Nyföretagandet i Sverige minskar, från en redan låg nivå. Nedgången är
allvarlig mot bakgrund av den betydelse företagandet har för välstånds-
utvecklingen. Företagandet är i vårt samhälle den viktigaste faktorn för
ekonomisk utveckling och förbättrad välfärd. Företagandet
sammanbinder kunders behov med medarbetares kompetens och
åstadkommer därmed en ökad nytta för alla i samhället - tillväxten ökar
och fler får arbete. Den fria företagsamheten utgör således ett
grundfundament för en hög levnadsstandard. Om färre företag skapas
avtar också expansionen inom privat sektor och potentialen för nya
storföretag, och arbetstillfällen, försvinner.
Jämför vi januari - juni 1997 till 1999 kan vi konstatera att antalet
nyregistrerade företag minskat med hela 16,7 procent.
Under första halvåret 1999 var nedgången i antalet nyregistrerade företag
6,6 procent. De regionala skillnaderna är stora. Minskningen under 1999
är störst i Östergötland (-15,9 procent) medan Gävleborg till och med
kan uppvisa en ökning (+0,4 procent).
Första halvåret 1999 förändrades antalet nyregistrerade företag i Sverige
på följande vis (i procent):
Tabell 1: (Stockholm 5,5 )
Trots den senaste tidens starka konjunkturuppgång är arbetslösheten fort-
farande hög i vårt land. Dessutom är de regionala skillnaderna stora i
sysselsättningsgrad, och dessa skillnader har förstärkts under den social-
demokratiska regeringsperioden. Den förda politiken har således
missgynnat stora delar av Sverige och det är enbart de riktigt stora
städerna som växer. Det leder till avfolkning ute i våra regioner med
sjunkande skatteunderlag och en negativ befolkningsspiral.
I de regioner där arbetslösheten är som högst och utflyttningen därmed
accelererar är marknadsförsörjningen låg och de offentliga monopolen
dominerande. Det innebär att de privata inkomsternas andel av de totala
hushållsinkomsterna är liten. I Norrlandslänen är marknadsförsörjningen
cirka 40 procent i genomsnitt, vilket medför att nästan 60 procent försörjer
sig på offentliga löneinkomster och transfereringar. Behovet av nya företag
och företag som växer är följaktligen större i den här delen av Sverige än i
övriga delar.
Resultatet av den socialdemokratiska politiken är att den så kallade
försörjningsbördan, antalet personer en sysselsatt i genomsnitt har att
försörja, tenderar att bli fortsatt större. Redan i dag är det illa, varje
arbetande
försörjer 2,3 personer.
2 En företagarvänlig politik
Det finns en halv miljon registrerade företag i Sverige. Den
överväldigande delen är enmansföretag, bara 3 procent har fler än 20
anställda. Samtidigt har vi, i jämförelse med många andra länder, ett
mycket storföretagsdominerat näringsliv. Mer än hälften av alla anställda
återfinns i företag med mer än 500 anställda.
I Sverige saknar vi den mångfald av medelstora företag som finns i många
andra länder. De små företagen förblir små medan storföretagen växer mer
utomlands än i Sverige. Trots småföretagens uppenbara betydelse har det i
undersökningar visat sig att en förkrossande majoritet av de mindre företagen
tycker det är sämre att driva företag i dag än för fem till tio år sedan.
Småföretagen anger flera strukturella problem som hinder för expansion.
En undersökning genomförd av Företagarnas Riksförbund och LRF Konsult
visar på arbetsrätten, bristen på arbetskraft, bristen på riskkapital, den svaga
efterfrågan och "vill ej växa" som de viktigaste tillväxthindren för
småföretag. Närmare 20 procent av de företag som ser möjligheter till
expansion anger arbetsrätten som det viktigaste hindret för tillväxt. Den
arbetsrättsliga lagstiftningen leder därmed till att företag inte vågar
expandera och nyanställa. Det leder till såväl låg produktion i landet som till
att många, inte minst ungdomar, stängs ute från arbetsmarknaden.
Sverige behöver ett företagarklimat som stimulerar till företagande. Då får
vi en större privat sektor som eliminerar massarbetslösheten och skapar
välstånd även för dem med sämre förutsättningar. Endast ekonomisk tillväxt
och fler människor i arbete kan utveckla Sverige som välfärdssamhälle.
Jobbtillväxten i framtiden kommer knappast att ske i offentliga verk-
samheter. Vad Sverige behöver är en större och mer dynamisk företags-
sektor. Mot en bakgrund av hög arbetslöshet och låg marknadsförsörjning, är
det en gåta varför regeringen inte gör mer för att stimulera tillkomsten av
flera och växande företag.
För att bryta dagens nedåtgående trend behöver vi en politik som anpassar
regler och skattesystem, så att våra företag kan konkurrera och därmed skapa
en grund för ökad efterfrågan på arbetskraft. Omvärldsförståelse och
förändringsbenägenhet i politiken är avgörande för hur vi lyckas förbättra
villkoren för företagandet. Att hålla fast vid samma politik som tidigare, bara
för att vi ser en uppgång i konjunkturen, är att lura sig själv.
Ett utmärkt sätt att stimulera nyföretagandet är att öppna för konkurrens
inom offentlig sektor. Det skulle i många fall framför allt gynna kvinnors
företagande. Opinionsläget både bland allmänheten och bland politiker kan
sägas ha förbättrats och därmed skapat en grogrund för ett ökat nyttjande av
privata driftsformer inom offentlig verksamhet. Inte minst för att upprätthålla
konkurrensen är det viktigt med signaler om att det finns goda affärsförut-
sättningar inom dessa sektorer. En sådan åtgärd skulle omedelbart förbättra
det lokala näringslivsklimatet.
Att göra företagsreglerna färre, enklare och mer stabila är en angelägen
reform för företagaren. Dessutom är det så att regler ofrånkomligen skapar
byråkrati. Det drabbar inte enbart företagen utan också deras anställda och
ytterst den enskilde medborgaren. Även om det finns en betydande
probleminsikt, så återstår väldigt mycket arbete innan man kapat bort regler
och krångel så att företagsklimatet även i den delen blir gott. Att växla sänkta
skatter mot färre bidrag bidrar också till färre regler och mindre krångel.
En avgörande förutsättning för att stimulera till nyföretagande är att
ersättningen för arbete och avkastningen på kapitalet är någorlunda rimliga.
Sveriges rekordhöga skattetryck utgör ett direkt hinder för nyetableringar och
entreprenörskap. Skatterna på arbete, kapital och kompetens måste sänkas.
Förmågan att skapa jobb inom den privata sektorn kommer att vara den
viktigaste faktorn för att skapa välstånd under all överskådlig framtid. För att
sysselsättningen skall öka krävs en ökad dynamik på arbetsmarknaden. Ett
bra företagarklimat som uppmuntrar enterprenörskap är av stor betydelse för
fler jobb och tryggad välfärd.
3 Hemställan
3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbättrade villkor för företagandet.