstiden,
att det handlade om ett tekniskt monopol, gäller inte längre. På detta område
såväl som andra har det varit möjligt att särskilja frågor som har att göra med
nätet och de fasta anläggningarna från frågan om de tjänster som är kundens
huvudintresse. Därmed finns det inte längre argument för att staten skall vara
inblandad i det som är utvecklingen av kundprodukter. Det intressanta på
detta område idag är utvecklingen av kundrelaterade produkter. Där finns
ingen roll för ett statligt monopol och därmed inte heller någon roll för staten
som ägare.
Staten har att dra upp riktlinjerna och ramarna för vad som är acceptabelt
genom lagar och förordningar, och samtidigt motverka monopol. Staten bör
därutöver inte ha någon roll som medaktör på marknaden, annat än i
speciella undantagsfall.
Propositionen kan avvisas enbart på denna grund.
Det avgörande felet i regeringens avtalsförslag är att det statliga majori-
tetsägandet förutsätts kvarstå under överskådlig tid.
Denna principiella invändning är fortfarande giltig. I den dåvarande pro-
positionens förslag band man Telia vid ett statligt svenskt-norskt
majoritetsägande i minst 16 år. I den nu aktuella propositionen finns det
inte ens en tidsgräns för när det statliga majoritetsägandet skall
avvecklas, än mindre när det statliga ägandet skall avvecklas helt. Detta
är vårt avgörande skäl till att propositionen måste avslås. Regeringen tar
inte ett tillräckligt stort steg för att minska det statliga ägandet och det
finns inga synliga intentioner att fullständigt avveckla det.
Vi kan i hög grad instämma i vad som sägs i propositionen om utveck-
lingen av telekommunikationsmarknaden och om Telias framtida inriktning.
Den teknologiska utvecklingen, liberaliseringen av telemarknaden samt
globaliseringen ställer Telia inför omfattande utmaningar. Därför bör Telia få
ett privat ägande och börsintroduceras.
Regeringens förslag innebär dock att man enbart vill ha ett bemyndigande
att minska det statliga ägandet från 100 till 51 %. Genom att en nyemission
förutsätts ske under våren-försommaren i år kommer i realiteten det statliga
ägandet att bara minska med 25-30 %. Den ägarandel om 51 % som
regeringen avser behålla räknas på den vidgade bas som inkluderar det
kapitaltillskott som nyemissionen förväntas ge. Det är utomordentligt oklart
vilka regeringens planer ifråga om utvecklingen av det statliga ägandet är. I
propositionen (sid. 8) säger regeringen bara: "Regeringen avser att åter-
komma till riksdagen om en ytterligare minskning av ägandet blir aktuell."
Ett kvardröjande statligt ägande kan utgöra en hämsko för Telia. Risken är
stor att företagets värde på börsen kommer att påverkas negativt av det
statliga ägandet - den så kallade politikerrabatten. Hanteringen av Telia-
Telenor-affären är en av de tydligast tänkbara demonstrationerna av vilka
problem statligt ägande för med sig. Genom att hålla fast vid ett fortsatt
statligt ägande riskerar regeringen att förutsättningarna för Telia blir sämre
än vad de skulle kunna bli.
Den politik som nu istället är rimlig att föra efter regeringens misslyckande
med Telia-Telenor-affären är att minska ner det statliga ägandet till under
50 % som ett tydligt steg i riktning mot att helt avveckla det statliga ägandet.
I vilken takt försäljningen av det statliga aktieägandet bör ske måste bedömas
med hänsynstagande till bl.a. utvecklingen på aktiemarknaden. Därför bör
regeringen ges ett tydligt bemyndigande att som ett första etappmål inom 18
månader avveckla det statliga majoritetsägandet och inom 4 år helt avveckla
det statliga ägandet av Telia.
Det är vår ambition att Telia-aktier skall kunna bli ett inslag i många
människors aktiesparande, att Telia skall bli en folkaktie. För detta behövs
inga särskilda rabatter men väl att privatpersoner garanteras en viss andel så
att det inte enbart blir institutioner som utgör ägare.
Vi accepterar att regeringen får använda medel för att täcka kostnaderna
för ett upplösande av fusionen med Telenor på det sätt som anges i
propositionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen bemyndigar regeringen att i ett första steg inom 18
månader minska det statliga ägandet i Telia AB till under 50 % och att
inom fyra år helt avveckla det statliga ägandet.