Nedskärningarna i försvarsbudgeten väcker på nytt frågan hur nya
arbeten likaväl som nya inkomster kan skapas på marknader utanför den
krympande försvarssektorn.
I denna motion föreslår vi att regeringen tar initiativ till en kunskaps-
översikt i frågor om diversifiering i försvarsföretag, samt att regeringen
utarbetar ett handlingsprogram i syfte att främja och underlätta diversifiering.
Försvarsindustrier kan med framgång diversifiera genom att utveckla nya
spin off-produkter och bygga ut sin civila försäljning. Försvarsindustrier kan
vara framgångsrika i enskilda konkreta diversifieringsprojekt. Likafullt är
antalet sådana projekt förhållandevis ringa och sambandet tämligen svagt
mellan sådana projekt och försöken att vidmakthålla sysselsättningen inom
industrin.
En internationellt framstående forskare kring dessa frågor, dr Jonathan M.
Feldman, är sedan några år verksam vid Linköpings universitet. Andra
betydande forskare som sedan länge sysslar med dessa frågor är Lennart
Lübeck vid Ingenjörsvetenskapsakademien och professor Lars Ingelstam vid
Tema Teknik vid Linköpings universitet. Av dr. Feldmans forskning och
forskningsöversikter som han utfört framgår att det finns tre potentiella
hinder mot diversifiering.
Det första är grundat på militär specialisering i förening med bristande
kunskap om civila produktionskrav. Skillnader finns mellan försvars- och
civila företag vad gäller design, produktion och marknadsföring. Inom
klassiska försvarsföretag är teknologin specialiserad i enlighet med militära
prestandabehov, designen är ofta okänslig för kostnader, kunder
centraliserade, marknadsföringspersonal för massmarknadskonsumtion
saknas och produktionen ofta inriktad på begränsade serier. Ett åter-
kommande problem är att militära ingenjörer ofta inte kan designa produkter
med mindre dyrbar, extravagant utformning eftersom de är vana vid att
arbeta med stöd av väl tilltagna budgetar; militära prestanda är med andra
ord viktigare än låga kostnader när produktens kravspecifikation fastställs.
Det andra hindret är förknippat med motstånd inom företagsledningen mot
omställning. Sådant motstånd kan finnas på lägre nivåer inom företags-
ledningen även om den högsta ledningen stöder diversifiering. Detta kan i sin
tur påverka hur verksamt stöd den högsta ledningen förmår ge diversi-
fieringen.
Arbetsfördelningen kan skapa hinder för innovatörer som söker finansiella
eller mänskliga resurser. Separation av ansvar och kunskap från rätten att
fatta beslut kan skapa problem när innovatörer saknar resurser, makt att
genomföra designförändringar, samt information om olika aspekter av
utveckling av nya produkter. I stora företag filtreras besluten ofta fram
genom en utstuderad beslutsordning i vilken "grindvakter" kan blockera
innovativa idéer.
Det tredje hindret mot diversifiering handlar inte så mycket om försvars-
företags förmåga till teknisk diversifiering, utan mer om deras förmåga att
ställa om och behålla sina anställda under diversifieringen. Några orsaker till
att ökade försäljningsintäkter som skapas genom en spin-off inte behöver
innebära en bevarad sysselsättning kan vara:
- Många företag använder nya civila teknikprojekt (spin-off) till att skapa
royalties genom att sälja design eller prototyper för tillverkning av ett
annat företag. Det innebär att ingenjörerna får arbete men inte de
anställda på verkstadsgolvet;
- Många företag söker utlokalisera tillverkningen till andra företag eller
orter ("out-sourcing"), exempelvis till områden med billigare eller icke
organiserad arbetskraft;
- Företag kan vara framgångsrika med ett diversifieringsprojekt, men har
ännu inte upptäckt varför de är framgångsrika så antalet spin-off-
produkter blir begränsat;
- Företag tror att en minskning av antalet anställda, i synnerhet av
industriarbetare, är det enklaste sättet att sänka kostnaderna och att "den
slanka linjen" är vägen till större effektivitet.
- Amerikanska enkätundersökningar och fallstudier i USA och Sverige
visar att en utökning av antalet anställda för civil produktion inom
försvarsföretag är positivt kopplad till:
- förmågan att bryta sig in på civila offentliga marknader;
- samarbete med (eller anställning av) externa civila experter på marknads-
föring och forskning;
- sänkta administrativa overhead-kostnader;
- ökad proportion av marknadsförare i relation till ingenjörer;
- att stå i nära kontakt med ekonomiska utvecklingsprogram;
- god förmåga till affärsplanering för civila marknader.
Fallstudier av företag som diversifierat till civil produktion pekar på
några faktorer som främjar utvecklingen av civil försäljning och spin off-
produktion som inte framgått av enkätundersökningarna. Dessa faktorer
hade som analysenhet inte enbart företaget utan projekt inom företaget;
med andra ord kunde inom samma företag finnas både framgångsrika
och mindre framgångsrika projekt. Dessa ytterligare faktorer som
främjade framgångsrika inbrytningar på civila marknader bestod bland
annat i:
- att främja framgångsrikt samarbete genom kunder eller statliga inköpare
som har makt vis-à-vis försvarsföretagen; med sådant stöd i ryggen
kunde ingenjörer inom företagen designa produkter till konkurrens-
kraftiga civila priser genom att hålla nere designkostnaderna;
- ledarskap av projektansvariga med breda erfarenheter av ingenjörs-
mässiga problem; sådana arbetsledare var mer framgångsrika i sina
projekt än ledare med enbart "teoretisk bakgrund";
- att undvika mellanhänder som blockerade samspelet mellan tillverkare
(designers) och användare (kunder) - det kunde ibland förekomma att
konsulter fungerade som sådana barriärer, men när utomstående medför
praktiska kunskaper om design är de användbara som mellanhänder
mellan kunder och företagets primära designers;
- existensen av en stödjande företagsledning; vissa verkställande direktörer
stödde diversifiering mer än andra, och vid en förändring på vd-posten
förändras även intresset för diversifiering.
