Det svenska samhället har under nittonhundratalet genomgått en otrolig
utveckling från ett bondesamhälle till industrisamhälle och nu är vi på
väg in i en ny tid, informationssamhället. Under dessa år har flyttvågorna
böljat fram och tillbaka från landsbygden. Idag ser vi igen hur flyttlassen
går från landsbygd till storstad. Samtidigt kan vi konstatera att byggandet
av det långsiktigt hållbara samhället och utvecklingen av en bra livsmiljö
för alla människor har tagit fart. I detta har landsbygden sin stora chans
och möjlighet. Men det finns problem som måste lösas, bland annat har
det skapats motsättningar mellan landsbygdsboende och stadsbor.
Många boende på landsbygden har känt och känner att dagens samhälle
utgår från storstadens normer och värderingar. Om man bygger upp sam-
hällen med motsättningar mellan grupper bromsar man utveckling och till-
växt. Det är viktigt att dessa tendenser motarbetas för att inte Sverige ska
splittras mellan tätorter där tillväxten är hög och orter och områden med
sämre tillväxt. Omflyttningen påverkar tillväxten både genom problemet med
urholkad service och eftersatt infrastruktur och överhettningsproblem i
storstadsregionerna.
Regionala och lokala initiativ växer fram genom människors idérikedom
och initiativkraft, nya möjligheter till inkomst, utveckling och så vidare.
Idag är mer än 70 000 människor aktiva i cirka 3 700 lokala utvecklings-
grupper som finns i hela landet. Det betyder att en stor del av landets byar
har en lokal utvecklingsgrupp. Dessa grupper visar på ett otroligt engage-
mang och vilja att vara med och påverka sin omgivning, politiken och
livsmiljön. De visar på det positiva som sker, på de resurser som finns och
vill kämpa för en solidarisk utveckling av hela vårt land.
Det är viktigt att dessa gruppers kunskap, kompetens och engagemang tas
tillvara i tillväxtdiskussionerna. Detta är den nya bygderörelsen, där Folk-
rörelserådet utgör navet och de regionala länsbygderåden och lokala utveck-
lingsgrupperna är ekrarna. I grupperna arbetar man för hela bygdens utveck-
ling, det kan handla om att engagera sig för att bevara affären, skapa nya
jobb, starta olika kooperativ, driva Folkets Hus, göra revyer med mera. Man
kan konstatera att grupperna runt om i landet jobbar med ungefär samma
typer av frågor, organiserar sig på likartat sätt och engagerar både kvinnor
och män. Det kan också noteras att nästan lika många kvinnor som män
deltar utan aktiva jämställdhetsinsatser. Med stora insatser av ideellt arbete
och även eget kapital utvecklar grupperna infrastrukturen inom t.ex. service,
kultur och bostäder.
Social ekonomi är ett relativt nytt begrepp som ofta används i samband
med bygderörelsen. Det handlar bland annat om nya samarbetsformer med
den offentliga sektorn, nya okonventionella lösningar, kombinationer av
olika former av sysselsättning mellan föreningsliv, privat och offentlig
sektor.
Den sociala ekonomin är stark i EU, och det vore välkommet i Sverige att
det genomfördes en stor landsomfattande kampanj och satsning på social
ekonomi, att begreppet blev accepterat och välkänt. För den sociala ekono-
min har en framtid i det nya framväxande samhället.
En stor del av dagens politik utgår från stadsperspektivet, tillväxtavtalen är
ett sådant typexempel. I arbetet med de regionala tillväxtavtalen borde
representanter för landsbygden garanteras ett reellt inflytande för att få med
landsbygdens syn på tillväxt och utveckling av länet.
Det handlar om att tillvara ta alla medborgares erfarenheter och kunskaper
i arbetet för ekonomisk hållbar tillväxt i hela landet. Se landsbygdsutveckling
som ett intstrument för tillväxt utanför länens centralorter. Vi anser att de
lokala utvecklingsgrupperna bör finnas med i arbetet med avtalen.
Många nya småföretag och kooperativ på landsbygden finns inom primär-,
service- och turistnäringarna samt tjänstesektorn. Ofta småskalig verksamhet
med lokal anknytning. Målet för företagaren eller kooperativet är att ge
försörjning, skapa arbeten på orten, hjälpa till att hålla bygden levande.
Dessa företagare behövs för utvecklingen av hela Sverige. Småskaliga före-
tag och stora internationella företag lever under olika villkor, därför behövs
en översyn av förutsättningarna för de små företagen på landsbygden. Det
kan vara olika former av lättnader - ett exempel kan vara starkt reducerad
arbetsgivaravgift.
Resurscentra för kvinnor är en annan viktig del som behövs för att stötta
alla de kvinnor som vill starta företag, eget eller vårt (kooperativ). Det finns
en mängd olika idéer och tankar om utveckling och tillväxt i hela landet,
därför behövs en politik som gör det möjligt att hela Sverige ska leva.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokal utveckling och tillväxt.