Motion till riksdagen
1999/2000:N310
av Karlsson, Anders (s)

Arbetstillfällen i Kävlinge


Enligt de energipolitiska riktlinjer som riksdagen har antagit, skall de
båda kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck ställas av.
Regeringen uppdrog genom beslut 1997-07-03 åt Länsstyrelsen i Skåne län
att utreda vissa konsekvenser av en nedläggning av Barsebäcksverket.
En nedläggning av Barsebäcksverket innebär att drygt 900 st årsarbeten
berörs. 430 st av dessa finns vid Barsebäcksverket, ca 290 st årsarbeten finns
hos underleverantörer och 200 st bland indirekt berörda. I Skåne drabbas i
varierande grad 26 st kommuner av nedläggningen enligt länsstyrelsens
rapport.
Totalt ca 290 st  årsarbeten hos underleverantörer är således beroende av
inköpen från Barsebäcksverket. Barsebäcksverket köper årligen varor och
tjänster för mer än 300  miljoner kronor i Skåne, vilket utgör ca hälften av de
totala inköpen i Sverige. Underleverantörerna finns främst i Malmö - med en
hög andel från Sydkraftkoncernen - i Helsingborg och i Kävlinge.
I Kävlinge kommun sker årliga inköp till ett värde av cirka 50 miljoner
kronor per år. Barsebäcksverket gör årliga inköp för minst 100 000 kronor
från sammanlagt 22 st företag. Vid dessa företag ägnas sammanlagt ca 34 st
årsarbeten åt att leverera varor och tjänster till Barsebäcksverket. Ytterligare
25 st anställda kan komma att beröras om räddningstjänsten övergår från en
heltids- till en deltidsbrandkår, vilket kan bli en effekt av Barsebäcksverkets
nedläggning. Inom de privata och de offentliga servicesektorerna återfinns
ytterligare ca 45 st årsarbeten.
För Kävlinge kommun är konsekvenserna av Barsebäcksverkets nedlägg-
ning betydande. Verket är den största arbetsplatsen på den privata arbets-
marknaden och 1/3 av de anställda är bosatta i kommunen.
Antalet berörda i Kävlinge kommun är drygt 200 st årsarbetskrafter, om
även underleverantörer och indirekt berörda räknas in. Om andelen årsarbe-
ten relateras till den förvärvsarbetande befolkningen i de skånska kommuner-
na är Kävlinge nästan tre gånger mer beroende av Barsebäcksverket än
någon annan kommun.
Det nationella statsbidrags- och utjämningssystemet mildrar de kommunal-
ekonomiska konsekvenserna för kommunen.
Kommunen får dock själv i ett 5-10-årsperspektiv bära kostnaderna för
den ökande arbetslöshet som uppstår, för betydande näringslivssatsningar för
att kompensera för nedläggningen samt för ökade kostnader inom olika delar
av den sociala sektorn. I jämförelse med övriga kommuner drabbas Kävlinge
av den största enskilda intäktsminskningen.
Utredningen bedömer att Kävlinge kommun bör kompenseras för konse-
kvenserna av Barsebäcksverkets nedläggning. Detta motiveras av att kom-
munen inte själv ska tvingas bära de omfattande och långsiktiga kostnader
som uppstår och som Kävlinge inte får kompensation för via statsbidrags-
och utjämningssystemet.
Genom offentligt stöd, som står i proportion till de insatser som behöver
komma till stånd, kan Kävlinge förebygga att negativa långsiktiga effekter
uppstår för kommunen.
Utvecklingsmöjligheter för Kävlinge kommun har även belysts i utred-
ningsuppdraget. Utgångspunkten har här varit att i första hand söka alterna-
tiven inom områden där såväl Kävlinge kommun som regionen idag har
förutsättningar.
Förslag till insatser i Kävlinge kommun
Utgångspunkten för förslagen till insatser i Kävlinge är att skapa verk-
samheter som ligger i linje med förutsättningarna i kommunen och
regionen och som medför att en potential skapas för utveckling och
nytillkommande arbetstillfällen.
De föreslagna verksamheterna i Kävlinge, som inledningsvis kan  ge i stor-
leksordningen 50 st nya arbetstillfällen, är:
- Ett småföretagsuniversitet - inom ramen för Lunds universitet - med
förläggning till Kävlinge
