Bakgrund
Västmanland och Bergslagen är något av det svenska industrisamhällets vagga. Malm, skog och energi lade grunden. Jobben var trygga och till synes eviga. Industrialiseringen drog upp Sverige från ett fattigt bondesamhälle som inte kunde föda sin befolkning till världens kanske rikaste och modernaste industriland under 50- och 60-talet. Många fick flytta från landsbygd och småorter, men de fick nya jobb på andra platser och en bättre levnadsstandard. Paradoxalt för Sverige var också att rikedomen nådde hela samhället och drog upp levnadsstandarden för alla - inte bara delar av befolkningen.
Nuvarande situation
Samhället har sedan dess ömsat skinn. Tillverkning och industri producerar mer än någonsin men sysselsätter allt färre. Vi går mot ett kunskaps-, informations- och biotekniksamhälle som efterfrågar helt andra kompetenser och samhällsstrukturer än vad det gamla industrisamhället gjorde. Vårt samhälle är dock inte helt rustat för dessa nya förutsättningar. Risken för ökade och nya klyftor är stor trots högkonjunktur och en förbättrad samhällsekonomi. Det offentliga har en viktig roll att utjämna och balansera regionala obalanser, göra det möjligt för folk att bo och verka i hela landet och rusta medborgarna för det nya samhällets utmaningar.
Dagens utvecklingstendenser
Sverige drar ojämnt. Folkomflyttningen i vårt land blir allt tydligare. Under 1997 minskade Västmanlands befolkning med 1 446 personer till 258 541. Under 1998 minskade Västmanlands befolkning med 880 personer till 257 661. Mest minskade de gamla bruksorterna Norberg och Skinnskatteberg under 1998. Situationen är likartad i majoriteten av Sveriges län. 1997 minskade 18 av 23 län, situationen var likartad 1998, trenden är den samma 1999. Många län har en residensstad (t.ex. Örebro, Uppsala, Västerås, Karlstad) som det går bra för medan resten av länet sackar, totalt blir det minus i befolkningsstatistiken år efter år i merparten av Sveriges län. Många (speciellt de unga) flyttar till storstadsområdena, till universitets- och högskoleorterna. Befolkningspyramiden på utflyttningsorterna och i utflyttningslänen blir allt skevare, hyreshusrivningar genomförs eller planeras i de flesta kommuner utanför storstads- och högskoleorterna samt Skåne/västkusten. Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet mellan kommunerna inbördes (och mellan landstingen inbördes) som ska balansera obalanserna måste hela tiden göras om, ingen är riktigt nöjd och spänningarna ökar mellan tillväxtområdena och regioner i stagnation.
Åtgärder
Endast om hela Sveriges utvecklingskraft tas till vara kan vårt land nå den utvecklingspotential som finns. Det behövs en fortsatt aktiv regionalpolitik som underlättar strukturomvandlingen från det gamla till det nya. Stöd till investeringar och utvecklingsprojekt är en nyckelfråga även fortsättningsvis. EU-målarbetet måste fortsätta och bli än mer effektivt. Satsning på utbildning måste intensifieras. Högskolan måste byggas ut i hela Sverige, inte bara i storstäderna. Synen på utbildning som en elitverksamhet för några få måste bort. I framtidens samhälle (som redan är här) måste nästan alla ha ny utbildning flera gånger i livet förutom den fortlöpande kompetensutveckling som kommer att prägla framtidens arbetsliv. En flexibel arbetsmarknad är viktig och bör underlättas genom att det blir lättare för folk att ta ett jobb som innebär pendling. Detta kan underlättas genom förmånligare regler för reseavdrag så att även låg- och mellaninkomsttagare har råd bo kvar på mindre orter och pendla till jobb på andra platser än de bor. I dagens samhälle när båda vuxna i en familj yrkesarbetar är det också komplicerat att flytta eftersom båda ska få jobb samtidigt på en ny ort.
Goda kommunikationer (vägar, tåg, buss, flyg, post, tele- och datanät) måste finnas i hela Sverige, inte bara i storstadsområdena. Vägverket får inte bara satsa på storstadsområden. SJ kan inte bara köra mellan Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall. Tåg måste stanna om någon skall kunna kliva på eller av! Bra busstrafik i och mellan länen är nödvändigt. Det bör ställas krav på att länstrafikbolagen samordnar kort och andra regler som möjliggör resande och arbetspendling över länsgränser till rimliga priser. Idag är denna fråga olöst på många ställen, t.ex. i Mälardalsområdet. Postservice måste upprätthållas i hela landet så att det går att ha ett småföretag på landsbygden utan långa service- och leveransdröjsmål. Inga extraavgifter bör finnas för grundläggande post-, tele- och datatjänster utanför storstäderna. Bredband i hela landet är betydelsefullt om Sverige ska vara en ledande IT-nation.
Samordning
Bättre samordning av samhällets resurser bör främjas. Idag plottras knappa samhällsresurser bort genom att flera offentliga instanser arbetar med liknande frågor - vilket leder till mycket dubbelarbete. De förslag om regionförsök, regionförbund och annat frivilligt samarbete som nu växer fram bör ses från denna utgångspunkt. Denna utveckling mot bättre samordning och större slagkraft bör stödjas. Samarbete på alla nivåer i utflyttningslänen måste stimuleras. Samordning kan ge högre effektivitet och kvalitet på många områden (t.ex. räddningstjänst, miljötillsyn, näringslivspolitik, utbildning m.m.). Kvalitet blir framtidens nyckelord. Utveckling kan skapas på mindre orter om kvalitet, samarbete och flexibla lösningar står i förgrunden för arbetet. På skolområdet skulle de mindre orterna kunna ge sig själva en konkurrensfördel genom stenhård satsning på kvalitet i skolan. Den tryggare närmiljön och möjligheten till personkännedom gör att en välskött skola på landet sannolikt ger bättre studieförutsättningar än en normal storstadsskola som har mer heterogen struktur och en hårdare miljö där mycket annat lockar.
Bättre samarbete i utflyttningslänen mellan företag och mellan företag och offentliga sektorn är viktigt. Vilka är hindren för tillväxt? Vilka är hindren för mindre företag att växa? Hur kan man utnyttja personkännedom och skapa snabbare beslutsvägar än vad som är möjligt i storstadsområdena? Satsning på företagsbyar/teknikbyar kring universitet/högskolor finns på flera håll i landet och har visat sig framgångsrikt. Denna idé bör förverkligas på fler orter i Sverige. Över huvud taget behövs ett nytänkande när det gäller regionalpolitik och regional utveckling om vi skall nå tillväxt och regional- politisk balans.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet och nödvändigheten av en kraftfull regionalpolitik.
Stockholm den 29 september 1999
Sven-Erik Österberg (s)
Margareta Israelsson (s)
Göran Magnusson (s)
Mariann Ytterberg (s)
Paavo Vallius (s)