Riksdagen har genom en rad beslut bestämt riktlinjerna för den framtida energipolitiken. Fossilbaserad el- och värmeproduktion och kärnkraft skall avvecklas och ersättas av biomassabaserad el- och värmeproduktion, vind, småskalig vattenkraft samt eleffektivisering.
Genom skatter och avgifter kan denna utveckling stimuleras. Men det fordras också vad man kan kalla positiva åtgärder. Sådana kan vara stimulans av den småskaliga energiproduktionen, effektivare system för tillvaratagande av skogsavverkningsflis eller byggande av fullskaliga fabriker för alternativa drivmedel (Etanol i Norrköping). Den avreglerade nordiska elmarknaden har hitintills inneburit en rejäl press på det rörliga elpriset. Vi kan förklara en stor del av de låga elpriserna med att vattenmagasinen i både Norge och Sverige varit välfyllda under denna period. Men avregleringen har också inneburit ett effektivare elsystem över en större marknad, vilket i sig pressat elpriset. Det väntade beslutet att införa schablonmätning i Sverige har sporrat alla eldistributörer med självaktning att kraftigt sänka priserna.
Frågan är emellertid om dessa åtgärder och denna utveckling på det rörliga elpriset skapat ytterligare motivation för eleffektivisering och elsparande hos elkunderna. Har elmarknadens förvandling varit sådan att den underlättat den av riksdagen beslutade inriktningen? Knappast, menar undertecknade motionärer. Lågt elpris är bra, men det ökar i sig inte motivationen för effektivare elanvändning eller elsparande. Tvärtom innebär systemet med fasta nätavgifter, som inte pressats ner i motsvarande grad som det rörliga elpriset, att motivationen för minskad elanvändning minskar hos stora kundgrupper.
Det är nu dags att gå vidare i utvecklingen av en modern elmarknad. Nuvarande nätmonopol kan vara svårt att förändra. Enda alternativet till dagens monopol vore antagligen ett statligt ägande av alla elnät. Det verkar emellertid föga inspirerande i dagsläget. Enligt Vänsterpartiets mening är det nu dags att slopa de särskilda nätavgifterna. Nätägarna får ta betalt av den distributör som använder nätet. Detta innebär att det rörliga elpriset blir högre än i dag, men det innebär också att det blir intressant för de flesta hushåll att bli eleffektivare och att minska sin elanvändning.
Frågan om hur ett elprissystem med enbart rörlig avgift skall se ut bör utredas. För att uppnå en fullt fungerande elmarknad måste dock denna utveckling komma till stånd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning kring nätavgifterna i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 2 oktober 1999
Lennart Beijer (v)
Lennart Värmby (v)
Gunilla Wahlén (v)
Hans Andersson (v)
Camilla Sköld Jansson (v)
Sture Arnesson (v)
Stig Eriksson (v)
Karin Svensson Smith (v)
Britt-Marie Danestig (v)
Kalle Larsson (v)
Lennart Gustavsson (v)