Arbetslösheten bland invandrare är totalt sett betydligt större än för andra svenskar. Detta är både i nuläget och på sikt ett stort problem både för de berörda personerna och för samhället i stort. Det finns både sociala och ekonomiska skäl för att drastiskt ändra på förhållandena. Samtidigt är många av de arbetslösa invandrarna högt utbildade, har vana från sitt tidigare hemland som egenföretagare eller kommer från samhällen där det är vanligt och naturligt att bedriva handel och hantverk i småföretag. I Sverige är vi på många sätt dåliga att ta tillvara erfarenheter och kunskaper som människor från andra länder och kulturer skulle kunna förmedla. Orsakerna till detta är förstås många och skiftande.
Det har ofta visat sig svårt att stimulera enskilda personer att starta egna företag. Den s.k. entreprenörströskeln är i själva verket rätt hög. Emellertid finns det en företagsform, nämligen den kooperativa, som i många fall har visat sig vara ett effektivare sätt att mobilisera människor till företagande. Eftersom företagsformen i sig bygger på människors samarbete finns det stora möjligheter för medlemmarna i ett kooperativ att komplettera varandras kunskaper och kompetenser. Det är naturligtvis också i regel lättare att genomföra något tillsammans än att bära hela bördan själv. Inte minst torde det gälla då det är fråga om att starta småföretag. För många människor som kommer från andra länder till Sverige måste det svenska samhället te sig obegripligt både i fråga om språk och organisationsstruktur. Sådana människor kan samtidigt vara både idérika och ha entreprenörsanda. Genom samverkan med andra personer som bättre behärskar språket och hur det svenska samhället fungerar borde det vara möjligt att bilda och driva småföretag.
Allt företagande, även kooperativt, bygger på människors egna idéer och vilja att bli företagare. Det går därför inte att organisera fram nya företag genom beslut av riksdag och regering. Utveckling av nya typer av företag skulle dock kunna stimuleras genom lämpliga åtgärder från samhällets sida. Sådana åtgärder består främst i informations- och rådgivningsinsatser. Regeringen har under 1999 i ett samarbetsprojekt med Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige, FKU, anslagit medel för att göra den kooperativa företagsformen mera känd. Insatserna riktas mot myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med personer som kan överväga att starta eget tillsammans. Därvid bör olika former av försöksverksamhet kunna bli aktuella i syfte att undanröja de särskilda svårigheter som invandrare möter i det svenska samhället.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kooperativt företagande.
Stockholm den 5 oktober 1999
Ann-Kristine Johansson (s)
Marianne Carlström (s)
Helena Frisk (s)
Mariann Ytterberg (s)
Nils-Erik Söderqvist (s)
Eva Arvidsson (s)
Laila Bäck (s)