Motion till riksdagen
1999/2000:N323
av Oscarsson, Mikael (kd)

Förenklade regler för småföretagare


Inledning
Det är krångligt att vara småföretagare i Sverige. En enorm mängd regler
och förordningar som ständigt byggs på med nya gör att djungeln av
regler i praktiken är ogenomtränglig för den enskilde företagaren. Den av
regeringen tillsatta Småföretagsdelegationen har presenterat ett stort antal
konkreta förslag på hur detta rigida regelverk skulle kunna förenklas.
Bland annat tog de upp den procedur som förekommer vid registrering av
nya företag. Här delar jag Småföretagsdelegationens uppfattning att det i
Sverige är onödigt krångligt att starta företag. Vid firmagrundandet är det
viktigt att företagaren kan lägga ned så mycket tid och energi som möjligt på
att utveckla affärsidén. Han eller hon bör därför avlastas från tidskrävande
informationssökning om vilka tillstånd som behövs. På detta område kan
Kanada ses som ett föregångsland. Där kan nyföretagare via egen dator,
kommunens näringslivskontor eller statligt bibliotek registrera sitt företag
med namn, anmäla sig för olika skatter och försäkringskassa samt ordna
ytterligare nödvändiga tillstånd. Enligt Småföretagsdelegationen ska denna
procedur ta ca 20 minuter. Procedurerna vid registrering av företag bör
förenklas på följande sätt:
Kommunikation med myndigheter via Internet
En person som vill starta företag ska endast behöva kontakta en
myndighet. Det bör ligga på den kontaktade myndigheten att se till att
samtliga andra berörda myndigheter blir informerade om det
nyregistrerade företaget. Behöver företagaren exempelvis registreras i
arbetsgivarregistret eller ansöka om F-skattsedel kontaktas automatiskt
skattemyndigheten, som är ansvarig för dessa områden. Förfarandet skall
gälla alla bolagsformer. Denna registrering bör kunna skötas via Internet.
Internetansluten dator bör finnas tillgänglig för detta ändamål på
kommunernas näringslivskontor eller motsvarande.
Det ska vara lätt att skaffa F-skattsedel
Ett annat område där Småföretagsdelegationen angivit konkreta förslag
till förenklingar är reglerna kring F-skattsedel. Den förändrade
arbetsmarknaden möjliggör för många människor att starta eget företag.
De som är arbetslösa uppmuntras att starta eget genom särskilda bidrag.
Många nya företag tillkommer genom avkoppningar från existerande
företag. De senaste decennierna har i hög grad kännetecknats av att de
större företagen knoppat av olika specialistfunktioner och att dessa sedan
anlitats på uppdragsbasis. Många anställda har på eget initiativ brutit sig
ut för att starta uppdragsverksamhet, med den gamla arbetsgivaren som
huvudkund.
Den som startar eget måste ansöka om att få F-skattsedel. Skattemyndig-
heten gör därvid en prövning där man söker utesluta att det inte handlar om
att kringgå ett anställningsförhållande. Den sökande måste därför redovisa en
tänkt kundkrets som består av fler än t.ex. en tidigare arbetsgivare. Det är
självfallet ett fackligt intresse att det inte öppnas smitvägar som skulle
under-
gräva de anställdas rättigheter enligt lag och avtal. Det finns en misstanke att
ett fritt tilldelande av F-skattsedel till alla som så begär skulle skapa en
flod
av missförhållanden. Från skattemyndigheternas sida är det självfallet också
av intresse att inte öppna möjligheter som innebär att utrymmet för
skatteflykt och skattebrott väsentligt skulle öka.
För många av dem som söker F-skattsedel ser emellertid verkligheten
annorlunda ut. Det är ofta svårt att bedöma vilka nya kunder man skall få
som företagare. Avknoppning är en högst normal väg till nyföretagande. Att
ett företag inledningsvis endast har en kund får inte hindra dess etablering.
För den som först beviljats starta-eget-bidrag framstår staten som inkonse-
kvent om man sedan blir nekad F-skattsedel.
Alla som vill starta eget bör enligt min mening ges F-skattsedel. Jag menar
att det så kallade självständighetsbegreppet är något otidsenligt. Staten borde
i stället kontrollera att alla som har F-skattsedel följer gällande regler. Om
man hindrar någon från att starta eget har man inte givit vederbörande en
chans att visa att det går. Den som söker F-skattsedel bör samtidigt få
firmanamnet registrerat hos PRV. Ifyllandet av skatte- och avgiftsanmälan är
för komplicerad för många nyföretagare. Både blanketten och åtföljande
information borde förenklas. Kravet på ett visst antal uppdragsgivare/kunder
bör slopas eller ändras för att underlätta företagsetablering.
Förenklad självdeklaration för småföretagare
Ett tredje område där Småföretagsdelegationen riktat kritik mot
nuvarande regler gäller självdeklarationen. Nästan ingen av landets 700
000 egenföretagare klarar att deklarera utan hjälp. Problemen med
självdeklarationen har samband med de krav som ställs på bokföring och
bokslut. En frivillig förenklad självdeklaration skulle kunna införas för i
första hand enskilda firmor och handelsbolag som omsätter mindre än
t.ex. 1,5 mkr och som saknar såväl anställda som fast egendom. När de så
önskar skall de kunna övergå till den vanliga deklarationen. Den
förenklade deklarationen bör ha följande inslag:
- Kontantmetod
- Direktavskrivning upp till åtminstone ett men helst två basbelopp
- Lager och pågående arbeten under ett eller två basbelopp behöver ej tas
upp som tillgång
- Slopad periodisering vid årsskiftet
- Slopad negativ räntefördelning
- Den positiva räntefördelningen kan växlas mot höjd periodiseringsfond
till t.ex. 35 procent.
I samband med införandet av förenklad självdeklaration bör även ett
bokförings- och deklarationspaket tas fram för att möjliggöra för
företagaren att själv klara bokföringen och deklarationen. Därigenom
undviker företaget kostnader på 7 000 till 15 000 kronor.
Paketet bör ha följande innehåll:
Ett förslag till förenklad kontoplan. I många fall räcker tio konton för att
bokföra och redovisa en verksamhet. Tydliga instruktioner om vad som skall
bokföras på kontona bör medfölja. En direkt koppling mellan kontona och
deklarationsblanketten samt den beskattningsbara inkomsten. Tydliga defini-
tioner och förklaringar av begrepp och vad de olika fälten på deklarations-
blanketten avser.
Regeringen bör anlägga en helhetssyn i kraven på småföretagarnas redo-
visning, bokslut och deklaration. Ambitionen bör vara att göra reglerna så
enkla att de flesta företagare kan klara sitt bokslut och sin deklaration utan
kostsam hjälp utifrån. Regeringen bör i tilläggsdirektiv till Förenklings-
utredningen också uppdra till denna att överväga huruvida staten kan
medverka i ett utvecklingsarbete för ett förenklat bokförings-, boksluts- och
deklarationspaket.
Det flesta av Småföretagsdelegationens förslag är så pass färdiga och
konkreta att de kan och bör genomföras mer eller mindre genomgående.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förenklade regler för småföretag.

Stockholm den 4 oktober 1999
Mikael Oscarsson (kd)