Den 15 januari 1999 presenterade Energimyndigheten och Svenska
kraftnät sin rapport (nedan omnämnd Rapporten) till regeringen om
tillgången till reservkraftsproduktion i det svenska elsystemet. Enligt min
mening lämnar rapporten många frågor efter sig.
När elmarknaden avreglerades togs ingen hänsyn till reservkraftsproduk-
tionen. En konsekvens av detta har blivit att man runt om i landet stängt ned
de flesta kondenskraftverk eller "lagt dem i malpåse". Den sista utposten
Karlshamnsverken är stängd till två tredjedelar och alldeles nyligen, just
innan tidsfristen gick ut för den sista tredjedelen, tog Svenska kraftnät beslut
om att satsa beredskapsmedel ytterligare en tid.
Av Energimyndighetens rapport att döma framstår det som naturligt att
Sverige inte behöver egna reservkraftverk för den s.k. långsamma störnings-
reserven. Det innebär i så fall, enligt min mening, ett slöseri utan motstycke.
Nyligen har nämligen Karlshamnsverken installerat rökgasrening för ca 500
miljoner kronor och är idag ett av världens renaste oljekraftverk.
Hur ska Sverige försörjas med reservkraft i
framtiden?
"Det är Energimyndighetens bedömning att det finns förutsättningar för
att importera den kraft som behövs." (Rapporten.)
För våra grannländer görs följande bedömningar:
Polen - ska kunna exportera el till Sverige genom SwePolLink (som blivit
fördröjd).
Tyskland - ska kunna exportera el till Sverige om man genomför nätför-
stärkningar.
Finland - har lagt reservkraftverk i malpåse. Rapporten hänvisar till
diskussioner om en eventuell gasledning från Finland genom Sverige.
Danmark - har beslutat att minst 5 äldre kolkraftverk ska stängas av till
år 2000.
Norge - kapaciteten byggs ut men för närvarande endast i riktning till
Norge. Norge har för övrigt beslutat prioritera den inhemska
försörjningen vilket innebär att man kan koppla bort utländska
förbindelser vid problem.
Rapporten slår fast när det gäller nordiskt samarbete inom elförsörjningen
att "skillnaderna mellan länderna är för stora för att vi ska vara mogna för en
nordisk lösning".
Vilka miljöpåfrestningar innebär det att koppla bort
den svenska reservkraften?
De nya reningssystemen på Karlshamnsverket block 3 innebär att
utsläppen av försurande ämnen kan hållas långt under givna gränsvärden
och att de är lägre än motsvarande utsläpp från de flesta biobränsleeldade
anläggningar. Vi får knappast renare el från Polens och Danmarks
kolkraftverk.
Vad får reservkraften kosta?
Enligt uppgift kostar importen av el från äldre, orenade kolkraftverk ca
700 miljoner kronor per år mätt med svenska svavel- och
kväveoxidavgifter. Kostnaden för Polenkabeln är ca 2 miljarder kronor.
Svenska intressen äger 99 % i andelar och polska intressen endast 1 %.
Ett nästan hundraprocentigt risktagande från svensk sida.
Det har sagts i pressmeddelanden i anslutning till rapporten att inga
statliga subventioner skall ges till olönsamma kraftverk. Därmed antyds
felaktigt att staten idag subventionerar t.ex. Karlshamnsverken. Sanningen är
istället den att de elkonsumenter som handlar av Karlshamnsverkens ägare
(Sydkraft, Gullspång, Stora) är med och betalar reservkraftskostnaden för
alla elkonsumenter i landet. Det är naturligtvis detta som gjort att ägaren nu
bestämt sig för att stänga av kraften så att man kan konkurrera på samma
villkor.
Enligt min mening är detta ett "systemfel" i avregleringen av elmarknaden.
Det är rimligt med en viss "försäkringskostnad" så att vi får säkrat en
inhemsk reservkraft vid höglastproblem och vid störningar.
Hur ska man göra om inte elkraften räcker till?
I Rapporten talas om "roterande bortkoppling". Det innebär att Svenska
kraftnät har rätt att beordra bortkoppling av områden i Sverige
motsvarande en mindre stad i taget. Då uppstår ju följdfrågor:
- Hur ska detta prioriteras?
- Vem ska betala de kostnader som uppstår?
- Vem ansvarar för olägenheterna som uppstår?
Rapporten talar också om att viss del av Sveriges industri är beredd att gå
ned på tomgång i elförbrukningen vid kortare tillfällen. Samma
följdfrågor som ovan uppstår.
Svaret Rapporten ger är: "De juridiska och ekonomiska konsekvenserna av
denna åtgärd är otillräckligt kända". "Endast i efterhand, via avräkningen,
kan ett ekonomiskt ansvar utkrävas."
Är det inte dags att ompröva modellen för svensk
reservkraft?
Sverige behöver en inhemsk reservkraftsproduktion, inte minst av
beredskapsskäl. Då kan man lägga de fasta kostnaderna på avgiften likt
den nätavgift alla konsumenter betalar idag. Vi skulle då känna oss
betydligt mera trygga och inte behöva förlita oss på utländska
leverantörer som dessutom kan friskriva sig skyldigheten att leverera el
till utlandet vid inhemska problem. Miljömässigt står sig ett modernt
oljekraftverk mycket bättre än föråldrade kolkraftverk.
Modellen för svensk reservkraft bör göras om. Rapporten förklarar med
önskvärd tydlighet hur svårt det är att starta upp ett kondenskraftverk som
lagts i malpåse.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att modellen för försörjning av svensk
reservkraft bör göras om så att Sverige inte blir helt beroende av
elimport, samt att alla elkonsumenter betalar en fast summa för
reservkraften.