Med sjunkande sysselsättning inom den traditionella industrisektorn samt
en ny syn på lönearbete, talar flera faktorer för en satsning på lokala
initiativ. I 3 500 lokala arbetsgrupper lägger 70 000 personer ner ett
mycket stort antal timmar av ideellt arbete på att utveckla sysselsättning,
service, boende, kultur och gemenskap i det egna lokalsamhället. Detta
arbete är en hittills underskattad samhällsinsats, ett i det närmaste
osynligt bidrag till ökad tillväxt. Lokala initiativ bör synliggöras,
uppmuntras och stödjas. Genom att tillvarata och utveckla dessa samlade
initiativ underifrån kan grunden för en ny, sund och stark ekonomi
långsiktigt byggas.
Vi föreslår att kommunerna får i uppdrag att upprätta en bygdeplan, vilken
skall bygga på ett underifrånperspektiv och lokal demokrati. Bygdeplanen
skall tas fram under aktiv medverkan från lokalbefolkningen samt förnyas
varje mandatperiod. Planen skall innehålla övergripande mål för hela kom-
munen samt detaljplaner för respektive bygd inom kommunen. Kontroll-
myndighet kan vara Glesbygdsverket eller länsstyrelsen.
För att åstadkomma en bygdeplan ur ett underifrånperspektiv behövs en
länk mellan den kommunala organisationen m fl myndigheter och lokal-
befolkningen. En sådan länk kan vara en kommunalt anställd "bygdesam-
ordnare" med uppgift att mobilisera lokalbefolkningen och stimulera besluts-
processer underifrån med målet att bl.a. ta fram bygdeplaner. Ett exempel
som i sammanhanget kan nämnas är den projektorganisation, "Landsbygdens
framtid", som länsstyrelsen i Skåne byggt upp för att främja landsbygdsut-
vecklingen i länet. Inom projektet bedrivs Framtidsbygd -97, inom vilket
tretton bygdesamordnare utbildas.
Det bör understrykas att frågor om lokal demokrati och regional utveckling
inte är något som enbart berör utpräglad glesbygd, utan i högsta grad är
angeläget i hela landet och då även i mera tätbefolkade områden som t ex
Skåne. Det är lika väsentligt att tillvarata lokala initiativ i glesbygd som i
landsbygd, tätortsnära landsbygd och kommundelar i tätort.
I sökandet efter lösningar som kan stimulera tillväxten och minska
arbetslösheten är Glesbygdsverkets rapport "Förnyelsens landskap" väl värd
att beakta. Sammanfattningsvis föreslår vi att regeringen tar ett helhetsgrepp
på bygdepolitiken för att stimulera tillväxten och stärka demokratin. I detta
syfte bör upprättande av en bygdeplan ingå i kommunernas ordinarie verk-
samhet. Bygdeplanen bör genomsyras av ett underifrånperspektiv och tas
fram i samverkan med lokalbefolkningen. Länken mellan myndighet och
lokalbefolkning kan lämpligen upprätthålls av lokala bygdesamordnare
knutna till den kommunala förvaltningen. Lokala initiativ och underifrån-
processer skall inte begränsas till det som idag är utpräglad glesbygd utan ta
sikte på att omfatta hela landet för att vi skall kunna tillvarata hela landets
mänskliga kapital och outnyttjade naturresurser. Insatser av det här slaget är
särskilt viktiga i ett europeiskt perspektiv. Detta understryks med all
önskvärd tydlighet i flera utredningar om konsekvenserna av medlemskapet i
EU. Det utgör också ett bärande inslag i det forskningsprogram som Institu-
tet för regionalforskning (SIR) genomför för perioden 1997-99, i vilket bl a
EU-medlemskapets regionala konsekvenser analyseras. Även om gles- och
landsbygdspolitiken i sin helhet på nytt skall utredas (bet. 1998/99:NU7)
torde mot ovanstående bakgrund inga hinder föreligga för ett uttalande från
riksdagens sida som klart markerar behovet av en samlad bygdepolitik.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en samlad bygdepolitik.