- Ett livsmedelsinstitut inriktat på kunskapsutveckling och FoU för små
och medelstora företag inom livsmedelssektorn.
Lunds universitet bedöms, genom sin bredd inom både utbildning och
forskning, en väl utvecklad strategi för distansutbildning och ett mycket
utvecklat nätverkssamarbete med andra utbildnings- och
forskningsinstitutioner, ha unika möjligheter att svara upp mot den
verksamhet som skisserats för småföretagsuniversitetet.
Det finns idag i landet ingen samlad, mer omfattande utbildningsinstitution
som arbetar med dessa frågor utifrån ett brett utbildnings-, utvecklings- och
forskningsperspektiv.
Det föreslagna småföretagsuniversitetet ska ses som ett komplement till
nuvarande insatser, men ha en sådan inriktning att vissa tydliga, nationella
uppdrag knyts till denna enhet.
Den breda utbildnings- och forskningsbas som finns vid Lunds universitet
och i Öresundsregionen och som skulle kunna utnyttjas för att bygga upp
småföretagsuniversitetet torde vara sällsynt även i ett internationellt perspek-
tiv. Enligt vad som är känt, saknas ett motsvarande småföretagsuniversitet i
Europa.
Satsningen på ett livsmedelsinstitut innebär en stärkt näringslivsprofil i
Kävlinge och i regionen med tanke på livsmedelssektorns mycket starka
förankring här.
Samverkansmöjligheterna med bl a Köttforskningsinstitutet i Kävlinge,
Livsmedelscentrum i Lund och Lunds universitet innebär en samlad kun-
skapsbas som inte torde finnas på annat håll i landet.
De små och medelstora företagen inom livsmedelsområdet har ett stort
behov av kompetensutveckling och metod- och produktutveckling för att
kunna bygga upp en ökad konkurrenskraft.
Regeringen har uppdragit åt NUTEK att utreda förutsättningarna för att
förlägga ett forskningsinstitut inom det livsmedelsindustriella området till
Kävlinge. NUTEK föreslår i sin slutrapport i december 1998 att institutet ges
en forskningsinriktning mot konsument-, marknads- och produktutvecklings-
kunskap. Denna forskning syftar till att stärka livsmedelsindustrins möjlig-
heter att analysera och förstå pågående trender liksom olika marknader, såväl
inom som utom landet. Den syftar också till att få kunskap om olika
kundgruppers preferenser för att kunna utveckla och erbjuda produkter med
rätt särprägel och kvalitet. Detta är den forskningsinriktning som av livs-
medelsindustrin fått högsta prioritet och som alltså har den största möjlig-
heten att ge institutet det breda stöd som dess framgång är beroende av.
Forskningen med denna inriktning skall enligt förslaget kompletteras med ett
produktutvecklingscenter för att rent praktiskt kunna ge stöd till framför allt
små och medelstora företag i deras produktutveckling.
Beträffande institutets omfattning föreslås det att på tre år växa till cirka
fyrtio anställda. Personal till administration och PU-center antas utgöra
sammanlagt åtta personer medan resterande är forskare.
I ett senare läge - med direkt koppling till avvecklingsprocessen vid
Barsebäcksverket - kan ett industriellt utvecklingscentrum, IUC, skapas för
att ta till vara kompetens inom energiområdet. Ett IUC kan på ett bra sätt
samverka med småföretagsuniversitetet.
Sammanfattningsvis bedömer vi att de föreslagna insatserna ligger väl i
linje med de förutsättningar som finns i Kävlinge kommun och i Öresunds-
regionen och att de ej enbart stärker den lokala och regionala utvecklingen.
Både småföretagsuniversitetet och livsmedelsinstitutet kan ta på sig
uppgifter av nationell karaktär och därigenom utgöra tydliga och viktiga nya
resurser i utvecklingen av de små och medelstora företagen i landet.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokaliseringen av ett småföretagsuniversitet och
ett livsmedelsinstitut till Kävlinge.

Stockholm den 29 september 1999
Anders Karlsson (s)
Ronny Olander (s)