Staten kan spela en avgörande roll för att hjälpa försvarsföretag att
komma till rätta med de hinder för diversifiering som beskrivits
inledningsvis.
Svenska rymdaktiebolaget, SSC, hjälpte Saab att diversifiera in på satellit-
teknik genom att medverka till en teamprocess som inbegrep Saab- och
Boeingingenjörer. Boeingingenjörerna bidrog med att visa Saab hur man kan
designa produkter till lägre kostnader. Vid några tillfällen använde SSC sitt
inflytande som inköpare vis-à-vis Saab till att genomdriva en mindre
kostnadskrävande designpraxis. SSC hjälpte också till att marknadsföra
Saabs produkter och staten som Saabs primära kund bidrog genom att
förbigå marknadshinder som grundades på frånvaron av en mass- eller
kommersiell marknadsföringsverksamhet i full skala.
Statligt stöd för försvarsföretags diversifieringsprojekt kan bidra till att
förbigå, minska eller eliminera motstånd mot diversifiering inom företags-
ledningar. Den nyckelroll som staten här kan spela är genom att erbjuda
finansiellt stöd till nyföretagande (när innovatörer lämnar företag som
motsätter sig diversifiering eller nya civila projekt) eller till nya tekniska
projekt inom redan verksamma försvarsföretag. Ett långsiktigt statligt
kontrakt, om cirka fem års varaktighet, bidrog till att locka Saab att utveckla
Vikingsatelliten, det första större svenska projektet inom satellitproduktion.
Både i USA och Sverige har regeringen fungerat som en mycket viktig bro in
på marknaden genom att bidra med de första inköpen av ny teknik och
därigenom underlättat föret i portgången för företag som senare tagit sig in
på civila marknader.
Statliga program för att hjälpa försvarsföretag att införa ny tillverknings-
praxis som är mindre hierarkisk och innebär större delaktighet för de
anställda har visat sig erbjuda en grund för att sänka militära overhead-
kostnader och öka företagens produktivitet. Detta har samtidigt utgjort en
grund för att stödja både diversifiering och en bibehållen sysselsättning. Det
kräver att försvarsföretagets organisationskultur förändras genom att öka de
anställdas ansvar för beslutsfattande på verkstadsgolvet. Denna nya
relationsstruktur till de anställda kräver att de anställda blir flexibla när
det
gäller att minska "jobbklassificeringen" av de enskilda arbetsuppgifter som
utförs och att företagsledningen erbjuder anställningstrygghet genom att
minska de anställdas farhågor att informationsdelningen kommer att
användas till att minska antalet anställda.
För dem som redan förlorat sin anställning hos försvarsföretag, kan statliga
program erbjuda arbetsmarknadsstöd för att hjälpa anställda att finna nya
jobb på områden som inte är försvarsberoende. Anslag kan också användas
för att bidra till att upprätta en kultur präglad av kreativitet och
entreprenörskap, likaväl som nätverk av samverkande försvars- och civila
företag (däribland militära leverantörer). Utbildningsprogram kan bidra till
att företagsledare, ingenjörer och anställda i övrigt förvärvar nya kunskaper.
Detta kräver teamsamverkan mellan försvarsföretag och kvalificerade
experter på relevanta civila produktmarknader. Statliga program kan hjälpa
till att skapa team i diversifierande svenska företag med ledare från sådana
tidigare projekt i försvarsföretag som gjort de nödvändiga organisatoriska
omställningarna för framgångsrik produktutveckling.
Om statliga program helt enkelt förser försvarsföretag med obegränsade
anslag, har ingenjörerna i företag på väg att ställa om föga incitament att
sänka kostnaderna. Om å andra sidan försvarsföretag som vill ställa om får
obetydliga ekonomiska incitament att göra det, kan deras ansträngningar bli
begränsade. Ett sätt att komma till rätta med detta dilemma är att erbjuda
långsiktiga kontraktsvillkor med någorlunda begränsade budgetar. Dessutom
bör tidiga anslag för forskning och utveckling paras med senare anslag till att
köpa in prototyper och slutprodukter. Detta förutsätter förhandlingar med
hänsyn till EU:s inköpsregler - och kanske en omförhandling av dessa - som
kan tänkas förhindra vissa statliga stimulansbidrag. Inköpare måste också
ofta använda olika slags sanktioner, som att hålla inne betalning, liksom att
bilda team med partner som har erfarenhet av att utveckla lågkost-
nadsprototyper, för att säkra att produkter utvecklas inom fastlagda
budgetramar.
Som nämnts har man inte minst i USA omfattande erfarenheter av
diversifiering inom försvarsföretag. Vi ser det som mer angeläget än
någonsin att söka ta vara på dessa erfarenheter inför de svåra tider som
förestår för vår egen industri i branschen. Vi finner det viktigt att regeringen
tar initiativ till en fördjupad kunskapsöversikt kring dessa frågor, exempelvis
genom Nuteks försorg. För att ta till vara bredden av erfarenheter på området
bör en sådan översikt genomföras med bland annat utfrågningar av experter
med olika bakgrund. På basis av en sådan översikt bör sedan regeringen
utarbeta ett handlingsprogram för hur staten i lämpliga former bör agera för
att främja och underlätta en önskvärd diversifiering.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det angelägna i att få till stånd en kunskaps-
översikt i frågor om diversifiering i försvarsföretag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett handlingsprogram bör utarbetas i syfte att
främja och underlätta diversifiering.