De regionala tillväxtavtalen (RTA) är ett instrument för lokal och
regional utveckling. Våren 1998 fattade riksdagen beslut om en ny
näringspolitik, där den regionala näringspolitiken knyts ihop med den
nationella. Tillväxtavtalen är en permanent arbetsform. Svenska
Kommunförbundet konstaterar att väsentligt tydligare och mer
målinriktade insatser måste göras än hittills. Det är viktigt att
tillväxtpolitiken integreras med familjepolitik, välfärdspolitik och
jämställdhetspolitik.
Tyvärr har jämställdhetsperspektivet och tanken om "main streaming"
kommit bort i den första etappen av arbetet med tillväxtavtalen. Faktorer som
har betydelse för en regions tillväxt är bl a:
- attityder till företagande och högre utbildning,
- graden av produkt- och organisationsinnovationer,
- förmågan till anpassning efter kundernas skiftande krav,
- graden av interaktion mellan företag och mellan näringsliv och offentlig
sektor, samt
- rörligheten på arbetsmarknaden.
Attityden till arbetet är mera positiv i Norrland än i södra delen av landet.
Rollfördelningen mellan staten och kommunerna upplevs som oklar.
Företagens erfarenheter måste bättre tas tillvara i kommunernas
verksamheter. Det upplevs idag på flera håll som om länsstyrelsen helt
dominerat och styrt arbetet. Den demokratiska förankringen i
kommunerna är undermålig.
Jämställdhetsarbetet måste bedrivas både genom "mainstreaming" och
genom riktade insatser. Det är viktigt att offentligt stöd fördelas lika mellan
kvinnor och män. Det gäller såväl EU-stöd som regionalt stöd och närings-
livsstöd. Tillväxtavtalen ger kvinnor chans att delta i det regionala utveck-
lingsarbetet och inte bara vara föremål för jämställdhetsåtgärder.
En ytterligare risk för försvagning av utvecklingsarbetet vad gäller
kvinnors roll för tillväxten är att verksamheten vid Nationellt resurscentrum
för kvinnor skall integreras och bli en del av NUTEK:s ordinarie verksamhet.
Avsikten är enligt budgetpropositionen att verksamheten skall ligga i linje
med regeringens jämställdhetspolitik. Resurscentrum arbetar för att stärka
kvinnors inflytande i regionen och stärka kvinnors ställning i samhället. Det
totala antalet kvinnliga företag ökade med fyra procent under åren 1987 till
1997. Antalet företag som leds av män ökade med drygt sex procent under
samma period. Risken att försvaga kvinnors möjligheter i och med den
förestående integreringen får inte underskattas.
Kvinnor satsar ofta på små företag. Flertalet företag växer i den takt som
självfinansieringsfrågan medger. Ökad tillgång till riskkapital är en väsentlig
faktor. Det förslag om entreprenörsfonder som utvecklats gemensamt av
Industriförbundet och NUTEK är angeläget att genomföra. Här ges också
privatpersoner förutsättningar att delta.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av kvinnors möjligheter att få en aktiv roll
i tillväxtavtalen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om risken att försvaga kvinnors verksamhet vid
integrering av Nationellt resurscentrum för kvinnor i NUTEK,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillskapandet av entreprenörsfonder.