1 Bekymmersam minskning
Nyföretagandet i Sverige minskar, från en redan låg nivå. Nedgången är allvarlig mot bakgrund av den betydelse företagandet har för välstånds- utvecklingen. Företagandet är i vårt samhälle den viktigaste faktorn för ekonomisk utveckling och förbättrad välfärd. Företagandet sammanbinder kunders behov med medarbetares kompetens och åstadkommer därmed en ökad nytta för alla i samhället - tillväxten ökar och fler får arbete. Den fria företagsamheten utgör således ett grundfundament för en hög levnadsstandard. Om färre företag skapas avtar också expansionen inom privat sektor och potentialen för nya storföretag, och arbetstillfällen, försvinner.
Jämför vi januari - juni 1997 till 1999 kan vi konstatera att antalet nyregistrerade företag minskat med hela 16,7 procent.
Under första halvåret 1999 var nedgången i antalet nyregistrerade företag 6,6 procent. De regionala skillnaderna är stora. Minskningen under 1999 är störst i Östergötland (-15,9 procent) medan Gävleborg till och med kan uppvisa en ökning (+0,4 procent).
Första halvåret 1999 förändrades antalet nyregistrerade företag i Sverige på följande vis (i procent):
Tabell 1: (Stockholm 5,5 )
Trots den senaste tidens starka konjunkturuppgång är arbetslösheten fort- farande hög i vårt land. Dessutom är de regionala skillnaderna stora i sysselsättningsgrad, och dessa skillnader har förstärkts under den social- demokratiska regeringsperioden. Den förda politiken har således missgynnat stora delar av Sverige och det är enbart de riktigt stora städerna som växer. Det leder till avfolkning ute i våra regioner med sjunkande skatteunderlag och en negativ befolkningsspiral.
I de regioner där arbetslösheten är som högst och utflyttningen därmed accelererar är marknadsförsörjningen låg och de offentliga monopolen dominerande. Det innebär att de privata inkomsternas andel av de totala hushållsinkomsterna är liten. I Norrlandslänen är marknadsförsörjningen cirka 40 procent i genomsnitt, vilket medför att nästan 60 procent försörjer sig på offentliga löneinkomster och transfereringar. Behovet av nya företag och företag som växer är följaktligen större i den här delen av Sverige än i övriga delar.
Resultatet av den socialdemokratiska politiken är att den så kallade försörjningsbördan, antalet personer en sysselsatt i genomsnitt har att försörja, tenderar att bli fortsatt större. Redan i dag är det illa, varje arbetande försörjer 2,3 personer.
2 En företagarvänlig politik
Det finns en halv miljon registrerade företag i Sverige. Den överväldigande delen är enmansföretag, bara 3 procent har fler än 20 anställda. Samtidigt har vi, i jämförelse med många andra länder, ett mycket storföretagsdominerat näringsliv. Mer än hälften av alla anställda återfinns i företag med mer än 500 anställda.
I Sverige saknar vi den mångfald av medelstora företag som finns i många andra länder. De små företagen förblir små medan storföretagen växer mer utomlands än i Sverige. Trots småföretagens uppenbara betydelse har det i undersökningar visat sig att en förkrossande majoritet av de mindre företagen tycker det är sämre att driva företag i dag än för fem till tio år sedan.
Småföretagen anger flera strukturella problem som hinder för expansion. En undersökning genomförd av Företagarnas Riksförbund och LRF Konsult visar på arbetsrätten, bristen på arbetskraft, bristen på riskkapital, den svaga efterfrågan och "vill ej växa" som de viktigaste tillväxthindren för småföretag. Närmare 20 procent av de företag som ser möjligheter till expansion anger arbetsrätten som det viktigaste hindret för tillväxt. Den arbetsrättsliga lagstiftningen leder därmed till att företag inte vågar expandera och nyanställa. Det leder till såväl låg produktion i landet som till att många, inte minst ungdomar, stängs ute från arbetsmarknaden.
Sverige behöver ett företagarklimat som stimulerar till företagande. Då får vi en större privat sektor som eliminerar massarbetslösheten och skapar välstånd även för dem med sämre förutsättningar. Endast ekonomisk tillväxt och fler människor i arbete kan utveckla Sverige som välfärdssamhälle.
Jobbtillväxten i framtiden kommer knappast att ske i offentliga verk- samheter. Vad Sverige behöver är en större och mer dynamisk företags- sektor. Mot en bakgrund av hög arbetslöshet och låg marknadsförsörjning, är det en gåta varför regeringen inte gör mer för att stimulera tillkomsten av flera och växande företag.
För att bryta dagens nedåtgående trend behöver vi en politik som anpassar regler och skattesystem, så att våra företag kan konkurrera och därmed skapa en grund för ökad efterfrågan på arbetskraft. Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i politiken är avgörande för hur vi lyckas förbättra villkoren för företagandet. Att hålla fast vid samma politik som tidigare, bara för att vi ser en uppgång i konjunkturen, är att lura sig själv.
Ett utmärkt sätt att stimulera nyföretagandet är att öppna för konkurrens inom offentlig sektor. Det skulle i många fall framför allt gynna kvinnors företagande. Opinionsläget både bland allmänheten och bland politiker kan sägas ha förbättrats och därmed skapat en grogrund för ett ökat nyttjande av privata driftsformer inom offentlig verksamhet. Inte minst för att upprätthålla konkurrensen är det viktigt med signaler om att det finns goda affärsförut- sättningar inom dessa sektorer. En sådan åtgärd skulle omedelbart förbättra det lokala näringslivsklimatet.
Att göra företagsreglerna färre, enklare och mer stabila är en angelägen reform för företagaren. Dessutom är det så att regler ofrånkomligen skapar byråkrati. Det drabbar inte enbart företagen utan också deras anställda och ytterst den enskilde medborgaren. Även om det finns en betydande probleminsikt, så återstår väldigt mycket arbete innan man kapat bort regler och krångel så att företagsklimatet även i den delen blir gott. Att växla sänkta skatter mot färre bidrag bidrar också till färre regler och mindre krångel.
En avgörande förutsättning för att stimulera till nyföretagande är att ersättningen för arbete och avkastningen på kapitalet är någorlunda rimliga. Sveriges rekordhöga skattetryck utgör ett direkt hinder för nyetableringar och entreprenörskap. Skatterna på arbete, kapital och kompetens måste sänkas.
Förmågan att skapa jobb inom den privata sektorn kommer att vara den viktigaste faktorn för att skapa välstånd under all överskådlig framtid. För att sysselsättningen skall öka krävs en ökad dynamik på arbetsmarknaden. Ett bra företagarklimat som uppmuntrar enterprenörskap är av stor betydelse för fler jobb och tryggad välfärd.
3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrade villkor för företagandet.
Stockholm den 5 oktober 1999
Per Westerberg (m)
Karin Falkmer (m)
Ola Karlsson (m)
Ola Sundell (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Jan-Evert Rådhström (m)
Sten Tolgfors (m)
Jan Backman (m)
Mikael Odenberg (m)
Olle Lindström (m)
Elanders Gotab, Stockholm 1999