Sverige har ett av världens renaste jordbruk. Vi har rena råvaror fria från
antibiotika och salmonella. Detta ger svenskt jordbruk en
konkurrensfördel. I dag existerar inte likvärdiga konkurrensvillkor
mellan det svenska och motsvarande livsmedelssystem i andra EU-
länder. Konkurrenskraftiga villkor för svenskt jordbruk är en
överlevnadsfråga även för livsmedelsindustrin. Sverige saknar en
genomtänkt strategi för att ta tillvara möjligheter till tillväxt och
utveckling. Sverige ska i princip inte subventionera jordbruket utan
skapa konkurrensförutsättningar.
Efter det svenska EU-inträdet har Sveriges livsmedelsexport ökat. Men
ännu finns det stora och outnyttjade resurser. Danmark, som i princip har
likvärdigt klimat som södra Sverige, lyckas t.ex. exportera griskött för cirka
30 mdkr medan den svenska exporten endast uppgår till ca 1 mdkr. Men så
har det danska stödet för exportfrämjande satsningar uppgått till cirka 50 mkr
per år medan det svenska uppgått till cirka 15 mkr. I budgeten föreslår rege-
ringen en satsning på 30 mkr för år 2000 varav 10 mkr till exportfrämjande
och resterande 20 mkr till konsumentfrämjande åtgärder. Satsningen på
exportfrämjande åtgärder är därmed mycket mindre än t.ex. de satsningar
som görs i våra grannländer Danmark och Finland.
Totalt är omkring 400.000 personer involverade i livsmedelssektorn, varav
cirka 150.000 arbetar inom jordbruket och livsmedelsindustrin. För att
behålla och på sikt öka sysselsättningen inom sektorn måste regeringen
tillsammans med exportfrämjande organisationer och branschorganisationer-
na öka den svenska konkurrenskraften med ytterligare satsningar på olika
exportfrämjande åtgärder. Detta kan ske genom omfördelning inom ram.
Blågula svenska produkter måste bli lika kända och eftersökta som de med
den rödvita Dannebrogen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exportfrämjande åtgärder.